” Balans mellan minne och förståelse är angeläget. Förståelse utan minne är som en dator utan hårddisk: hög tankekraft men inget att tillämpa den på. Minne utan förståelse är å andra sidan som en papegoja som kan upprepa fakta, men inte begriper vad det ska vara till. Båda behövs ”. Citat från boken ” Plugga smart och lär dig mera” av Björn Liljeqvist.


Inlärningen

Du lärde ladda mitt minne rätt på inlärningsnerven, med neon, stjärnor och språkfyrverkeri. En analogi om radiovågors frekvens ger hum om molekylära svängningar.

Du lärare i lektionens hast, sätt undan mellanrum, så jag med andra, stundens läxa kan tugga om, på lektionstid. Föreläsare snälla dröj kvar vid kunskapens farthinder, för mig att eftertänksamt snappa och rakt av kopiera.

Förbereder mig till tänderna innan lektionen, bjuder på mig själv och frågar om jag inte förstår. Misstag är bästa mästaren till nyordnad kunskap, och den största frågan var lärarens felaktigt ställda.

Dålig fartig handstil med penna och på papper, göder muskelminnet och printar bättre än en dator. Plockar fram konstnären och ritar med färg och emfas, och modellerar om skriften och talar högt för mig själv.

I problemets pussel ögnar jag först igenom helhetsramen, efter det kan småbitarna bygga den stora bilden. Fastnar jag och flowet är hopplöst bortblåst, tar jag en paus och går på promenad eller biter i ett äpple.

Väljer selektivt ut nyckelord och ritar tankekartor, och sammanfattar tills endast det kärnfulla återstår. Långsamt resonemang kring texten och kritiskt tänkande. är det som ökar förståelsen och slutsatser kan dras.

Är ett ämne tråkigt, låtsas att det är roligt, tills du blir inbillningsglad och road av faktan. När du löst ett problem eller fått en aha-upplevelse, är kicken belöningen och driver mig att gå vidare.

Våga associera och ljug friskt för att kroka fast läxan, genast sätter sig allt på plats och i rätt fack på kontoret. Dignar det av fakta, skapa ramsor som rimmar och trimmar, ha tålamod och idissla allt genom minnenas banker.