Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Det är verkligen påfrestande med att ha andra människor i sitt liv. I ena stunden vill de bli 'räddade' och i nästa stund vill de äga sin frihet. Hur vill jag själv ha det? Är jag fången i ett liv som ser ut på just det viset? En vacker morgon vaknar jag


Det här gör jag...







...för ditt eget bästa. Hur pass mycket vill du,
är du som intresserad av att jag skall styra över ditt liv?
Hela tiden med dessa ord ringande i dina öron

'Det här gör jag helt som osjälviskt
för jag vill bara ditt eget bästa'.
För du skall ju äga viljan att leva ditt eget liv.

Samtidigt får du inte leva ditt liv, för du skall hela tiden
vara beroende av att 'jag vet det bästa för dig'.
Hur intresserad skulle du vara av att leva ditt liv,

om det hela tiden styrdes av någon annan?
Om jag går i sjön och på så sätt tar mitt eget liv,
hur skall du kunna rädda mig från mig själv då,

om du inte ständigt håller dig på armlängds avstånd?
Om enda sättet att bli fri, är att ta livet av sig,
bör jag då försöka streta vidare på egen hand?

Vill du ha din frihet och vill jag ha min?
Oavsett vad en sådan personlig frihet än leder till?
Visst försöker vi ständigt påverka varandra,

'döda' varandras vilja, styra den åt det ena hållet
eller det andra.
Vem skall 'rädda dagen'?




Prosa (Kortnovell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 54 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2025-07-29 14:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP