Appelskrud i lunden lockar med nektarstinn doft
till sig bin och humlor med vibrerande vingslag.
Korspollineringens konstart mognar till hösten
med vaxglänsande äpplen som äts i söta stycken.

Höstens kristallklara luft frisätter substanser
som smeker som en ljum vind genom din kropp.
Jordens doft alstras av mikroorganismernas
hunger på gladfärgade löv och annat organiskt.

Ingen kristallkulas sfär kan sia om kommande
sjukdomar hos allt levande på jordemodern.
Genetisk variation inom arten är oumbärlig
för chans till att någon variant står emot sjukan.

Om du är nyfiken – mer om biologisk mångfald.

En definiton av biologisk mångfald delar in den i tre delar.
Det finns genetisk variation inom arter, mångfald och variation mellan arter samt mångfald och variation mellan ekosystem.

En definition av ekosystem är att det är ett avgränsat område som man valt att se som ett system. Det kan vara litet system, till exempel en stubbe eller ett större system, till exempel en äng.

Alla levande organismer och dess livsmiljö bildar detta ekosystem. I ekosystemet talar man om biotiska och abiotiska delar. De biotiska är de levande delarna och som exempel kan nämnas växter, djur, mikroorganismer och svampar. De abiotiska delarna är de icke-levande faktorerna som jordens pH-värde, närsalter i jorden, temperatur, nederbörd, vind och solljus.

Skälen till att behålla den biologiska mångfalden kan delas in i fyra e:n, etiska, ekologiska, ekonomiska och estetiska.

Etiska värden är:
• för arternas egen skull, alla arter har lika stor rätt att leva vidare.

Ekologiska värden:
• för naturens skull, vi vet inte exakt vilka arter naturen behöver för att ekosystemen ska fungera.
Ekonomiska värden:
• för människans skull, vi vet inte vilka arter som kan bli användbara till medicin eller mat i framtiden.
• renar luft och vatten
• pollinering av grödor
• klimatreglering, dvs skogar, hav och våtmarker är kolsänkor och binder kol. Mangroveskogar och sjögräsängar är exempel på stora kolsänkor. Men det finns i alla fall ett aber, och det är att det nu är så stora halter koldioxid, så att havet inte mäktar med, utan havet försuras istället.
• kretslopp av näringsämnen
• tillhandahåller syre
• skadedjursbekämpning - en hög biologisk mångfald bevarar naturliga fiender till skadedjur.
• ger oss mat
• en rik mångfald gör naturen mer motståndskraftig mot klimatförändringar och extremväder.
• mediciner - är 2008 uppskattades att i alla fall 60 % av alla mediciner är härledda från naturliga produkter.
•
Estetiskt värde: ( och kulturellt )
• vi vill ha vacker natur för rekreation och friluftsliv.

Ett annat sätt att se på det är att tala om ekosystemtjänster. Det är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Det finns kulturell, reglerande, stödjande och försörjande ekosystemtjänster.


• kulturell - olika upplevelsevärden, naturens betydelse för människors hälsa och kognitiva utveckling, rekreation och estetiska värden.
• reglerande - denna grupp innefattar alla de tjänster som produceras via naturens egen reglering av kritiska processer, genom att rena luft och vatten, reglera lokalt och globalt klimat, förhindra översvämningar och jorderosion, att pollinera grödor och vilda växter, kolbindning.
• stödjande - är en förutsättning för att alla de andra typerna av tjänster ska fungera, som till exempel biologisk mångfald, jordbildning, fotosyntesen och produktion av syre, närings- och vattencykler och bildandet av olika livsmiljöer för växter och djur.
• försörjande - att ekosystem tillhandahåller råvaror för produktion av till exempel mat, dricksvatten och fiberråvara.

