Morbror Ischias - 1

Iain hette han från början och precis som sin äldre syster Iona, min mamma, kom han till Sverige från Skottland för att arbeta. Fast två år senare. Mamma blev på smällen – sa Ischias, men hon vet inte av vem – och jag fick honom som typ reservfarsa. Jag är mörkare i skinnet än henne. Hon suckade bara och skakade på huvudet när jag undrade om min farsa kom från Afrika nånstans.

När han avslöjade att han skulle byta namn, förnamn, började de tjafsa som vanligt. I klagade att hon alltid måste vara storasyster: Kan du inte bara vara människa! Jag är ingen barnunge längre!

Efter så många ord på en gång måste han hosta. Fast han hostar egentligen jämt. Ma vägrar åka buss med honom. Han skämmer ut henne säger hon, och skrämmer folk som tror att han ger dem pesten. Jag åker gärna med I för jag har visat hur han ska hosta i armvecket. Han vägrar bära mask: Bara för fjollor! Och så hostade han. Mask är hans ord för munskydd. Jag har det alltid i spårvagnen och på bussen. Att hosta och nysa i armvecket var också fjolligt och överklassigt, men han gjorde det för min skull.

Jag måste googla ischias och frågade varför han ville byta till något så konstigt. Ma hade skrattat och sagt att det är typisk brittisk humor, och: Så är ju Iain inte heller vuxen ännu! Han blir aldrig vuxen! I gapade och sa att han inte är britt: Jag är scotsman! Scotsman! Och så hostade han. Storasyster Iona har blivit präktig svenska! Väldigt präktig svensk morsa! Och så hostade han.

Jo, hon är det. Sliter i hemtjänsten gör hon men I bidrar han också. Han bor praktiskt taget hos oss. Ettan i Bergsjön som han bor i då och då är bara kaos, men det är manligt säger han. Svartjobbet i byggsvängen gör att han ibland är borta i veckor. Han säger att det är frihet och har alltid presenter med sig till mig efter sina uppdrag, som han kallar dem. Självklart är det svartjobb; deklarerar för syns skull med liten, liten inkomst av vita ströjobb. Ma får alltid en bunt sedlar som hon genast sätter in på Swedbank. Hon har gett mig eget konto med kort för hon säger att hon litar på att jag kan hushålla. Jag gör så gott jag kan.

Hon skäller på lillebror att han är dåligt sällskap åt mig och varnar mig för att lyssna på honom. Han bjuder på cigg och har lärt mig allt om whisky.

Jan är 16 år! 16! Du ska inte lära honom dumheter! Självklart sa I som det var – det är så han alltid gör, säger hur det egentligen förhåller sig – att han var man redan när han var 14. Ma hade skrattat och sagt att hon fick knyta hans skor. Knyta skor!? Knyta skor?! gapade I och hostade: Det finns väl viktigare saker här i livet än knyta skor!? Och så hostade han. Eller hur Ian?! Men ma fortsatte: Jag fick knyta dina skor! Så inbilla inte någon och särskilt inte Jan att du var vuxen!

Ja, han kallar mig Ian, det är typ vår grej, och han säger det på bred skotska. Jag säger I till honom. Ingen i min klass, ja inte ens i hela skolan, vet så mycket om whisky som jag. Jag svär!

Rökiga whiskysorter är brott mot mänskligheten och Signature en gåva till mänskligheten och så bjöd han mig på en cigg ur asken. Jag vet att ma sniffar sig till rök men jag drar aldrig halsbloss. Hon tjafsar med I om det här hela tiden och skäller på mig att jag borde veta bättre.

Han nyper så klart bort filter eftersom filter är fjolligt och skakade på huvudet åt mig som behåller det: Du kan aldrig bli scotsman, Ian! Och så hostade han.

Det är så vi tjafsar för jag brukar pika honom och säga att han måste åtminstone kamma sig och byta kläder då och då så han kan dejta en lass, som han kallar tjejer. Han har faktiskt undervisat mig om hur man ska göra med tjejer, men han vill ha sin frihet, säger han. Jag får aldrig vara ifred för en lass, klagar han: Hon vill bara att jag städar och ser snygg ut; och inte röka och inte single malt och inte allt som gör livet värt att leva.

Jag har snygg frisyr. Tack vare ma så klart. Hon tjatar på mig att duscha oftare och använda deo. Ischias tjafsar och säger att jag inte ska lyssna på storasyster: Du är man nu! Och luktar man! Så klart säger hon att han måste försöka vara vuxen och inte bara ställa till det: Du har ju nyss fyllt tretti! Du kan åtminstone försöka! När bråket blir för ivrigt halkar de in på skotska och jag förstår nästan allt, men svordomar och okvädningsord missar jag. När jag frågar vad orden betyder vill I förklara men Ma avbryter: Du skulle bara våga! På engelskalektionerna pratar jag såklart med skotsk accent.

Självklart håller jag mig ren. Det är det viktiga och att ha rena kallingar, sockor och t-tröja. Färsk svett luktar inte illa på en fräsch kropp. Så är det bara. Gammal svett luktar apa och gammalsvettiga t-tröjor gorilla.

Jag är bäst i klassen i nästan alla ämnen och bjuder då och då grabbarna på Signature i smyg på lunchrasten. Försäkrar att det är det enda märket som en äkta scotsman röker. Brudarna är också intresserade och det gillar jag och jag ljuger om alla whiskysorter som jag har testat, skotska och single malt såklart och vad som skiljer den ena från den andra.

Ja, ja. Nu är det lördag i mitten av maj. I är borta på jobb sedan två veckor. Fem veckor kvar! messar han från Umeå. Bygger som fan här! Hälsa tjatet! Ischias hälsar, säger jag till ma som sitter jämte mig på balkongen hemma på Pontus Wiknersgatan. Hon tuggar och sväljer: Vad har han hittat på nu då? Jag flinar: Jag ska hälsa tjatet. Hon skakar på huvudet och tar mer av sin skitgoda kycklingpaj: Du ska inte lyssna på Iain. Jag flinar och rättar henne: Ischias! Hon skrattar och skojrycker mig i örat: Ja, nog fan är han ett pain in the ass! Jag hinner inte parera för jag tar mer paj, jag också. Aj! säger jag och flinar.

Varför ma inte har hittat en man begriper jag inte. Hon är 34 och ser okej ut trots massor av slitiga år i omsorgen och säger typ undvikande bara att män är i vägen. Jag fattar hur hon tänker; I är jobbig för henne och hon tror väl att alla killar är likadana. Vem min farsa är vet hon genuint inte. Jag tror henne. Funderar på DNA men vet inte om det löser nånting.

Hennes telefon ringer och det är jobbet fast det är hennes lediga dag. Hon hummar och skakar på huvudet och himlar med ögonen och säger slutligen snällt att hon inte hinner jobba extra i morgon som också är ledig dag.

En box ekologisk Gosa väntar till kvällen på hennes tjejkompisar. Ska drickas till något vegetariskt som hon ska koka ihop. Jag måste hålla mig borta säger hon, som vanligt. Det går inte att vara här heller. Hennes kompisar är ju inte riktigt kloka.

Vad jag gör i kväll är en helt annan historia!

Morbror Ischias – 2

Ischias kom hem veckan före ovanligt varm och go midsommar – alltså till oss – med nästa 50 000 kr i cash + senaste Galaxy till mig. Jag kunde ha kramat honom, men jag vet att han tycker att det är fjolligt, så jag nävade honom på magra axeln. Ma fick 20 000 kr men hon kramade lillebror ordentligt och sa att hon fixar käk och tvättar åt honom. Han såg sliten ut – mer än vanligt! – låtsades missnöjd med kramen och duschade snabbt, rökte på balkongen, hostade och la sig i bara kallingarna på soffan utan att bädda och sov ljudligt med syntetpläden om sig, vaknade på kvällen, rökte på balkongen, hostade och fes, gick och pissade, åt resterna från middagen, hostade och drog i sig en rejäl Glenlivet, fes igen, stönade och la sig.

Hans båda slarvigt packade resväskor var fulla med stinkande smutstvätt; axelremsväskan skulle vi ge fan i att röra.

Ma skakade bara på huvudet och pekade på mig: Du ser själv! Du ska inte lyssna på Iain!

Ischias! rättade jag och ma skojdaskade mig i nacken.

Aj! skojade jag för jag hann som vanligt inte parera.

Skolan de sista veckorna före sommarlovet blev jobbig. Min kompis Liam, som är lika mörk som jag, kanske lite mer, och jag blev som vanligt trackade. Dom kommer alltid i grupp, fegisarna. Vitingar är alltså dom som gör stor grej av för mycket solbränna. Liam bor i Bergsjön med morsa från Norrland nånstans och ghanafarsa, men jag vet ju inte vems farsagener som gjort mig. Dom vet att jag bor med ensam morsa och påstår att gubben min är gatsopare i Kairo. Dom är vita och snyggt klädda och bor alla i fina hus i Örgryte, tror jag. Jag brukar hitta på namn för att driva med dom om vem min farsa är - Christopher Jullien, Barack Obama, Glen Kamara, Jimmie Åkesson. När de garvar åt Jimmie håller jag masken och säger bara att han har massor med svarta gener: Vet ni inte det?! Dom vet att jag är smart så dom blir alltid osäkra – men såklart förbannade. Jag fick bara lite stryk.

Liam är den sportiga typen och är given forward i vårt fotbollslag. Respekt! Vitingarna hatar honom såklart, men han får vara mera ifred än jag.

Vitingarna är också avis för att jag röker äkta skotskt märke och vet allt om skotsk whisky men ännu mer för att brudarna tyr sig till mig. Vitingarna riikar av dyra deo. Riika är en av Liams coola ord. Han tror att typ såna ord visar att han är cool. Rikungarna är inte bara rika, dom riikar också. Jo jag tycker att just det här är cool, men Liam går nästan alltid för långt. Om vi har varit på fest kan han fråga om vi ska liva nu, efter engelskans leave. Baja är väl en av hans värsta, fucka upp, slipa och valka ingår också i hans nya vokabulär. Om han håller på så här med andra vet jag inte, jag har bara hört honom säga så här när det bara är vi två. Han kanske retas? Vad vet jag. Riika är så klart av engelskans reek.

