Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I basilikan

På kullen
i heliga hjärtats basilika

sjöng nunnekören
en söndag
så himla vackert
att själen ville lyfta.

Fastän jag inte
förstod ett enda ord
svävade mitt hjärta
under valven

bland böner
oavbrutet uppsända
till fallna hjältars
hågkomst.

Jag hade inte
den rätta tron
fick därför inte gå
till den heliga måltiden.

Men jag undrar ännu
om jag framhärdat
kunde någon
ha hindrat mig?

Gud var ju mig så nära
där, just då.




Fri vers (Fri form) av Svante Källström
Läst 180 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2025-04-26 17:50



Bookmark and Share


  Bibbi VIP
Starkt berörande.
2025-05-26

  Recycled Redhead 3.0 VIP
Ja, vad ska ges företräde? Den personliga upplevelsen och kontakten med det gudomliga eller ramverk kring den formaliserade tron?
Jag ser nog tron som en djupt personlig sak och att det är det enda man behöver förhålla sig till.
2025-04-28

    ej medlem längre
Texten uttrycker en stark känsla av andlig närvaro och lyfter fram musikens förmåga att beröra bortom språkets gränser.
Författaren skildrar en stund av djup rörelse och hjärtats svävande frihet under basilikanens valv.
Det finns en vacker kontrast mellan den personliga bristen på formell tro och den intuitiva närheten till det gudomliga.
2025-04-26

    ej medlem längre
In reverence for the Pope, Divine favor to him.
2025-04-26

  Emanuel Sigridsson VIP
Tjusigt. Jag känner igen upplevelsen. Det går inte att värja sig. Och man vill inte heller. En kväll kom jag totalt uttröttad (mitt i en mässa) till Notre Dame. Det var som att hela himmelriket var på plats.

Jag tror ingen skulle ha hindrat dig om Du hade gått till nattvarden. Ett alternativ är att gå med och säga som det är. Tvekar prästen kommer han att välsigna dig om Du vill. Det är jag säker på.
2025-04-26
  > Nästa text
< Föregående

Svante Källström
Svante Källström