


Svärd i Jesu armé! - 99. Varför tror kvinnor att de kan mäta sig med män? Vem eller vad har förlett dem in i den villfarelsen? Det är fullständigt emot Lagen. Fadern äger sin dotter. När han gifter bort henne äger maken henne och när hon bär hans barn är hon det heliga skrin som när hans avkomma; fostret äger henne. Allt detta är Guds egna ord. Kvinnans plikt som maka är självklar. Jag minns inte vad som startade diskussionen som urartade den där julen som pappa, mamma och jag firade hos mormor i Sundsvall. Mormor hade sagt det självklara att som maka ställde hon upp på samlag även om hon inte hade lust. Vill maken så är saken klar! Mamma hade protesterat och pappa hade skrattat och sagt typ Vad får jag ut av att ligga med en kvinna som inte vill?! Mormor stod på sig och sa att Det är inte lustar som ska styra samlivet utan Lagen. Att leva enligt Lagen skänker förnämsta tillfredsställelse – ungefär så sa hon. Kvinnans plats i skapelsen är given, liksom mannens. En man som är feminist tillhör de värsta avarterna som samhällets moraliska kollaps kan uppvisa. Förräderi mot könet! Brott mot Lagen! Att kvinnan lätt låter sig förföras av fagert tal om frigörelse och sanning vet vi av skildringen från Eden; att en man nedlåter sig beror på otyglad lust, de är bara ute efter ”ligga”, en sorts inställsamhet med andra ord. Feminism är värsta trauma sedan Eden. Emellertid har dessa män spridit och fortsätter sprida galenskapen. Propagandan kommer att leda till Sveriges slutgiltiga moraliska sammanbrott om den tillåts fortsätta. Nästa man till rakning – som mormor skulle ha sagt – är en förrädare av kön och Lag-brytare. Han syns offentligt. Han poserar med sin ”tolerans” och ”vidsynthet”. Han är medelålders och snygg. Omsvärmad. Hyllad. Jag hatar honom! Jag svär att han får ”ligga” och det är hans enda drivkraft. Jag svär! Sex utom äktenskapet är styggelse, svår synd; hans största önskan besannas varje kväll! Jag svär! Han ”ligger” varje kväll och varje kväll är hon ny. Jag insåg tidigt att han måste dö. Bert Glans måste dö! Vill citera Lagens profetiska rader om självutnämnda profeter, även feministiska sådana. Sålunda Jermias 23:15 Därför säger Herren Sebaot om falska profeter: Jag ska ge dem malört att äta och förgiftat vatten att dricka. Ty Jerusalems profeter har spritt gudlöshet över hela landet. Som vanligt var det lätt att kolla upp BG. Alla verkar strunta i säkerhet! Två val hade jag. Första alternativet är enkelt, men jag avskyr min pappa för att han alltid valde den enkla vägen. Självklart valde jag det andra. Bert Glans har vanor. Inte konstigt alls, det har vi alla. I sin enfaldiga roll som propagandist för en fördärvlig feministisk agenda var det lätt att blottlägga hans göranden. Snart stod det klart att BG gärna åt lunch på Jone’s; söderkrogens lunchbuffé är stans bästa, jag vet. Sökte jobb som diskplockare och fick till slut OK av chefen José som gillande sa att jag såg ut att vara stark, frisk och sund. Han gnällde om att han tvingades sparka den ena efter den andra – ”Bara drogade! Försenade! Griniga!” – han suckade ”Vad kan jag göra annat? Säg!?” Lönen var bara skit så det var inte konstigt att José inte får några stjärnor till jobbet. Jag sa att jag vill ha jobbet för att lära mig restaurangbranschen från grunden. Han köpte det och nickade gillande. Klappade sig på stora magen och sa ”Kanske! Kanske en dag Jack! Kanske en dag Jack, tar du över här! Kanske en dag! Jag är gammal och min enda son vill göra annat.” Han klappade mig på axeln ”Kanske en dag!” Jag insåg att han tog mig för dumbom och ville locka mig till slavarbete med storslagna drömmar om makt. Planen var att peppra BG:s måltid med något sorts gift. Sedan hoppas att obduktionen inte blir för grundlig. Det måste alltså vara ett gift som inte ger tydlig signal. BG visade sig gilla heta rätter och kryddstarka tillbehör – manligt! – så jag funderade och funderade och funderade som en professor Balthazar och hittade till slut akonitin. Finns hos stormhatt och har en brännande smak. Internet, denna ogudaktiga