Utsäde och multinationella företag


• Det är för närvarande 3-4 företag som äger rättigheter till över två tredjedelar av världens försäljning av utsäde ( frön, groddar eller rotknölar, till exempel potatis ) och bekämpningsmedel. Företagen säljer utsäde som det är patent på.
• Patenterade fröer som företagen säljer får bönder inte spara, sälja eller dela.
• Följden blir att småbrukande bönder hamnar i beroendeställning till dessa multinationella företag, eftersom de måste köpa nya fröer ( ofta tillkommer också köp av konstgödsel och bekämpningsmedel ) till varje ny odlingssäsong. Bönderna blir skuldsatta.
• Dessa företag säljer också hybridfrön, som företaget tagit fram genom att korsa två olika sorter eller korsa olika arter. För bönderna är de ej så värdefulla frön, eftersom dessa frön förlorar sina egenskaper i andra sådden. Men nu var det ju ändå så att bönderna inte fick spara frön. Bonden blir satt i beroendeställning till de multinationella företagen, eftersom de återigen måste köpa nya frön till nästa säsong.
• Böndernas frön är odlade på plats och anpassade till det lokala klimatet. Det ökar den biologiska mångfalden, och fröna kan odlas ekologiskt, utan en massa konstgödsel eller bekämpningmedel.
• Böndernas fröer är inte patenterade, så de kan spara, byta eller sälja fröerna utan tillstånd och utan att betala till de företag som säljer utsäde.

Konventionen UPOV 91


• 76 länder var medlemmar år 2021 och den är juridiskt bindande.
• Lagarna bygger på konventionen om växtförädlarrätt.
• Det innebär att det är olagligt att handla med andra fröer än de patenterade.
• Med den konventionen följer att sanktioner måste vidtas mot bönder som inte följer lagarna. Det blir böter, och kan bonden inte betala blir det fängelse. Sanktionerna kan också omfatta förstörda grödor, skördar eller beslagtagning av verktyg.
• I till exempel Colombia beslagtogs böndernas fröer baserat på misstankar, eftersom det är förbjudet för bönderna att använda sina egna,lokala fröer. De får inte spara, byta eller sälja sina egna fröer.

Filippinerna och riset


• I Filippinerna har det blivit en skrämmande utveckling. Förr fanns det 4000 olika rissorter, nu finns det 3-5 patenterade sorter som multinationella företag håller.
• Det kan tyckas som en bagatell, om vi i dagsläget har 3-5 rissorter som fungerar, varför gnälla om att den biologiska mångfalden minskar?
• Svaret på den frågan är att vi inte har någon kristallkula, som siar om vilka sjukdomar som kan drabba dessa få patenterade sorter, eller hur klimatförändringen drabbar riset. Om vi har få sorter, kan grödorna slås ut av till exempel sjukdom, och då står vi där med lång näsa, och specifikt just den grödan är borta. För alltid.
• Har vi däremot många sorter, och stor biologisk mångfald, är chansen större att någon av dessa sorter står emot sjukdomen. I Sverige kan nämnas att gamla kultursorter stod emot torkan bättre år 2018 jämfört med andra sorter.

( korrigering – inte entydigt, enligt googlande, hur många rissorter som finns i dagsläget i Filippinerna. Klart är ändå att antal soret har minskat drastiskt. )

Fröbanker - det finns hopp


• I en fröbank sparar och bevarar du fröer.
• Det finns 1400 fröbanker i världen.
• Den mest kända är väl den på Svalbard.
• I norra Uganda stöder SIDA ett projekt där småskaliga bönder stöttas att bygga upp fröbanker med växter som nästan gått förlorade, vilket ger ökad biologisk mångfald.
• I Uganda är tre av fyra bönder.
• 80 % av Ugandas handel med frön är informell och säljs mellan bönder.
• Dessvärre investerar regeringen mer i den formella fröhandeln som har ett svagt regelverk och endast gäller ett fåtal grödor.
• Frön från den vinstdrivande marknaden har sämre kvalitet än de fröer som handlas och byts mellan bönderna.