tänker du på mig ibland?
jag tänker på dig

hör du hur människor ljuger? för dig och för mig
för sig själva
eller har du kommit längre än mig? jag är glad för dig
ser du hur folk låtsas? för världen och deras vy?
eller har du läkt den delen av dig själv? kanske avundsjuk på dig

hörde du alla gånger jag ljög? drog lögner gång på gång
jag har aldrig vetat annat

lögn, alltid förnekad, bara inte insett när jag borde
bjuder in när jag vet, jag inte kan
och ibland så tror jag att jag kan

det är så simpelt när det skrivs, så självklart
lilla du, lilla jag, så hård mot dig själv
du har kämpat så, så stolt över dig
du är så duktig och så fantastisk

ser du vad du gjort med mig? vad du gör med mig?
men jag gillar när det gör ont
jag gillar bara att leka med tanken, hur vi har kontakt
hur vi känner, hur vi utforskar, formas
vänner, mer, jag vet nog inte gränsen

älskar och känner ingenting
tomt, det är det som skrämmer mig, att vara okej
med att inte ha dig, att veta du inte är där
vem är är där, leker, testar

”jag kan läka dig, förstå, jag kommer inte ta det som dom”
sjunger samma visa om igen, hamnar på repeat
nästa gång ska jag nog inte låta mig luras, inte låta dig tro

kanske använder jag dig, för att skriva
brytt mig så mycket om mening, och tappat det som mest
velat bli förstådd
inte nu, bara att få skriva
blöder bläck, makes no sense

hoppas du blöder också, hoppas du läkt
fan vad vi är sämst
fan vad vi kunde va vart bäst
fan vad inget är okej

jag tänker inte på dig så ofta
ibland,
tänker du på mig ibland?