Lyssnar på en Beatlessång
Vet att det är livets gång
Men nu lämnar lillan vårt hem
Och inget blir detsamma igen

Jag gläds åt hennes framtid
Och lycka
Vad annat
Kan jag tycka

Men hennes sång är borta
Från mitt hem
Hon kommer aldrig
Tillbaks igen

Vad gör jag själv
Av resten av mitt liv
Som helt var fullt
Av uppfostran och kiv
(Och glädje och liv!)

Mitt kall, mitt jobb
Min existens
Var att sätta barnen
Främst

Nu är jag ensam
Med mina djur
Och undrar
Vad som sen är på tur

Jag måste svälja
Gråten i min mun
Och stanna upp
I minnens stund

Nu står jag här
I ensamhet
Och inget vet
Borta är hon jag har kär