Vi börjar vår arbetsdag
nästan alltid 7.00 på morgonen
med en rapport om det som hänt
sedan vi sist var där och jobbade

Det pratas om sår, tryck, oro, sömnlöshet,
om insulin, antidecubitusmadrass med rätt lufttryck
Blodsockerprover, urinprover som ska tas under dagen

Trygghetslarm och rörelselarm börjar ringa,
upp och hoppa och sätt igång med vardagen
Vi har inte tid med mer rapport nu

Lite snabb planering, vem går till vem?
Vilka vill duscha idag, vilka vill sova länge?
Vilka kläder vill damen ha på sig idag?

Vad önskar herrn till frukost idag?
Vill du ha gröt eller yoghurt?
Vilket sorts pålägg på mackan?

De gamla är i en beroendeställning
Vi är deras förlängda arm
Vi måste rätta oss efter deras önskemål
i den mån det går...

Trots en del negativa saker som är oundvikliga
så är det ändå värt det när man får uppskattning
från våra gamla genom deras tacksamhet

Jag blir glad och varm genom hela kroppen
av ett vänligt tack, en kram eller klapp på kinden.
Kanske en smekning på armen, alla ord som sägs
och alla våra skratt tillsammans med våra gamla

För mig är det ett bra arbete som ger mig stimulans,
som ger mig förmånen möta personerna bakom ålderdomen
och jag får både ge och ta emot kärleken till dessa människor

Vi i vården är såklart mindre nöjda över det belopp
som varje månad sätts in på våra lönekonton
Vi är värda så mycket mer.....