(B, som i bearbetad text)

Geometrilska figuriner, den värde eller värdige motståndaren,
i litteraturen. Den finns i berättelser om Sherlock Holmes och
förekommer även i annan litteratur som handlar om detektiver,
privata eller offentliga.

Men de brukar inte finnas i verkligheten. Utom i spel och idrott
eller sport. Vem som skall 'ta hem spelet' och hamna på topp,
bli etta. Problemet med att vara etta är förstås att det finns få
motståndare eller helt litet

motstånd och utmanare, just då i vilket fall. Men det brukar i
huvudsak handla om att slå sitt tidigare rekord. I brott som
exempelvis mord, oavsett det där handlar om en seriemördare
eller inte, som tar kontakt

med pressen eller polisen. Som ser en 'värdig motståndare',
som en envig, en duell, som ett eller annat parti poker eller
schack. En själv mot en värdig motståndare. Det handlar om
några saker. Psykologi, mental

kraftmätning, poser och poserande. Det som kan vara högst
irriterande är om den ena motståndaren försöker vara seriös
och den andra vill leka, 'spela spelet'. Fast ibland har motstånd-
aren inte bara sin seriösa sida

utan har 'spår av humor' även. Delvis samma slags humor och
delvis inte, förstås. Ungefär som att hålla på Djurgården och
Norrköping i fotboll eller vara en god publik för handboll eller
frågesport. Det mesta verkar vara

en tävling. Att försöka vara bäst i något. Fast en del människor
som leker, spelar eller spelar teater, där blir leken och fritids-
intresset till ett yrke. Den som spelat klart kanske blir simtränare
eller danslärare, domare eller någonting

som har kontakt med leken och sporten. Även skolan och
utbildningen har sina utmaningar och utmanare. Det finns
två sätt att tänka där. Det ena, som är mera i bruk, är förstås
en sorts tävling mellan elever,

att få höga betyg. En annan idé som finns som teori huvudsakligen,
är att alla skall vara vinnare. Alla skall klara av undervisningen.
Vilket är en sorts tänkt mål, men som i praktiken 'inte fungerar'
som det var tänkt.

En del människor väljer 'den svåra matematiken' och andra den
enkla. De betraktas som teoretiska ämnen som samtidigt är något
praktiska emedan de går att tillämpa. Bara att de har med de
mentala utmaningarna att göra.

Det går att vara murare eller snickare eller konstnär och mest kunna
grunderna för hur att tänka och agera. För att gå vidare till universitet
och andra kurser och utbildningar 'krävs mera', såväl högre kunskap,
allsidig kunskap och förståelse.

Mera teori än praktik. Konst exempelvis, handlar dels om att kunna
lära sig grunderna, och dels utveckla 'ett eget anslag'. Det sägs om
exempelvis telegrafister, att det går att tro sig förstå vem som har
skapat något. Som att måla en tavla,

skulptera, sjunga eller blåsa trumpet eller fagott. De som 'blir goda
kålsupare', är de vilka de går att 'höra vilket anslag' de har, sin egen
stil. Ibland kommer frågan 'kan du... dansa?' Frågan kunde lika väl
vara 'kan du sjungna?',

måla en tavla, springa hit och dit, skulle du kunna spela polis eller
bakom flötet? Teater alltså. Det handlar förstås om god tro. Alla 'kan',
skillnaden brukar vara i fallande skala. Men alla, oavsett tro på sin
egen förmåga eller inte,

kanske tron på sin egen oförmåga, alla 'kan'. Mer eller mindre bra.
Den som skall 'vara bäst' inom skådespeleri eller andra sköna
konster, behärskar grunderna och den som 'kan' prestera, kan även
'prestera illa', det vill säga 'låtsas inte kunna'.

Så även om du fått för dig, att du 'inte kan', beror det på några saker.
Antingen att du är ointresserad, är deprimerad, har en dålig dag,
en lärare som inte har själv grundläggande kunskaper i att lära ut
eller så är du 'ofärdig', sjuk,

handikappad, död, ligger i koma... Till och med den som är både
blind och döv, sägs kunna kommunicera med omvärlden. Du kan
förstås protestera och säga 'jag vill inte'. Och det kanske mottas
med förståelse. Andra kan ha ett

visst tålamod och utbrista saker som 'Han tog visserligen tio år att
övertyga, men när han väl börjat intressera sig, för att slippa bli
uppmuntrad, så var han förstås fast och biten av sin numera passion'.
En del människor bär på övertygelser

eller ser det som en utmaning att som 'bevisa' att någon annan
'faktiskt kan eller kan lära sig'. När en väl lärt sig knepet, kan det
vara svårt att inte vilja 'upptäcka sig själv'. Men med envishet och
gedigen träning brukar det mest 'gå'.