I ytrummets håla lever en orm, som aldrig blinkar.
Dess gaffeltunga fångar lukten av allas svaghet.
Smyger sig på offret obemärkt och slagshårt.
Äter upp sig på andras skräck och blir rusad på makt.

Så bedrägligt ljust anlete och alltid len förning,
innan hugget som får den vanlige att tappa andan.
Försvarslös i ondskans kramar är hoppet ute
och att stå upp igen och gå är svårt orätbart.