En av dom fashionklädda visste att jag kallade dom Vitingar och han bara provocerade: Är du rasist, gatsopare?! Jag sa bara som det var, lika kaxig som I, att för dom är solbrännan viktigast så Vitingar är ett passande ord för dom. Och så la jag till och fick en smäll: Fast egentligen blir ni skära som griskultingar i solen.

Till slut blir dom sura gubbar i trådar och skriver ”torde”, ”vet hut”, ”land ska med lag byggas” och annat sånt shit; och dom gnäller om att det snart inte finns några vitingar kvar i världen.

Men jag måste berätta en grej om ma! Bara måste.
Det här hände veckan innan I dök upp. Hon hade sin vanliga tjejkompiskväll, den som jag berättade om på balkongen, och jag kom hem sent, jättesent. Det var nästan morgon. Jag hade rökt på och ölat men inte så mycket att jag inte visste var jag bodde. Tjejerna som klängde på mig lämnade jag och vi bytte nummer såklart. Den smartaste av dom gav mig överraskande en puss och sa att hon gillade blandade godis. Hon är bland dom bästa i klassen och säkert bland alla andra åttondeklassare också! Ser okej ut. Det gör jag också. Vi är inga Idoler! Men jag har bra benstomme, säger I: Som en äkta scotsman. Benstomme är viktigast av allt, Ian! Kantig är jag och ganska muskulös utan att träna. Jag slåss aldrig med Vitingarna. Slår jag en så får jag hela the pack över mig.

Ma! Alltså.
När jag kom hem, och det var redan ljust, så tittade jag till henne. Hon sov med en tjej som höll om henne, och tjejen snarkade, men inte så högt.

Vafan! var min första tanke. Men jag var för trött att bry mig. Sov länge och vaknade när jag hörde ma gorma att jag måste gå upp.

 Som vanligt suckade jag, drog på mig hemmachinosen och gick ut i köket. Jag sover alltid naken. Ma hade gjort frukost. Som vanligt. Funderade på vad jag skulle säga. Jag berättade att jag kom hem sent, jättesent och tittade till henne – utan att se på ma och så neutralt jag bara kunde.

Ma blev tyst och stilla.

Jag såg upp från filtallriken på hennes uppriktigt förvånade och lite skräckslagna ansikte: Jag gillar också tjejer!

Hon andades ut och lät lite som när hon är irriterad på I: Vad såg du?!

Jag försökte se lika förvånad och oskyldig ut som I: Jag sa ju det! Och så snarkar hon!

Hon satte sig mitt emot mig och tog min vänstra hand och kramade; min högra höll i skeden: Se på mig, Jan. Jag vet inte riktigt vad jag gillar. Mest, alltså. Du är för ung för att förstå. Det är inte ett skoj, tillfällig grej. Allvar: jag tror jag gillar kvinnor mer! Förstår du?

Jag flinade: Du är gravt för gammal. Gravt! Tjejer jag träffade ikväll, igår alltså, några, tyckte också att det är okej! Det såg jag. Det vet jag. Två killar gosade också. Du är så antik! Slappna av! Jag blev bara överraskad! Det begriper du väl.
Jag drog mig ur hennes svala arbetshänder.

Ma iakttog mig medan jag med bar överkropp och risig kalufs gjorde slut på fil och flingor.

Hon log och tog mig om hakan och manade mig att se henne i ögonen: Har jag sagt att du är världens bästa snorunge?

Jag ryckte mig självklart ur greppet och försökte inte flina: Du tjatar bara på mig!

Hon slog handflatorna i ekbordet och skrattade, rufsade mig i håret och dukade av: Huvudsaken är att du vet vad som är gott och bra!

Hon säger alltid såna där saker. Som om jag begriper vad hon menar. Nånstans gör jag väl det, för hon känner mig. Hon skulle aldrig säga något som gör mig förvirrad.

Jag reste mig och gäspade: Vad heter hon?

Ma frustade och packade diskmaskinen: Beata – galet namn, eller hur!? – Bett säger jag.

Hon rätade på ryggen och såg allvarligt på mig: Jag vet inte, säger jag ju! Jag har tålamod. Det måste du också ha. Okej?

Jag suckade överdrivet och kliade mig på ryggen: Jag vet! Jag bara måste och måste och måste! Bara tjat!

Hon greppade mig snabbt och kramade om mig trots mina milda protester: Ja, så är det! Jag förtrycker varje dag!
Hon pussade mig på kinden.

Jag kunde inte låta bli att skratta och drog mig ur och gick till mig och kollade min mobil.

Ingenting, så jag gick tillbaka: Vet I?

Ma stönade och skakade irriterad på huvudet: Iain begriper väl ingenting! Du ska inte lyssna på Iain! Har jag inte sagt det?! Han vet ingenting! Ingenting!

Fastän allt var konstigt var det ändå inte det: det är så vi är.

Innan hon hann säga mer gick jag till mitt, strippade och försökte somna om. Det är faktiskt sommarlov! Och ma hade semester två veckor till.

Morbror Ischias – 3

Det hade gått tre dagar sedan Ischias kom hem. Jag slukade sömnigt frukost för ma hade kört upp mig. Som vanligt. Fast jag har sommarlov och hon har semester några dagar till.

I kom in i köket i bara kallingar. Som vanligt. Han gäspade och sträckte på sig, la av en rejäl brakare, hostade och rapade skrälligt.

Jag flinade och ma såg det, såklart: Det där är inget du ska ta efter, Jan!

Jag vet att han gör så här för att reta storasyster. Han fortsatte retas och slog överdrivet förvånat, nästan upprört ut med armarna: Ta efter?! Ta efter?!

Han vände sig till mig: Ian! Lyssna på mig! Kvinnor förstår inte hur pojkar blir män! Det är en värld som de inte har en aning om!

Ma slog handflatan i diskbänken så det dånade: Skärp dig förfan, Iain! Var inte så barnslig! Du är en vuxen man; ska föreställa vuxen man. Du har ett ansvar! Tar du inte det så är du inte välkommen här!
Hon tog ett steg närmare I och han ryggade överdrivet bakåt och jag flinade för jag vet ju att han retas och vet exakt hur han ska få igång ma.

Jag la in talrik, sked och tekopp i diskmaskinen efter att sköljt dem under kran och I tog mig om axlarna och vi såg gemensamt på ma som tittade uttråkad på oss. I samlade sig och pekade på ma: Ian! Se kvinnan! Kvinnan som försöker uppfostra oss män! Iona är kontentan av kvinnan som inte förstår män! Se på henne, Ian!

Ma himlade uttråkad med ögonen: Gud så korkat!

Hon återvände argt till morgonbestyren klädd i vit morgonrock och rufsig i håret och sa i förbigående: Jan! Du vet bättre!

I skakade medlidsamt på huvudet och sa lågt: Låt henne tro det, Ian. Det är lugnast så. Tro mig! Jag kan kvinnor.

Ma stönade: Gud så dumt!

Jag skrattade och klappade honom bröstet så att det ekade: Kul att du är tillbaka igen!

I hostade och kramade mig hårt i nacken: Se upp med Iona!
Han drog fram en Signature och gick iväg till en rökastund på balkongen.

Ma tog tag i mig: Du vet vad jag har sagt!

Jag flinade: Du förstår dig inte på män!

Hon slappnade av från allvaret och skrattade och kramade om mig. Jag försökte parera men hann som vanligt inte.

Jag tror faktiskt att vi förstår varandra. Samtidigt gillar jag I och att han bråkar och skiter i allt. Fast han bryr sig jätte mycket om oss. Som om han inte vill, eller vågar, visa hur mycket vi betyder för honom och hur mycket han tycker om.

Ma fattar nog, hon kan sånt. Jag tycker bara att I är kul. Vem älskar inte en rebell? Robin Hood? Zorro? Jag vet att det finns fler. Hon, den smarta från festen som pussade mig, sa att Beethoven var rebell. Såklart att jag googlade jag Beethoven och fattade inte om hon menade hunden eller gubben, som båda stavas Beethoven.

Hon är kanske inte så smart som jag tror.

Morbror Ischias – 4

Inte fan släpper jag iväg dig med Iain till Skottland! Hur kan du ens fråga så dumt?!  Du borde veta bättre, Jan! Ma svär inte – inte nästan aldrig (säger man så?), men nu gjorde hon det. Och då är det riktigt på allvar. Tycker hon.

Det var I som bad mig fråga om jag fick följa honom till Alba för att fira midsommar på scotsmanvis. Alba är högländarnas ord för Skottland. Han lovade mig livets vatten, usquebae, som garanterat gör mig till man, äkta scotsman.

Medan I stod på balkongen i slappa grå kallingar utan märke och rökte Signature med avbitet, utspottat filter och hostade, fortsatte ma att gorma medan hon energiskt, nästan ilsket, städade undan efter frukosten: Han kan ju inte ens ta vara på sig själv! Skärp dig, Jan! Förfan!

I kom bullrigt in i köket och hostade. Ma stod argt i vägen för honom och han ryggade dramatiskt häpet tillbaka. Jag flinade och I som såg det flinade och samlade sig till attack, försökte se allvarlig ut och försäkrade att Ian måste få sin traditionella initiationsrit för att bli man, scotsman: Det begriper du väl, sister?!

Ma bara fnyste: Jan stannar! Han är smartare än du tror, Iain!

I vände sig till mig och ryckte på axlarna: Hon förstår inte vad som krävs av en scotsman! För att bli äkta scotsman!

Ma stönade vidare med morgonbestyren och sa argt till honom: Duscha! Borsta tänderna och raka dig! Klä dig som folk och gå och handla åt mig!

Hon vred argt ur disktrasan, hängde dramatiskt upp den och torkade händerna nästan aggressivt på morgonrocken, som börjar bli lite solkig: Och du Jan ska inte tro att män, alla män är som Iain! Inte skottar heller! Och du ska sluta retas med mig! Jag vet att du begriper bättre!

Ma såg allvarligt och ömt på mig: Du vet bättre, Jan! Jag vet det.

Var jag lika vidrig som Vitingarna som bara trackar och tycker det är kul? Fast det var så tidigt på dagen så blev allt gravt allvar.

Ischias skakade uppgivet på huvudet, hostade skrälligt och gick till badrummet. Jag hörde hur han vred på duschen, la av en brakare, hostade och började sjunga. Han gjorde nästan alltid det när han duschade; nån sorts skotsk sentimental låt lät det som.

Han för en del oväsen och det gör ma också. Sura grannen har frågat just mig – av nån anledning – vad som ”försiggår”, men jag har bara ryckt ursäktande på axlarna. Han är gammal, rätt så urgammal faktiskt, och verkar ensam, hänger hemma hela dagarna. Jag vet att han får vård i hemmet, jag har sett både läkare och sköterskor besöka honom. Skinntorr med gamlingars rödkantade ögon – men han har slickat, glest vitt hår i en sjukt rakt bena mitt på skallen. Det verkar vara det enda han bryr sig om för han klär sig inget vidare och luktar inget vidare heller. P Grop står det på dörren. Snygga löständer har han. Ma säger att han luktar piss på grund av prostatan. För att han är gammal, sa ma allvarligt och la fingret på mitt bröst: Du blir gammal du också, Jan!

Jaha, så jag kommer lukta piss?! Jaja, jag har en bit kvar.

Fast jag fattar ju vad hon menar! Döm inte folk på utseendet! Jag är inte som vitingarna! Det tror jag inte, men jag kan ju inte låta bli. Ingen kan det, tror jag. Ma är smart och får mig att förstå saker och ting på ett sätt som jag kan begripa. Tror jag. Kanske är P Grop en bra människa som är värd att lära känna, men jag har ingen lust. Så är det bara.

Försiggår? Googlade och det betyder typ Vad är det för liv?! – han blev helt enkelt störd av vårt liv.

I kom ut i köket igen. Sjöng på obegriplig skotska i bara kallingarna, fräscha röda boxershorts, luktade tvål och han var fortfarande orakad och hade inte kammat sig. Ma skakade på huvudet utan att titta på honom och stönade.

Ian! sa han och dunkar mig i ryggen: Vi går och handlar du och jag. Jag vet ännu inte vad tjatet vill ha, men jag har en del egna ärenden också.

Jag blev glad och nävade honom jakande på bröstet.

Ma vände sig strängt till lillebror: Du får en lista! Oroa dig inte! Och hitta inte på några dumheter!

I tog mig om axlarna och ställde sig nonchalant, hostade och flinade: Kan du förstå, Ian?! Nä, du kan inte det! Det är obegripligt! Är det! O - be - gripligt! Sister ser mig fortfarande som en gawky! Som om jag inte fattar nånting, ingenting alls?!

Han gick runt mig och hängde nonchalant på min andra axel: Men dina tjejkompisar lyssnar på mig! Det gör dom!

Jag tittade glad på honom: Har du pratat med Bett?!

Uppriktigt förvånad sa han: Vad vet du om Bett?

Ma ställde sig överraskad och också liksom obesvärad i en nonchalant pose och gör lång näsa: Han vet, lilla, lilla bror!

I höll hårdare om axlarna och såg allvarlig på mig: Vi män får inte ha hemligheter för varandra! Regel nummer ett! Du borde ha berättat!
Han vände sig snabbt till ma: Men Bett sa att jag inte fick berätta att hon frågat! Skyll inte på henne!

Ma ryckte på axlarna och fnös: Jag skyller på dig!

I släppte mig dramatiskt och lutade sig fram mot ma: Varför har du inte berättat?! Hon sa att ni jobbar på samma ställe. I flera år!

Hon ryckte rodnande på axlarna och gav mig ett snabbt, ängsligt ögonkast: Jag vet ju inte själv vad jag känner. Och tycker. Om Bett.
Hon spände ögonen i honom: Vad sa du?!

I spärrade upp ögonen och gormade: Hon vill veta! Fattar du väl! Hon vill veta! Det vill jag också! Jag tänker inte säga vad jag sa! Jag har redan sagt för mycket! Du får fråga Bett! Jag säger inget mer! Jag har redan sagt för mycket, säger jag!

Jag hakade på, flinar: Ja, vad vill du?

Ma som såg att jag triumferade, eftersom hon hade försäkrat att I inte begriper nånting, sa vekt att hon behöver tänka.

I skrattade, tog mig om axlarna och pekade på henne: Ian! Se kvinnan! Kvinnan som lägger ner all energi på att uppfostra män som du och jag, men inte kan ta vara på sig själv! Se kvinnan! Din mor!

Ma blev såklart förbannad och de gormade på svenska till en början och sedan på skotska för att förskona mig från alla fula ord, och jag visste att surgubben kommer fråga mig vad det är som försiggår, och jag kommer rycka urskuldande på axlarna, och han är välkammad i skräpig outfit och luktar piss.

Och jag vet att I och ma är bästa vänner.

Det är så det är.

Morbror Ischias – 5

Midsommardag! Idag började ma jobba igen efter semestern. Hon sparkade upp mig tidigare än vanligt och jag drog sömnig på mig hemmachinosen och åt frukost och frågade varför hon alltid måste köra upp mig tidigt på morgonen, fast jag har sommarlov.

Jag vill se att du lever och är okej! Hon satte sig mitt emot mig och flinade – hon såg äckligt pigg ut, som om hon längtade till gamlingarna: Du fattar lika lite som Iain!

Jag flinade jag också och rättade henne: Ischias! Den här gången hann jag parera när hon försökte knäppa mig på näsan.

Hon har ett galet schema. På morgonen jobbade hon två timmar från klockan 7 med 5 gamlingar på 3 olika adresser, är ledig fram till kl 2 då hon tar hand om 7 gamlingar på lika många adresser fram till kl 8.

Bett börjar sin semester i övermorgon.

Bett träffade jag i går på midsommarafton. Ma hade pratat med henne efter att I hade avslöjat att han hade pratat med henne. Så vi drog iväg före lunch igår till Slottsskogen. Ma ville att vi skulle promenera men I protesterade och sa att det var galet för långt dit. Göteborg är backar upp och backar hit och dit, gormade han och visade med armarna hur branta de var. Ma sa en highlander är ju inte van med backar, det vet ju alla. De tjafsade en stund om att lillebror behövde motion och vädret var sjukt fint, och han att storasyster måste sluta mobba honom – osv, ja, ni förstår. Så ma frågade hur vi skulle ta oss dit: Vi kan inte flyga, Iain!

65 4 nollor! Taxi Göteborg! hostade I. Eller påstår du att jag, äkta scotsman, är snål!?

Ma fnyste och skakade på huvudet: Åk du så går Jan och jag!

Jag protesterade och sa att vi kan gå hem istället.

Så vi drog i väg med 65 4 nollor med en flaska vin, shitgoda harissakryddade kycklingdelar som ma hade stekt i ugn, en sallad, hembakat rågbröd, två engångsgrillar för att värma upp kycklingbitarna, en termos kaffe, några minibakelser som ma såklart hade bakat och vår största filt som är sjukt röd. I hade en flaska The Glenlivet 21 med sig + nödvändiga tillbehöret vatten. För länge sedan hade han noga förklarat för mig att whisky måste spädas med minst 10 procent vatten för att aromerna ska kunna blomma ut: Glöm inte det, Ian! Glöm inte det! Inget annat än vatten! Is är dödssynd! Kyla mördar arom!

Ma hade irriterat frågat varför det var nödvändigt med hela flaskan? Han grimaserade, hostade och sa att det är en butelj och inte flaska och hon inte skulle begripa hur noga han än förklarade. Och så var de igång igen.

Till vardags har ma inte parfym eftersom det kan störa de äldre. I dag har hon något som luktar både fräscht och blommigt, eller hur jag ska beskriva det.

I uppmärksammade det och kunde inte låta bli att kommentera: Du begriper väl att den där lukten är döden för aromerna som jag ska släppa lös från Livets Vatten?!

En sån katastrof! Katastrof! Lika bra att lämna den hemma!
Och så tog hon helan The Glenlivet 21 Years och la den i soffan där han brukar ligga.

Men I sa lugnt att bara för att det är midsommar och stora syster Iona är hans enda stora syster så lovade han dyrt och heligt att göra ett ärligt försök bara han fick sitta med luktvindarna från sig.

Så han gick beslutsamt och bar försiktigt buteljen tillbaka och la den i en systempåse: Dyrt och heligt!

Ma som såg att jag flinade skakade på huvudet och jag ryckte på axlarna.

Ma hade ringt Bett och sagt att vi var på väg och hon stod och väntade på mötesplatsen. Ma som satt på rätt sida klev snabbt av och kramade om henne. Jag klev av på andra sidan och ma drog mig ivrigt i armen och presenterade Bett för mig.

Hon är blond och det såg ut att vara äkta – ma är korpsvart! – är rundare än ma och säkert yngre. Hon log vackert och sa Hej, Jan! Jag har hört så mycket fint om dig. Hon skrattade när hon såg att jag rodnade lite – det ett helvete detta rodnande, men det syns inte så mycket på min mörkare hud. Så skrattade hon igen: Snarkar du också? Jag ryckte bara på axlarna och flinade ner på hennes röda sneakers. Hennes handslag var fast och varmt.

I klev pustande ur bilen och slog ut med armarna: Bett! Hon skrattade och kramade om honom: Du och din påse! I ryggade låtsad bestört undan henne och höll fram systemkassen: Livets vatten! Bett skrattade: Du är inte riktigt klok, du Iain! Under tiden hade ma tömt bagageluckan och visslade: Sätt igång nu då! Gör lite nytta! Vi har en hel del att bära! I fnös och sa så självsäkert som bara han kan göra, att han har gjort tillräckligt idag och bara ska njuta.

Bett skrattade och kastade filten på honom: Hitta en bra plats, bästa!, annars tar jag påsen ifrån dig!

I grimaserade för att försöka dölja att han var glad och gjorde som hon sa.

Ma kom kånkande och stannade överdrivet häpen: Men lilla, lilla bror! Du har ju hittat en helt perfekt plats!

I hade tagit av sig t tröjan och satt med bar, blek och hårlös mager överkropp och lutade sig bakåt på solbrända seniga armar. Han försökte se uttråkad ut men klarade inte det när Bett skrattade på sitt smittande vis så de stora brösten gungade vackert. Ma har ganska små bröst.

Ja, ja, kycklingbrösten och de andra bitarna smakade grymt som vanligt. Jag drack Loka naturell och de ”vuxna” vin, men I vägrade eftersom rödtjutet de hade med sig var fjolligt. Han drack också Loka naturell. Sval och bitsk sallad från kylväskan var perfekt till, och det snabbt uppvärmda brödet. Och solen sken och det var varmt som fan, men I hade hittat en plats som efter en stund i sol nu låg i skugga av en stor ek.

I drog på sig sin sunkiga t-tröja: den är shit, smutsgrå med ljusare svettfrätta armhålor och sliten u-ringning. Ma stönade och skakade ursäktande på huvudet åt Bett som bara skrattade. Hon la huvudet på sne och skakade ömkande på huvudet och sa till ma som bara log: Du förstår väl vad han håller på med, Iona?! Du förstår väl?! Iain är man! Han är charmig! Kul! Men det här exemplaret man – och så nöp hon I i örat – är urtypen Man! Han förstår att vädja till moderskänslan. Denna urgamla, urmoderliga känsla som får oss kvinnor att se oss som barnmorskor som ska få fullvuxna karlar att växa till människa! För de kan inte själva.

I satte sig rätt upp: Hallå där! Avslöja inte för mycket!

Bett skrattade så mycket att hon skvätte rött vin på sin stora byst. Hon hann nypa honom i örat igen och fortsatte: Det finns något rörande med män! Det gör det!

Hon ställde ifrån sig glaset och granskade sin högra hand innan hon försiktigt kupade den om kinden på ma: Du reagerar på det, svarar, men tänker inte igenom det så mycket. Jag tror att det är vad som gör dig till en så älskad medarbetare och människa för våra gamla. Du förstår vad de behöver och ställer inga frågor. Det är därför Iain älskar dig.

I hade rökt klart och hostade skrälligt så att alla andra i närheten tittade missnöjda åt vårt håll. Han hällde upp en rejäl whisky åt sig, hällde koncentrerat i kranvatten från vattenflaskan och rörde professionellt om med nikotinpekfingret. Han tog en rejäl klunk och lät den dansa runt i munnen, svalde och pustade ut och såg äkta lycklig ut. Han hostade igen, skakade på huvudet, samlade sig som till ett uttalande: Du kan aldrig ana vad jag får stå ut med, Bett! Han spände blicken i henne och hon brast ut i skratt igen så brösten vaggade som rörda av varma vågor.

I vände sig till mig och försökte se allvarlig ut men såg att jag bara flinade och var jätte lycklig: Du sviker mig också! Ian! Vi män måste hålla ihop!

Smittad av Bett skrattade jag också och ryckte urskuldande på axlarna.

Bett skrattade igen och ma såg på som om hon försökte fatta vad som ”försiggår”. Hon skojdrog mig i örat för att göra nånting, tror jag, men hon verkade mest lite förvirrad.

Bett såg ömt på henne och kupade handen om kinden: Män är som dom är! Vi kan inget göra, kära Iona! Ingenting! Jag tror att dom fattar själva, måste fatta själva!, för att bli människa. Det, bara det kan vi hjälpa dom med.

Ma lutade sig kort mot handen och jag tog tag i den sista heta kycklingbiten som var varm och doftade himmelskt.

I insisterade på att jag måste ta en klunk av hans gudawhisky eftersom det var midsommarafton, äkta midsommarafton!, och perfekt dag för invigning i vuxenlivet.

Bett försökte vara allvarlig men ma var irriterad och sa att lilla, lilla bror var barnslig och dessutom, dessutom!, inte nykter.

Men jag tog djärvt tag i hans stadiga whiskyglas av kristall och tog en rejäl mun, lät den gyllene drycken dansa med min tunga och gom, som I lärt mig, svalde långsamt medan jag pressade ut aromer genom näsan. Det var starkt! Men smaken var god och varade en stund; doften likaså. Hur fan ska man beskriva smaker? Alltså det var lite som mas harrisakyckling: först kommer hettan, sedan blommar alla kryddor som jag inte heller riktigt vet hur jag ska beskriva. Whiskyn har ingenting gemensamt med harissakryddningen såklart. Ja alltså, det finns en doft av hemgjorda müslin som vi har till frukost då och då. Det låter inte klokt, jag vet, men påminner om den, fast starkare och – ja, manligare.

De stirrade på mig tills I skrattade och hostade, dunkade mig i ryggen: Precis så gör en äkta scotsman som förstår whisky! Han tog mig allvarligt om nacken och sa: But en liten sak. Du skulle först ha doppat näsan i glaset och heligt dragit in aromerna i näsan för att smaka på 21-åringen den vägen. Men sedan! Du gjorde allt rätt!

Ma och Bett tittade ogillande och tysta på medan I kramade om mig, och jag såg att kvinnorna tittade på varandra och skakade nästan omärkligt på huvudet. Jag tror dom tänkte: Män! Eller kanske: Pojkar!, typ.

Morbror Ischias – 6

Kan en sextonåring, nästan sjutton, bli kär i en kärring? Seriöst? Är jag ett pervo? Är jag det? Seriöst?! Bett har bott hos oss en vecka nu – och lite till.

Ma jobbar och sparkar upp mig jättetidigt som vanligt, till och med när hon är ledig eller har sent schema. Bett är alltid med på frukost och går i tights och slapp t-tröja. Hon är shit läcker med runda fina former överallt! Det är sant! Ingenting är kantigt på henne. Allting vaggar på ett lugnande, nästan sövande vis. Jag blir både het och avslappnad samtidigt: jag vill bara sjunka in i henne! Jag vill det! Jag är ett pervo! Vafan ska jag göra åt det?!

Jag är inte dum i huvudet! Jag är inte det. Hormoner! Jag är 16, nästan 17, jag är drabbad och kan bara försöka vara nykter.

I drog till Skottland på måndagen efter midsommar, så jag kan inte utforska med honom. Så jag drar ut på stan så fort jag kan, plågar Liam med mina bekymmer men han bara skakar på huvudet som om jag fattar noll och säger att jag ska pusha: Du har allt serverat, mannen! Straffspark! Öppet mål! Ja, han är forward i vårt fotbollslag så han har en massa metaforer att ta till. När jag tråkade honom för det daskade han mig i nacken: Du har inga alls du, du din snedspark!

Bett är okej, så okej det bara går. Jag gör allt möjligt annat tillsammans med henne. Än att gosa.

Ma har lärt mig laga mat: Du måste kunna det för att bli oberoende! Och veta vad du får i dig!

Hon har lärt mig om kryddor, allt om kryddor faktiskt. Viktigaste, absolut viktigaste är hur vi smaksätter va fan vi än lagar. Hon svor inte, ma gör inte det. I alla fall inte när hon pratar med mig.

Ma hade flera gånger dragit iväg med mig till dofternas Kryddhuset vid Redbergsplatsen så att jag verkligen, faktiskt, i sanning ska förstå att kryddor är nyckeln till att få billigaste bitarna att smaka lyxkrog. Fina bitarna behöver inte kryddas; de har all den smak som behövs för en lyxig måltid.

Jag älskar all mat som ma serverar och har gett upp på alla hamburgerbarer. Det är faktiskt, i sanning bara hamburgarns sås som har smak!

Bett gillar mina burgare och det gör I också. Men han kan ju inte tala om för mig vad jag ska göra. Med Bett, alltså.

Liam är till noll nytta! Han har iaf startat en tråd om unga killar som gillar äldre chicks. Såklart blev det bara shit! Liam bara garvade och sa att det betyder att det bara är att go for it! Som han redan har sagt! Han har träffat Bett och sa att han är sjukt avis. Han har aldrig hälsat på mig så mycket som nu. Bett fattar, och har så fint det bara går gjort klart att hon tycker vi är super trevliga, men att det också är allt. Liam som är forward sa en gång att man kan väl spela i olika lag, eller hur? Bett hade hastigt pussat honom på näsan: Inte jag, Liam. Inte jag. Liam rodnade. Efteråt sa han att han fick ståpäls. Jag retades och sa att det var nog inte bara var pälsen som styvnade.

Han var senast här i förrgår när jag kletade ihop några burgare. Shit goda! Det tyckte både han och Bett. Och hon skrattade och sa att vi ser ut som bröder: Lika långa, lika solbrända, lika välbyggda och ser lika trevliga ut. Jag har aldrig tänkt så. Men vi är kanske ganska lika. Vi är lika på fler sätt än så. Jämfört med vitingarna så har vi erfarenhet av två världar, dom av bara en. Vi har mer livserfarenhet, helt enkelt. Liam och jag + några till: vi har också gemensamt: vi blir vuxna tidigare. Viktigast av allt, skulle jag säga. Liam håller med mig om det när vi pratar, men han säger att han passar allt tänkande till mig, det är inte hans position här i livet. Han satsar helt klart på fotbollskarriär och ska byta klass till den som fokuserar på idrott och hälsa.

Jag tror att det kommer att gå bra för honom, det har jag sagt, för när han verkligen gillar något så går han in för det med hela sig. När jag sa det nu senast sken han upp: Så du tror att jag får ihop det med Bett?!

Morbror Ischias – 7

Efter tre veckor i Alba kom I tillbaka med en bunt sedlar till ma – som Bett fick ta hand om tills vidare eftersom sister jobbade – och en snygg halskedja i guld med ett klanmärke: Vårt! Han fäste den andaktsfullt om min hals och försäkrade att den skyddar mot allt: Pester och pennalism, Ian! Nu behöver du inte fear nånting!

Bett, som fortfarande hade semester och barnvaktade mig, bara skrattade som vanligt så allting vaggade. I hade självklart fått en välkomstkram och hon låtsades sur för att hon inte fick en present.

I slog ut med armarna och sken upp: Du kan få duscha med mig, Bett! Och så hostade han.

You wish! skrattade hon och I låtsades jätte besviken, hängde med huvudet och gick sin väg. Som vanligt sjöng han i duschen, eller lät, och som vanligt måste jag svara på sura gubbens försiggårfrågor så småningom. Han sjunger inte! Låter gör han, och för mittbenade grannens otränade öra är det väl oväsen, tjafs och en massa hostningar. Dessutom går det inte att veta om I sjunger eller bara jämrar sig. Det är sant! Det går inte! Tror jag.

I såg faktiskt ovanligt fräsch ut. Rödblommig och inte lika kantig. När han kom tillbaka i bara kallingarna i ”våra” klanfärger, orakad och okammad, doftade Obsessed, tog han försiktigt upp en butelj ur sin minsta resväska och höll fram den till beskådande som en helig relik: 1993! Förstår ni?! 1993!

The Glenlivet läste jag.

Bett betraktade honom och buteljen liksom en ömsint mor gör på sin älskade barnunges fina teckning.

Han vände sig till mig: Ian! Bara du kan förstå! Han hostade och tog sig samman: Usquebae! Förstår du? Usquebae!

Jag nickade allvarligt för jag vet hur mycket det betyder för honom. Och konstigt nog betyder det mycket för mig också. Den är faktiskt sjukt äldre än jag!

Han la försiktigt 93-an i soffan där han brukar sova, skakade fram en Signature och gick ut på soliga balkongen. Jag följde med medan Bett tog hand om smutstvätten. Han tände, drog ett djupt bloss, hostade så skatorna i träden flydde och han gav mig ciggen. Jag drog inte halsbloss, men kände igen smaken och det kändes som hemma igen.

Jag såg mig om och kunde inte se Bett: Vet du I! Jag är tokkär i Bett! Vafan ska jag göra? I hejdade sig och såg sig omkring, glömde Signature och jag tog ifrån honom ciggen och tog ett bloss.

När han tog emot ciggen igen betraktade han mig allvarlig: Ett: Bett är kär i sister. Så glöm det. Och två: Unga som du är attraktiva. Ja, alla tonåringar är det för de som är äldre. Men ingen klok vuxen går i säng med fjortis, hur mycket hon än vill! Han kallar alla hopplösa tonåringar för fjortis. Att jag är 16 vet han. Glöm inte att förr i tiden var könsmogna pojkar män, Ian! Och könsmogna flickor kvinnor. Idag vet vi bättre. Tacka fan för att du är kär, tokkär i Bett! Hon fattar det! Begriper du väl?! Vad tror du jag är?! Jag är lycklig så länge hon gillar mig.

Han la armen om mina axlar, drog ett bloss, hostade så jag också skakade: Men jag har fått mitt! Svenskor är så shit bortskämda! Äkta lass är inte det! Skottar vet hur man har roligt.

Det var alldeles för hett i solen och I fimpade i rengjorda honungsburken med lite vatten i, lovade igen dyrt och heligt att skaffa parasollet som han lovade för länge sedan dyrt och heligt.

Bett var fortfarande kvar i tvättstugan och jag berättade om Liams crush och I suckade: Självklart! Fjortis ger sig alltid på hopplösa kärleksprojekt! Det hör till. Du fattar väl att hon ser din egen crush?!

Han pekade hårt på min panna: Använd den här!

Jag flinade: Precis som du, menar du?

Han skrattade och tog ett brottargrepp på mig: Utmana inte en highlander!

Jag skojbrottades tillbaka: Fan vad glad jag är att du är tillbaka!

I släppte mig och var bara glad, frågade mig om ma, och jag sa att hon blir tröttare och tröttare, tjatar som vanligt och är glad att Bett är här.

Det är sant: ma är efter bara några veckor i hemtjänsten mer sliten är vanligt. Hon har tagit på sig mer jobb eftersom det är semestertider och många sjukanmälningar. Dessutom är gamlingarna, inte alla, misstänksamma för att hon har andningsskydd. Jag är inte farlig! säger någon. Hur kan dom skicka nån som kan smitta mig?! säger någon annan. Nån tredje tror att hen är på sjukhus och snart ska dö.

Bett förstår ma och kan ge tröst och förnuft.

Ma kramar mig då och då, kollar att jag ser okej ut, tjatar lagom mycket, men litar på att Bett har ögonen på mig.

Inte fan är jag vuxen! Inte i hennes ögon!

I la sina grova jobbarhänder på mina axlar, hostade och såg mig allvarligt i ögonen:

Du är allt för Iona! Glöm inte det!

Jag såg ner på hans aldrig rena fötter med för långa naglar.

När jag inte reagerade klämde han till: Fattar du?!

Ja ja ja ja! Börja inte tjata du också!

I släppte mig, hostade och skrattade: Könsmogen men inte vuxen!
Han gav mig en snäll smäll på kinden: Vi måsta avvakta, du och jag! Vem vet hur det går med Iona och din crush Bett.

Morbror Ischias – 8

Jag är ingen tjyvlyssnare! Jag är inte det! Kunde jag kanske låta bli vad ma och Bett tisslade om?! Nej, jag kunde inte det! Erkänner! Jag sänkte ljudet lite, bara lite för att höra bättre. Kan jag rå för att de sitter och pratar med billigt vin i billiga vinglasen bara meter ifrån mig medan jag fokuserar på Tattoo Fixers? Jag kan inte det!

Varför Tattoo Fixers? Hud! Bröst! Häckar! Naket – iaf nästan! Det vet ju alla! Jag skiter väl i allt annat i TF, så hur ska jag kunna undvika höra vad de säger? Bråka inte om TF! Självklart finns pornhub och alla andra, men här i soffan med TF är fram och bak bara naturligt och jävligt cool. Kroppar är vackra! Särskilt tjejers. Därför älskar jag sommar. Vem gör inte det! Mera hud! Fan! Jag tror jag ska bli nudist!

Iaf! Fatta! Det är kanske till och med så att de vill att jag ska lyssna? Utan att behöva tjata om att jag ska Hör på nu!! Vuxnas barnsliga list eller bara sjuka dumhet, att låtsas att barn inte hör? Fast nåt barn är jag ju inte. Ännu inte myndig är jag. Myndig är bara en laglig krumelur.

Ma var förbannad på chefen som sagt att han inte bekostar personalens skyddsutrustning. Han hade sagt att de mest utsatta redan dött och pandemin var så gott som avsomnad. Bett fnyste åt avsomnad: Han är ett kräk! De har fått miljoner i krisstöd men ska sno åt sig allt själva! Du begriper väl att för dom är gamlingarna bara mjölkkossor och vi bara pigor.

Ma suckade och pussade henne på kinden: Det är hemskt!

Bett kramade om henne: Du bryr dig! Det älskar jag dig för.

Är det verkligen så illa? Alltså I har förklarat varför han jobbar svart och tjänar fett, och varför byggarna tjänar miljoner på det. Byggarna bygger för att tjäna pengar, inte för att de ömmar för alla som saknar bostad.

Shit! Kolla! Hon drar ner jeansen över runda, mjuka höften för att visa en shit tattoo! Måste vänta tills hon står framför spegeln när allt är klart och shit glad säger OhOhOh! Wicked! Med jeansen halvvägs!

Naked Attraction! Jaja, jag ser på NA också! Otroligt hur alla ser olika ut – där nere alltså. Nej, ser inte programmet i tevesoffan utan på mitt rum.

Liam ska ha en tatuering, säger han. Än kan han inte för sina päron, jesusfansen. Messi ska han ha på armen så alla kan se. Jag har försökt snacka honom ur det där: Om 40 år är du gubbe, med Messi på armen som ingen vet vem det är. Liam ryckte bara på axlarna och sa som om det är värsta självklart att Messi är odödlig.

Alla har inte fotboll till skalle! försöker jag, men han ba: Visst, visst Enstein!

Han vet att det är Einstein, men Enstein säger han då och då för att han vet, säger han, att jag bara har en sak i huvet.

Iaf så ska Bett och ma skriva en insändare och debattinlägg till en massa tidningar om vårdskandalen, som de kallar den. Bett ska ta bilder. Hon kan foto! De har planer på att skaffa massor med namnunderskrifter för extra tyngd.

Morbror Ischias – 9

Betts semester är slut i morgon. Jag får inte vara nära henne på länge! Hon vet vad jag känner! Jag vet det. Och hon leker med mig. Det är vad jag tror.

Jag runkar som värsta pervo. Vafan ska jag göra?!

Liam är noll hjälp. Hans päron är sjukt jesusfans och Liam låtsas att han inte vet vad runka är. Jag vet att han låtsas för jag skojade och sa att jag kan visa hur man gör. Han ba rodnade: Du är ju gravt sjuk mannen! Ibland säger han ”bro” för att vara extra cool.

Jag hoppas, hoppas, hoppas att hon vill bo med oss för gott. Men det blir kanske trångt med I som bor här för jämnan, så gott som.

I! Det hände något i förmiddags. Bara I och jag var hemma och han rökte på balkongen i blåsten när det ringde på dörren. De ville tala med Iain och jag bad dem stiga in och vänta i hallen.

I hade nästan rökt klart, hostade och gav mig fimpen. Drog ett snabbt bloss och sa: Det är två välklädda killar som vill tala med dig. Jag såg överdrivet förvånad på honom: Umgås du med såna?!

Han flinade och tog nacksving på mig och gnuggade sin grovhuggna jobbarnäve på min fjuniga haka: Utmana aldrig en highlander!

Han släppte mig och vi flinade båda två. Han drog snabbt på sig ganska fräscha jeans – trots att ma tjatat på honom att inte använda jeansen som servett så gör han det ändå – och sunkig t-tröja, hostade och vi gick ut i hallen: Jaha!? Hur var det här då!?

Efteråt berättade I att han på en gång såg att de var civilare, alltså civilklädda poliser. Det var därför han sa som han sa. Bara för att skoja till det. I undrade om han måste, verkligen måste förklara allt för mig.

De tittade iaf storögt på I som stod bredbent med armarna i kors, sedan på mig som bara såg förvirrad ut, tror jag. Helst ville de tala med I i enrum, men I la armen om mina axlar och sa: Ian här ska vara med!

De såg hastigt på varann och ryckte nästan omärkligt på axlarna. Jag hänvisade dem till köket som Bett hade snyggat till efter frukosten. Copsen såg sig omkring och vi satte oss runt putsade köksbordet. Självklart hade jag hjälp Bett att fixa köket – har jag inte sagt kanske att jag vill vara nära henne så mycket som möjligt!?

Den rundare copen vände kepan och tog fram en röd, sliten mapp ur en svart, ännu slitnare portfölj. Han öppnade den och valde omständligt ett papper, harklade sig och vände sig till I: Vi har fått en förfrågan från brittisk polis. Innan han hann säga mer satte sig I dramatiskt käpprätt upp och sa Jag är Scotsman! Scotsman!

Den yngre och smalare, som var vältränad och vaksam, sa hastigt att de inte alls tvivlade på det: Vi har bara några frågor som kan hjälpa skotsk polis i ett angeläget ärende; ”angeläget ärende” sa han efter en kort paus då han såg forskande och nästan strängt på mig. Som om han var irriterad över att jag fanns här.

I sa nonchalant att han inte trodde att han visste något i ett angeläget ärende för polisen. Varken här eller i Scotland, sa han och lutade sig på bordet med sina seniga jobbararmar.

Copen med kepan harklade sig och pekade på pappret framför sig och sa att det fanns bevis för – och jag vill inte trötta ut er med en massa ”uppgifter” som inte sa mig nånting, men det blev en animerad diskussion. Min svenskalärare älskade ordet animerad för att beskriva ett livligt och berikande och kanske smått aggressivt meningsutbyte. Mappcopen ställde frågor om I kände den och den, den firman och den firman, när och var; den vaksamma iakttog I noggrant och mig också, som om han var bodygard eller nån psykolog, typ. I var självklart lika livlig och berikande som när han retar ma. Copsen var behärskade och jag vet inte om de till slut lämnade oss nöjda eller stukade.

I och jag satt kvar vid köksbordet och han reste sig dramatiskt efter en sammanbiten stund, gick iväg och kom tillbaka med en Glenlivet 18 som han ställde med en smäll på bordet, tog fram två glas för whisky och hällde en jättestor åt sig själv och en ynklig åt mig, hällde försiktigt vatten i båda från tillbringaren med ständigt rumsvarmt vatten, drog på kallvatten på max, väntade, drog ner på strålen och fyllde på tillbringaren, ställde den försiktigt på sin plats på diskbänken, satte sig dramatiskt och rörde om med nikotinpekfingret som har en evigt sorgkantad nagel.

Vad handlade det där om? frågade jag och såg ner i min skvätt. När jag såg upp tog han tog en rejäl klunk och grimaserade nöjd.

Du är en bra laddie! Smart! Han tar min hand i fast grepp: Du fattar att cop inte hör av sig till mig utan anledning. Han slår ifrån sig som han brukar göra när ma går på: Jag är inte copper! Isnae copper! Förstår du?!

Han tömde sin sista Glenlivet 18, hällde på en till och hämtade vatten, spädde försiktigt, öppnade kallvatten på fullt, väntade, drog ner på flödet, fyllde på tillbringaren och ställde den på sin plats.

I satte sig teatraliskt, rörde om i glaset med samma finger och bjöd mig skåla med honom och vi klingade och jag drog i mig min skvätt och han svalde frustande hälften av sin påfyllning.

Jag är mannen som tänjer gränser! Förstår du Ian?! Vi måste tänja gränser, såna som vi måste tänja gränser för att överleva. Du förstår inte det här än. Men du kommer att göra det! Jag lovar! Ma är så präktig. Det vet ju du! Vi som tänjer, vi måste också vara smarta. Alla har ögonen på oss!

I såg sig omkring och la pekfingret som doftade Glenlivet och Signature över min mun, drog fram sin smartphone, la den på bordet så att jag skulle se vad han gjorde, öppnade en app som jag visste fiskade efter avlyssningsutrustning. Den hittade ingenting och I tömde sitt glas och såg frågande på mig: Vill du ha mer?

Jag nickade och fick en liten, liten skvätt, osv.

Ian! Lyssna på mig! Allt jag gör är för sisters bästa och ditt. Och mitt såklart! Mest för ert bästa. Jag kan aldrig bli fin. Inte sister heller.

Han stannade upp: Och du Ian! Ma vet ingenting! Absolut ingenting om tänja! Säg för fan inte nånting till henne! Idag har inte hänt! Förstår du?! Och jag har ryggen fri! Än så länge har jag ryggen fri och kan fortsätta tänja.

Vi höjde glasen och det sa kling och vi nickade och svepte och ställde glasen på bordet med klang.

I samma stund rasslade det i låset och Bett kom hem med två Coop-kassar och Hallå! I skyndade till och sa förebrående Du kunde väl ha hört av dig så hade jag hjälpt till!

Bett rätade på ryggen och suckade och skrattade: Du kan bära in dem i köket! Men akta dig, Iain! De är tunga!

I var lycklig, jag nästan salig, när han kom in i köket. Tätt efter kom Bett blank i ansiktet av sommarvärme och rynkade pannan åt I när hon såg buteljen och våra glas.

I slog hjälplöst ut med armarna: Ska inte två övergivna män få ta ett ensamt glas tillsammans?!

Bett skrattade så där som jag bara älskar och betraktade mig strängt och jag visade leende mellan tummen och pekfingret hur mycket jag hade druckit, som egentligen var väldigt lite.

Hon har lärt sig att jag inte fablar så hon ryckte på axlarna och började packa upp kassarna med stränga order: Lämna glasen här och ge er iväg! Jag ska fixa middag! Iona är snart hemma.

Hon säger alltid middag fast det är lunch, ibland ganska sen lunch. Det är okej för mig. Vi äter nästa alltid huvudmålet mitt på dagen. Det har kanske att göra med att såna som vi alltid är i farten tidigast av alla. Ma, Bett har dock skiftjobb med asigt konstiga scheman men med hänsyn till alla oss har vi gjort det till vana att satsa extra till mitt på dagen. I älskar det eftersom han nästan alltid vaknar sist av alla, så vår middag är hans stadiga frukost. De gånger han jobbar när han bor hos oss, vaknar han i sista minuten asigt tidigt och tar en cigg på balkongen och en single malt, skiter och pissar och drar iväg.

När jag undrade om Bett ville ha hjälp med middan gav hon mig leende en hastig puss på kinden: Gå du, Jan.

Varje puss är ett himmelrike och lite till!

Morbror Ischias – 10

Vad ska jag säga!?

Allt blir värre! Bara värre! Pesten blir värre! Allt stängs ner! När jag nyser ryggar folk och ser shit arga ut. Pollen! Inte mitt fel! Låt björkjävlarna, gräsjävlarna, varendapollenjävel ha sex Men Låt Mig FörFan Vara Ifred! För Faaan! Jag kan inget göra! Ingenting alls.

Men inte bara det.

Liam har fått pest! Hans ma och pa drog med honom på ett sånt där möte där alla är jesusfans och inte tror på virus, bara på Jesus. Hans päron är också sjuka, fast mycket värre. Liam är portad från fotbollslägret. Värsta katastrof för honom.

Ma drog med mig, I och Bett till covidtest. I protesterade som vanligt och sa att en highlander går fri från pest. Bett bara skrattade åt det och fick ilskna blickar av ma.

Det visade sig att vi var rena allihop och I ville fira med en extra stor single malt: Jag sa ju det, siss! Inget ont biter på en highlander!

Ma grälade och sa att han får pimpla själv, för han erbjöd också mig en The Glenlivet 21. Bett skrattade som vanligt vackert och ma sa skarp till henne att Iain inte får ge Jan idéer. Bett kramade om henne Du förstår väl vad Iain håller på med!

Bett strök mig över min kortklippta frisyr Din grabb fattar han också! Tro mig, kära Iona.

Jag blev alldeles varm! Jag lovar! Hon liksom stannade till i nacken och kramade, tror jag, och mina jeans kändes med ens trånga. Varför gör hon såhär? Hon fattar ju! Är hon listig och försöker leda mig bort från I och hans alla ursäkter för firande? Eller vill hon antyda nåt?!

Jag tänker och tänker, tänker igen men jag har gett upp. Tror jag. Bett är mer och mer för mig. I betyder mycket men kanske inte lika mycket som förr? Jag vet inte vad allt dethär betyder.

Liam bor hos oss sedan några dagar tills han päron är tillbaka. Han är ren nu och smittar inte. Dyster som fan är han för han inbillar sig en massa jesustrams, som att han inte tror tillräckligt mycket och att det är hans fel att de är så dåliga.

Det är så gott som omöjligt att få honom att fatta. Virus! skriker jag. Pastorn är ett svin – och mördare – som säger att det är okej att samlas många i en jävligt liten lokal och gasta och allt vad de håller på med. Jag har försökt säga eller hamra in det här i hans fotbollsskalle att den jäveln har säkert vaccinerat sig hundra gånger för att glänsa med att pesten inte biter på en sann jesus budbärare. Jag har visat honom televangelisterna på youtube och särskilt Telltale som gör allt för att avslöja deras fula trix. Telltale är visserligen exJW och Liams päron nån sorts pingst falangare. Bett har också pratat med Liam och hon gullar dessutom med honom! Liam bara flinade när jag sa att jag misstänker att han bara spelar för att få kramar av henne.

Sömntutan Liam är numera alltid lika tidigt uppe som jag bara för att få äta frukost med Bett som går klädd i sina mjukiskläder som avslöjar så mycket vackert. Du får sova hur länge du vill, säger ma: Det är Jan jag väcker. Såklart att Bett gullar med honom på frukosten också!

Med handskar och mask hälsar han på päronen varje dag. De är svaga, sa han senast oroligt, men de behöver inte intensivvård. Ännu. Han vill att jag ska övertala min ma att adoptera honom om de dör. Jag petade honom i magen: Du kan väl övertala Bett att adoptera dig!

