...vaknat innan Jay hunnit drunkna i sömnen
i mina egna kräkningar. Erik vaknar av att jag
håller på att spy och så kippar Ulla efter andan.

Sedan efter några minuter har Joy börjat andas
som hyggligt normalt igen, tagit mig ut i köket
och druckit några klunkar vatten, varpå Ulf tar

en tuggtablett och mal ned den med mina tänder.
Det smakar alltså urk i munnen och så känns det
rätt vidrigt. Men med åren har jag förstås vant

sig vid det reflexartade beteendet. Men Ulf lär
mig förstås inte av med att 'tröstäta' mitt i natten.
Det är ju bara korkat att äta efter klockan tio på

kvällen och se dan lägga sig att sova. Det där som
kräkandet, säger Henrik, började när Louise har
lämnat honom och han började få svårt att sova,

för att han åt kakor vid tiotiden, litet som lagom
tanklöst sådär. Jag svarade förstås att jag aldrig
kunde tänka sig att göra något utan att tänka mig

för, van vid att som reflexmässigt ljuga om ditt
eget liv. Det passar mig just så som på handen
handsken då Erik skriver på någon som novell.