Jag var faktiskt där.
Ja, jag måste ha varit där. Annars hade jag inte kunnat dela med mig av min historia.
Om det inte var jag som var där?
Vem var det?

Vem var det som hörde pistolskotten brinna av?
Pang.
Sedan ytterligare ett pang.

Hans livlösa kropp sjönk ner den där höstdagen, den 15 oktober - 1959, i centrala München.

Han kan omöjligt förvillat sig i villfarelsen att gårdagens långa arm, inte skulle sträcka sig över de bayerska byggnaderna.
Hans tid var kommen.
Det visste han.

”Era banderistiska svin!
Ert blod, ska rinna likt ert hädiska vin.”

Stod det på plakatet, som halvt svajade, nästan högtidligt, på KGB-byggnadens fjärde våning.

Varför?

Det vet inte jag.
För jag var trots allt, aldrig där.