Som vanligt himlade han med ögonen, gjorde grimaser, stönade när jag kommer på honom med att prata shit: Mannen! Seriöst! Bro!?

Seriöst själv, Liam!, sa jag argt och gjorde som ma och skojdrog honom i örat. Han fortsatte teater och skakade på huvudet: Jag säger ju bara om, om! Jag säger inte nu! Fattar du ingenting?! Bro?!

Nogfan fattar jag! Men jag sa inte det utan skakade bara på huvet och vi kastade oss ner i soffan och drog igång fifa21. Liamfan vinner nästan jämt.

Och jag har inte hunnit, kunnat säga nåt om I.

Morbror Ischias – 11

Vi är en galen hop: min ma Iona, hennes lillebror (med tre år) Iain som jag kallar I, Bett – som egentligen heter Beata men ma tycker det namnet är shit – och så Liam som bor här tillfälligt nu när hans jesusfans till päron ligger covidsjuka på Sahlgrenska. Och jag, Jan men som är Ian för I – det är vår grej: jag kallar honom I och han kallar mig Ian på värsta skotska.

Alla är galet kära i Bett men Bett är kär bara i ma. Och ma är kär i henne.

Rejält galet har det blivit med I, alias Iain med efternamnet Criatharach (ma bytte till det enklare Kriah). Det är knappast kärlek som motiverar copsen att kontakta I igen. Det var en morgon för några dagar sen. Ma och Bett hade morgonskift och Liam hade dragit iväg till fotbollsträning. Så klart att han hakade på Bett och ma! Inte tror jag att han skulle träna, inte. Han ville bara trängas med Bett på bussen!

Det var den morgonen som polisen ringde och sa att I måste komma till polismyndigheten – I himlade med ögonen: Polismyndigheten i Göteborg på Ernst Fontells plats, sa coppern! Komplettera uppgifterna! I fnös och hostade: De är alltid ute efter såna som oss, som bara vill leva i lugn och ro! Som bara försöker få saker gjorda! Saker att gå runt! Gå ihop! Han hostade och drog fram en cigg och vi gick ut på balkongen under svarta moln som när som helst kunde dränka oss i värsta åskregnet.

Du måste följa med Ian!, sa han och räckte mig sista blossen. Vittne, alltså!, fortsatte han och hostade. Jag tror han hostar mer när han är lite skakis. Och du Ian! Inte ett ord till siss! Jag nickade och hostade också eftersom jag råkade dra ett halsbloss. I skakade medlidsamt på huvet och sa Du blir aldrig scotsman! Han tog mig om hakan: Och inte ett ord till Bett! Och inte till scam Liam! I letade ord och kom inte på bättre än scam, för han tycker som jag att Liam bara gör sig till för att få gulligull av Bett.

Jag tyckte han borde snygga till sig och han ryckte på axlarna, klev in i duschen, sjöng nåt sentimentalt på sitt vilda tungomål, kom ut i köket ångande om seniga kroppen med en blöt handduk om höfterna, drog i sig en rejäl klunk billig singel malt som inte kräver några ceremonier, la av en rökare, hostade, drog fingrarna upprepade gånger genom för långa håret som faktiskt redan börjar gråna lite, gick tillbaka in i badrummet och jag hörde honom borsta tänderna lika slarvigt som vanligt. Han kom ut i köket igen: Raka mig ger jag fan i! Han såg frågande på mig och jag nickade. Han hostade nöjd.

Polismyndigheten i Göteborg på Ernst Fontells plats såg jävligt allvarlig ner på oss under mörka himlar när vi avvaktande närmade oss. Jag stannade upp: I som här inträden. I stannade förvånad: Va? Jag ryckte på axlarna: Det var inget. Vi fortsatte gå och precis när vi öppnade porten började det regna från svarta moln.

I anmälde sig och mig, Jan Kriah, en kvart innan mötestid. Hon betraktade mig och vände sig till I: Och vem är han? Jag sa tydligt: Iain är min morbror! Hon såg bara hastigt på mig och vände sig till I igen: Hur gammal är han? Igen sa jag: Jag är 16! Hon – Sonja stod det på hennes namnbricka – fortsatte ignorera mig och sa att vi kan sitta ner och att det kommer någon som hämtar oss.

Åldersdiskriminering drabbar inte bara gamlingar! Jag har väl huvet med mig fast jag är 16, sexton år gammal! Det daltas för mycket med gamlingar! Vi unga måste få ta mer plats. Men kanske inte mer plats åt dom där förbannade vitingarna! Nån jävla ordning måste det vara. Sonja var inte ung, men väldigt vit. Väldigt!

I drog iväg med mig till fåtöljer nära utgången: Bry dig inte om henne.

Så klart såg han att jag var förbannad. Jag såg honom i ögonen: Nu ska vi slåss! I kramade mig i nacken med en senig och stark byggarnäve: Alltid!

Regnet dånade bakom oss, ibland lyste foajén upp av blixtar vars knallar överröstade regndånet. Det var ett jävla liv!

Nu ska jag säga nåt jävligt billigt: hela situationen elektrifierade mig! Till max!

Jag kände mig taggad – det är sant! Vad än I hade hittat på som var så intressant ur ett internationellt polisiärt perspektiv så var jag den som skulle rädda honom! Så kände jag.

Medan vi väntade avtog oväsendet och först tio minuter efter avtalad tid kom en kurvig kvinna hastigt emot oss med ursäkter: internet var utåskat men förhoppningsvis skulle mötet kunna genomföras utan komplikationer. Hon sa ”mötet”.

Vi placerades i ett mindre rum: Sitt här! Ett bord med tre stolar på vår sida och tre på andra. En panel med uttag till olika medier. Konst hängde på två väggar, nånting abstrakt som inte skulle störa. Två kameror övervakade oss, kanske mikrofoner. Inga fönster som avslöja något om yttervärlden.

I gäspade och sträckte på sig: Lång dag!

Jag funderade på ”kompletterande uppgifter”.

Två män kom stressade in. Den ena kände jag igen om biffen som bara höll ett vakande öga. Den andra var en ny kille, striktare än han vi pratade med förra gången men med samma mapp som då, den mappen gick inte att ta miste på.

Strikta sa en massa inledande saker som man säger för att typ lugna ner allting och skapa en avslappnad atmosfär medan han bläddrade med papper, eller ”dokument”, som ändå ska visa att detta trots allt är allvar. Men inte illa menat!

Strikta la dramatiskt upp ett ”dokument” på röda mappens fria omslag och sa att I hade samröre med det och det företaget i Skottland. Han pekade.

I suckade och pustade. Jag satte mig upp och lutade armbågarna på bordet och knäppte händerna: I – alltså Iain – talade om att han kände till dem. På förra mötet! Och då vände jag mig till biffen som surt iakttog mig. Något samröre kom aldrig på tal, fortsatte jag med blicken på strikta. Självklart känner en erfaren byggare som Iain till byggföretag både i Skottland och Sverige som kan vara villiga och anställa honom. Och de känner till honom eftersom han, som erfaren byggare, ser till att de har hans CV. Det redogjorde Iain för ingående för vid förra sammanträdet. När jag sa den sista meningen iakttog jag biffen som uthålligt iakttog mig tillbaka.

Strikta ignorerade mig: Vilken relation hade du till företagen?

I satt rak i ryggen, glad, hostade i armvecket, såg glad på mig och jag harklade mig: Iain har redan sagt allt han vet!

Strikta sträckte på sig: Jag har här ett dokument. Han tog upp det och vände dramatiskt upp det framför oss. Jag visar här ett dokument, ett dokument som visar att Iain Criatharach (han uttalade efternamnet kasst) har erhållit en summa av motsvarande ungefär 180 000 svenska kronor i ersättning för tjänster i år åt BoSB!

I suckade och skruvade på sig. Jag fortsatte: Iain har självklart kännedom om byggföretag och de har hans CV. Iain har inget att göra med hur företagen använder eller utnyttjar hans personuppgifter. Finns kvitton eller andra dokument som bevisar att Iain har tagit emot cirka 180 000 kr?

Så klart att de inte hade! I talade sedan om för mig att han inte alls fick några 180 000 kr av BoSB. I cash var det mindre, klart mindre!

Strikta satte sig upp och la huvet på sne och såg leende allvarligt på I: Vi bryr oss inte om vad du har haft för dig Iain, bara att du erkänner att du har tagit emot svart lön från BoSB.

I hostade i armvecket och såg sedan glad på mig. Jag sa: Iain har redan sagt allt han vet!

Jag satte mitt upp som om allt var utrett och vi ville gå hem: Iain har erkänt att han känner till byggföretagen. Inte att han har haft ”samröre”. Summan som påstås ha överförts till Iain Criatharach (jag uttalade det som det ska) känner han inte till! Och – nej det finns inte dokumenterat att han har mottagit den påstådda summan, så nu går vi härifrån!

Jag reste mig och I gjorde det också – försiktigt. Strikta och biffen såg på varann och ryckte på axlarna.

Åskan hör av sig på håll, det är blött, väldigt blött här och var, men vi promenerar långa biten hem. I är ovanligt tyst mellan hostningarna och vill att vi stannar upp: Jag bjuder! Och så pekar han på Scandic Rubinen och baren. Jag nekar: vi går hem! Jag orkar inte mer!

I klappar och kramar mig i nacken: Nog vet jag att du är smart, advokaten. Men så här smart!?

Vi är hemma långt innan nån annan är hemma och I drar mig ut på blöta balkongen och bjuder på Signature ur ett nyöppnat paket. Han tar en själv och vi står i våtsvala luften och röker i lugn och ro.

Ian! Typ ropar han mot åskhimlen som drar bort.

Jag vet att ma och Bett snart är hemma från sin värld, och scamLiam dröjer inte länge heller.

Han kramar mig i nacken: Du räddade mig!

Jag tar mig vårdslöst loss: Jag vill inte veta nånting! Förstår du?!

I ser upp i blå glipan mellan disktrasgrå åskrester: Du räddade mig!