gåva!, visade hur jag skulle isolera akonitin. Theofrastos visste allt om giftet och romerske kejsaren Claudius mördades med det tre hundra år senare. Ett gift med anor alltså och förknippat med de största, eller de värsta. Skaffade alla nödvändiga verktyg för att isolera giftet och renodla det. Det tog fem veckor och jag tvingades dag efter dag se Bert Glans med sällskap ta för sig av Josés buffé. BG glänste. De hade trevligt tillsammans. Som om Lagen inte betydde någonting. Jag mindes hans förfärliga facebookinlägg om Agrippa av Nettesheim och Juan Rodríguez de la Camara från 1500- och 1400-talen. De var pionjärer – som BG kallar dem – i fråga om feminism. De citerade Bibeln till stöd för att kvinnan är överlägsen mannen. Så går det när Fan läser Bibeln! Självklart vägrar jag smutsa ner mig med att läsa ”pionjärernas” blasfemiska verk. José uppskattade det jag gjorde. Han tycktes mer och mer se mig som ersättare för ende sonen som svikit honom. Det gladde mig att han såg att jag går in för det jag gör. Han lät mig ta mer och mer ansvar i köket. Hur mycket jag än önskar att göra honom till viljes kunde jag inte överge min mission. Allt får stå åt sidan för min viktiga mission! José är på sätt och vis min riktiga far som ställer krav på äkthet – inte smidighet. Är det sådana vi är? Vi nittiotalister? Är axelryckning, anpassning, smidighet och smajl allt vi bryr oss om? Pappa trodde det och var stolt över att hans smidighet var i tiden, som han kallade det. José! Min mission är viktigast – ville jag säga. Men det var otänkbart.
Efter BG:s plötsliga insjuknande efter besöket på Jone’s jobbade jag kvar två veckor för att försäkra mig om att inga misstankar riktades mot Jone’s. BG hade ätit av vår heta kycklinggryta – fantastiskt god! – och jag såg till att vara i närheten och distrahera när han tog om. Lätt! I ett obevakat ögonblick hade jag strött mitt gift i hans tallrik. När han hade tagit en slev till behövde jag bara vänta. Jag plockade undan tallrikar från deras bord och frågade som vanligt artigt om det smakade bra. Alla var nöjda. Självklart är det så: José kan sina saker och han har bra medarbetare. Bert Glans avled alldeles för ung i fatal hjärtsvikt. Så skrev hans beundrare på alla nätforum. Ingenting verkade ha framkommit som tydde på annat än naturlig död. Jag visste att det går att testa för akonitinförgiftning, men jag visste inte om någon begärt särskild utredning. Bert Glans dog en naturlig död. Så blev det så småningom sagt. Så är det. Till slut lämnade jag Jone’s och José var bedrövad. Jag annonserade tre veckor innan jag skulle sluta. Han fattade ingenting, sa han. Jag förstod hur han tänkte. Hans tre kockar gjorde ett fantastiskt jobb men fattar inte att restaurang inte bara är mat. José hade tidigt föreslagit att jag skulle medverka så mycket som möjligt i kockarnas göranden och jag gjorde det och skaffade mig nyttiga lärdomar om matlagning och om hur grytor, kastruller, knivar och stekjärn ska skötas. Mycket värdefullt! Mest uppskattade José mitt goda handlag med matgästerna. Social kompetens skulle min förfärliga pappa ha kallat det. Det smärtade mig att pappas ogudaktiga ande har gett mig möjlighet att genomföra Herrens bud. Som sagt: min mission är viktigare än allt annat. José ville ha mig kvar och försäkrade att han såg mig som en son: ”Allt detta blir ditt! Om du tar Jone’s till ditt hjärta!” Det var smärta rakt igenom. Gamlingen såg mig som son, god och kapabel son – jag hade gärna sett att min far gjort det. För honom fanns bara skal som måste fyllas med vad som för tillfället passade sig. Han älskade mig aldrig. José sken som solen när vi sågs. Jag visste att han kände sin bransch utan och innan men jag visste att han inte ville betala för kompetens. Och jag visste att han gillade min lågavlönade position och att jag avslöjade potential. Det är som om Herren prövar mig! Ett liv med Jone’s eller ett liv med Honom?
Prosa
(Roman)
av
Staffan Nilsson
![]() Läst 17 gånger Publicerad 2025-03-10 21:38 ![]() |
![]() ![]() ![]() Staffan Nilsson ![]() |