A
Anders är en sådan där människa vilken föredrar att ta sittmöbeln med sig. Om exempelvis andra stolar är upptagna. Så hans stol har hjul och så kan han bestämma själv var skåpet skall stå. Vill han befinna sig vid fönstret i en hotellmatsal så bökar han in sig där. Ofta har han lagt märke till att det brukar finnas fönster i en matsal i ett hotell. De har några saker gemensamt helt enkelt.

B
Befinner han sig i dörrens själva öppning, så får han en blick av någon i personalen, om där finns en medlem i den kåren, 'på plats' och ser ut att arbeta, genom att flytta saker hit och dit. Duka exempelvis, fast det någon kanske redan gjort. Annars går det nog bra att vara i vägen i det lilla stora köket istället. Anders kan ha varit på ett hotell i staden Paris, eller inte. I vilket fall nog inte på George V. För där kostar en eller annan upplevelse, förutom skjortan, även belasta kontor något, oavsett det är före 1952 eller något efter, som exempelvis 1972 eller senare.

R
Ragnar brukar försöka se ut som om han jobbar på platsen. Det är sällan platsbrist precis i början. Vid frukostdags exempelvis, brukar det vara få alldeles i början av gäster. Men så fort tillströmningen väl börjat, ja då passar förstås Anders på att som 'sno åt sig' en sådan där plötsligt som så attraktiv fönsterplats. I en stad som Jönköping, är det inte mycket annorlunda än i Kramfors, Sorsele, Östersund eller Lund. Det de har i Karlstad, det brukar de kunna ha även i Södertälje. Fönster ut mot utsikten över staden. Han har sysslor och bisysslor och är av den där typen som nog anser att har han väl fått anställning på det stora hotellet, det med utsikt mot parken, ån i parken, sjön, järnvägsstationen samt en del människor i nära samröre med marknivå i den sortens verklighet samt väder, vilket ofta råder mest utomhus. Hur det än är med den saken. Han ofta fylls av stolthet över ett sådant arbete. 'Jag jobbar på stora hotellet', skulle han kunna berätta för den som så frågar. Nu har det bara varit ett fåtal som sett på honom och undrat, två människor hittills. Men berätta ändå skulle han ju kunna.

U
Utsikten brukar vara över staden, exempelvis vattnet. De bästa och mest dyra rummet i Grand Hotell, visar stadens utsikter till hur vädret skall bli den dagen. Vidare hur de båtar som ligger stilla eller gungar något i en stilla morgonbris. Där finns stundom fina utsikter till väder och vind. Ragnar tittar ibland ut genom ett fönster och fast han sett Jönköping förut och insett att det nog inte är Göteborg, alldeles intill Slottsparken där. Så är han nog glad över att matsalens fönster inte har en vy över grannhuset som befinner sig tvärs över gatan till ett fönsterlöst väggparti.

P
Paris är beläget i Frankrike, står det ibland i en turisbroschyr, med Eiffeltornet på framsidan. Där går det inte att se om Malmö är beläget vare sig i eller utanför staden. Men det som inte är beläget i Paris, det måste ju bara vara beläget utanför. I ett mindre fascionabelt hotell i Paris, har de visserligen fönster, bara ingen matsal och därför mindre behov helt enkelt av just matsalsfönster. Anledningen till att de ohar just matsal, kan bero på att utsikten mest består av grannhus, ej så särskilt granna hus heller. Paris är en stad i norra delen av det stora, stora riket, på andra sidan vattnet. Om det ens går att skymta från någon plats i Danmark. Där måste en befinna sig ganska högt upp för att se sig omkring. Annars är det mest just det egna landet som syns där.

T
Tillresta människor i en nära hotellupplevelse, kan få nästan snarlika upplevelser av just skillnader på olika hotell. Det kan exempelvis finnas eller inte finnas saker, fenomen samt som äventyr där. Några av dessa handlar ofta just upplevelser. Finns det en matsal, varmvatten i duschen då en slags besvikelse annars kan som uppstå. Gotland exempelvis, kan ha det gemensamt för ett hotell nära sjön Garda i norr Italien, att det inte finns något varmvatten i duschen en morgon i en dag i juni. Det är och kan mycket väl vara spännande med små och stora äventyr. Vilka kan kallas upplevelser, om den vuxne är över 25 och barnet är sådär en sju eller åtta år. Då är det mesta i tillvaron just äventyr.



A är de upplevelser jag hade någon
som helst glädje av att ha.

B är de upplevelser jag hade ingen
som helst glädje av att uppleva.

C är de upplevelser jag accepterade
och tyckte kunde få finnas i tillvaron,
eftersom de ju ändå existerar i tillvaron.





o