Så mycket av vårt liv är väntan
i särskilda rum
på en viss tid
på något som skall hända
stort eller smått
livsavgörande
eller bara rutin

Här möts vi
en kort stund
varje människa bär sitt öde
vi lär inte känna varandra
vi skall aldrig mötas igen

Men nu
ett mellanrum
en mellantid
tyst väntan