När dagens hets har lagt sig, och mörkrets lugn tar vid. Då finns jag vid din sida i all oändlig tid.
Tillsammans möter vi natten, som stillar oss i ro.
Du ber en bön om styrka, hopp, kärlek, tröst, och tro.
I ljuset flödar sanningar, men lögnen så uppenbar ändå.
Mörkret bär med sig hemligheter, men känns ärligare för oss två.
När folk omkring oss sover, så kan vi skapa fritt. Och slippa dagens demoner som slavar under sitt.
Kom med mig nu i tidevarv, kom med mig genom rum. Jag ska visa dig vem jag är ikväll, och du skall bliva stum.
Men sedan kommer du att tala, och säga de ord jag vill. För att väcka mig ur en evig sömn och väcka dig därtill.
Vi är skapade i mörker och ve, men ibland så strilar ljus, av solens strålar klara som värmer,
och lyser upp vårt hus.