


GRÅDÖDEN - 33. Svampen som hade erövrat världen tog över mer och mer av allt levande. Den erövrade numera friska celler av alla slag. En pest som spred sig genom luft och vatten, som fanns i en väns och oväns utandning och utdunstning, på varje strå, varje sticka, i varje tugga, klunk. Hur stor fasan än var så hade den blivit vardag Han hade inte ens mardrömmar, var inte onaturligt misstänksam, bara klarsynt och sunt varlig. Men alltid rädd. Emils räddning, ansåg han, hans oersättliga skatt, det han ägnade all den omsorg och kärlek som han inte hade ägnat åt något annat levande, var en surdegsodling med frälsarna mjölksyrabakterier. Han älskade den friska doften – Livets doft, Hoppets. Mjölksyrabakterien! Emils frälsare.
Han knäppte nervöst upp rocken och flanellskjortan och som en magisk gest stack han in de frusna händerna i de fuktvarma armhålorna en stund. Han spanade omkring sig. På håll såg han höghusens igenspikade fönster ovanför de sjuka träden. Här och där stack ett rör fram genom träjalusierna. Ur några kom tunn, grå rök. Det rykte ur allt färre i dag än förra veckan. Alla måste elda. Man eldade allt. Det var fornnordiskt tyst. Säkerligen ännu tystare för då för tiden brummade humlorna från blomma till blomma, bin dignade under nektarlasten och trastarna kivades runt sina friska boträd. Han hörde surret från militärbilarna som närmade sig någonstans. Varje dag patrullerades Vällingby och Hässelby men arbetet bestod först och främst i att plocka upp och dumpa nattens svampoffer. Ryktena berättade att de dumpades i massgravar intill SKAFAB:s förbränningsanläggning i Lövsta. Emil trodde på det. Varför skulle någon, om det fanns någon levande kvar, bry sig om pestoffren? Sophämtningen utförde de gamla, märkta och fruktade männen inneslutna i skyddskläder, någon hade till och med gasmask. Det fanns bara gamlingar kvar. De unga, naiva (eller var de kanske bara fyllda av tillförsikt?) hade flyttat till nordliga och kalla trakter. Ryktena gick att pesten inte trivdes i kyla. Men människor är varma var de än befinner sig. Rykten.
Prosa
(Roman)
av
Staffan Nilsson
![]() Läst 35 gånger Publicerad 2025-04-12 14:57 ![]() |
![]() ![]() ![]() Staffan Nilsson ![]()
Senast publicerade
GRÅDÖDEN - 16 GRÅDÖDEN - 15 GRÅDÖDEN - 14 GRÅDÖDEN - 13 GRÅDÖDEN - 12 GRÅDÖDEN - 11 Valborg! Skjutningar! ![]() |