Fåglarna sjöng sin sång i gryningen
när en sommar fanns för alla oss
vi som just då satt där invid elden
och lät alla våra känslor släppas loss

Vi såg då alla nattens stjärnor slockna
när en ny sommardag just vaknat
ja vi hörde fågelsång i gryningen
just då fanns ännu inget som vi saknat

Jag tror att vi alla bad till högre makter
snälla låt nu vår lycka stannar kvar
och alla de där orden som jag skrev
då när allas vår ungdom lyckan bar

Man kunde nog ändå ana sagans slut
i den lilla sång jag satt och skrev
till en liten samling ljuva toner
som ett sorts allra sista kärleksbrev

Men till syrsans vackra kvällskonsert
ja då var stranden plötsligt tom
det blev ett märkligt tillstånd utan svar
som gav alla de tårar som nu kom

Men sången lever kvar där i mitt inre
och orden stärker ännu mina sinnen
ja för de små ord som skrevs ner
väcker fortsatt enbart vackra minnen

Copyright © AndLou