Jag tittade också upp in i blå glipan, pustade ut ett Signaturemoln och tänkte att juridik är min grej. Samtidigt tänkte jag att juridik handlar om sanning. Men vafan är sanning?!

Vi hörde ma komma hem. Hon öppnar och stänger om sig och väsnas på sitt vis. Vi fortsätter och I hostar ljudligare än vanligt. Ma kommer ut till oss, skäller på I som borde veta bättre och skäller på mig som borde veta bättre.

Jag kramar om henne: Jag älskar dig!

Ma luktar sjukhus, fast hon jobbar för en anonym internationell profitfixerad institution, och är trött.

Jag säger ursäktande att vi ska röka klart, och jag vet ju att vi har städat undan i köket så allt är klart för sen lunch eller tidig middag.

Bett kom hem och ropade Jag är hemma! strax innan I och jag lämnade friska luften och halvtimmen efter kom Liam och dumpade med en smäll fotbollstrunken i hallen.

Alla var upptagna med sitt!

I och jag med vårt!
Hemligheter, igen och igen hemligheter!

Har jag inte sagt att jag inte vet vad I har för sig, har haft för sig? Jag har det! Jag vet inte! Men, och men igen och igen, jag älskar I och jag älskar ma och jag älskar Bett och jag älskar scamLiam!

Så vafan ska jag göra? Ni alla präktiga som vet allt?!

Morbror Ischias – 12

Grottar ner mig! Det är väl så man säger, eller? Grottar ner mig i tankar och misstankar om I och till och med om ma och Bett. Alltså: håller alla på med nåt misstänkt, nåt skumt?

Och Liam, scamLiam?!

Är jag också skyldig som försvarade I, polisens Iain Criatharach som de uttalar så uselt kasst, fast jag inte vet vad han hållit på med?

Sömnlös är jag inte! Funderar och reflekterar gör jag. Kommer jag fram till nåt? Vet inte!

Ska jag ställa alla mot väggen: Vad håller du på med!? Svara!

Ska jag vänta och se?

Ska jag lämna allt det här forskandet? Låta allt ha sin gång och vaket iaktta vart allt tar vägen?

Det går inte att bara se på. Jag har relation till alla! De betyder nåt för mig, så jag kan inte bara se på.

I sa att han inte fick några 180 000 kr, inte i närheten. Företag som betalar svarta löner gör nog annat skumt också. Trafficking, människosmuggling, droger, smugglar jag vet inte vad, vapen kanske, penningtvätt står nog också på menyn. Vilken roll har I i allt det där? Hur oskyldig är han? Är det bygge han ägnar sig åt? Bara snygg och oskyldig täckmantel?

Shit! Nu grubblar jag nog, inte bara funderar?

Enda jag kan göra är åka dit, Skottland. Online ser BoSB så gullig ut. Vem gör inte det?! Måste kolla upp deras leverantörer, transportörer, transportvägar, lager, hk – irl.

Jag har pass, internationellt id, vaxpass. Jag sparar till en bike, så jag har så det räcker Göteborg-Skottland tor. Måste ske i hemlighet. Kan inte berätta i förväg. Då får jag bara höra wtf, nejnejnej, och allt möjligt annat klokt – igen och igen.

Oss emellan: jag har noll koll på vad jag får ut av resan, men jag har kollat rutter och kostnader och behöver nog mer cash. Mera cash, hur?

Måste hitta superursäkt för att vara borta i, ja två veckor.

Morbror Ischias – 13

Det där skrev jag för snart tre veckor sedan.

Nu är jag tillbaka och har tänkt igenom allt.

Första gången jag var utomlands, om man inte räknar skolresan för flera år sedan i buss till Tivoli i Köpenhamn. Första gången jag flög. Första gången jag bodde på hotell. Jag hade rekat allt, igen och igen.

Det jag inte hade räknat med var alla kontroller. Jag vet ju att jag ser skum ut eftersom jag inte är blek. Allt kollades och dumma frågor som Är du inte lite för ung? Vet dina föräldrar? Jag lyckades hålla masken och hänvisade till gamla släkt - och familjenamnet Criatharach. Fyra kontroller till Glasgow och fyra kontroller tillbaka!

Det är inte klokt!

Jag var rädd att de skulle kolla med ma, eller mina katolska morföräldrar – som jag aldrig har hört något om, hört av, än mindre träffat och de kanske inte ens vet att jag finns. Och jag vet inte om de finns!

Jag bodde billigt i Glasgow där BoBS har hk.

Mycket skurar och inte så varmt. Hotellet kallt som fan och rått. Men billigt. Folk i stan såg ganska glada ut och jag mötte inga sura fejs när jag talade med dem på min skolengelska – med endel skotska inslag som I lärt mig.

Jag hade inga problem att köpa öl på puben! 18-gräns var inga problem. Kanske är jag som 16 lätt att se som 18? Jag svalde utan betänkligheter.

Så vad fick jag reda på?

BoBS var respekterat! Som med allt respektabelt finns det frågetecken. På ytan hittade jag inga som var oroande, men varför påstod BoBS att de betalat I 180 000 kr fast I säger att det inte alls var så mycket?

Jag hade läst på hemma i Götet om journalister som har ögonen på företaget. Självklart sökte jag upp de två som jag särskilt följt och lajkat och kommenterat. Jag vill att de ska förbli anonyma, Ada och Beda kallar jag dem. De blev såklart förvånade över att jag var så ung och inte blek men jag förklarade omständigheterna och inte minst om hur I ”belönats” av BoBS och misstänkliggjorts av brittisk och svensk polis. Självklart visade jag dokument som styrkte mina uppgifter om Iains relation till BoBS.

Jag var noga med att säga att jag försvarade I utan att veta vad han egentligen var inblandad i. Jag berättade att han jobbat på byggen i Umeå, svenska staden som har båtförbindelse med Vasa i Finland.

Båda blev på var sitt håll taggade och medan de arbetade på sitt håll sökte jag mig till BoBS:s lager och strövade omkring där som vilsen turist. Jag fick folk efter mig och spelade dum och så mycket fick jag veta att de inte ”visste” vad som lagrades här och att jag skulle skita i det.

När han sa det där om skita i det på skotska spelade jag dum turist och frågade artigt vad uttrycket betyder. Sån är jag! Jag älskar det!

Smart som jag är – får man säga det? Får man?! – såg jag till att filma och ta upp ljud med Adas geniala utrusning. Ada var en av reportrarna som gärna delade med sig av senaste teknologin. När jag undrade om hon verkligen kunde lita på mig, sa hon bara att det är hon som kontrollerar grejerna. Utan henne är all flashig utrustning värdelös. Jag trodde henne. Hon såg såklart att jag spanade in hennes bröst som var läckrare än Betts, till och med det! Gissa om hon spelade ut det kortet? Som vanligt försökte jag hålla huvudet kallt, men hormonjävlarna bråkade med mig som vanligt. Alltid!

Ada och Beda var typ konkurrenter, men det verkade som min inblandning i det hela fick dem att arbeta tillsammans. Beda var förresten mer lik ma. Och lika återhållsam, tror jag det kan beskrivas som.

Jag besökte hk och låtsades ha tappat bort min morbror Iain Criatharach och ville veta vad BoBS visste om hans senaste vistelse. Allt spelades in såklart.

Receptionister hänvisade mig hit och hänvisade mig dit. Till slut tog en stor kostymkille med muskler och örongodis itu med mig.

Jag hänvisade till min bristande engelska/skotska och sa att Iain verkade vara försvunnen och jag visste att han senast arbetade här. Jag visade på I:s sista mess som jag översatte så gott jag kunde. Jag sa så sorgset jag kunde att det inte bara är jag som saknar honom. Han fick se ett foto, ett riktigt bra och rättvisande foto på honom – ni fattar vad jag menar. Musklerna såg bara flyktigt på kortet och ryckte på axlarna och skakade på huvet.

Om han var smart visste han att jag ljög om I:s försvinnande, men han bara glodde på mig en kort stund och sa att ingen på BoBS känner till någon Iain Criatharach. Han fick väl nån instruktion i örongodiset.

Klart som fan att han ljög! Det fanns ju papper i polishuset i Götet som bekräftade att BoBS betalat, eller låtsats betala motsvarande 180 000 kr till Iain Criatharach.

Han har fått lön härifrån!, sa jag ivrigt på bruten skotska och i samma stund ringde telefonen. Jag ursäktade mig och sa Jan! Det vara Ada som berättade att de hade ögonen på den här killen eftersom han var suspekt: Fråga om han känner till Osborn! Alias Osborn alltså, för att jag inte vill blanda in andra i den här smutsiga historien – hon sa inte Osborn!. Sen rådde hon mig att avsluta telefonsamtalet på svenska som om det var en kompis som ringde. Och jag gjorde det: Nej. Jag kan inte för jag är i Skottland och letar efter Iain! Jag stängde ner min Huawei och log mot monstret och sa leende att det var en bekant från Sweden som inte visste att jag var här.

Sen frågade jag om han kände till Osborn: Jag tror att han kan veta något om Iain, de umgicks tror jag. Musklerna i käkarna stramade och han skakade bistert på huvudet: Jag tror att det är bäst att du går nu! Vi kan inte hjälpa dig mer. Hoppas du hittar din morbror!

Han tog ett steg närmare med ögonen fixerade på mina och jag bet mig i läppen och nickade. Jag backade och musklerna eskorterade mig till utgången, ja mer eller mindre föste ut mig.

När jag var utom synhåll ringde Ada och sa att jag skötte mig bra och att hon väntade på mig uppe på redaktionen.

Det hade kommit en rejäl skur medan jag besökte BoBS men nu sken solen igen och trottoaren skimrade och det doftade ovanligt fräscht för att vara storstad.

Ada mötte mig vid porten och sken med guppande byst – jag tror inte att hon har behå.

Hon har eget krypin på tidningen med papper, böcker, gamla lunchlådor och fan vet vad. En äcklig askkopp också! Ändå verkar det som hon har koll, stenkoll eller heter det björnkoll?

Vi strippade all utrustning och Ada var jätteglad. Med ens blev hon allvarlig och sa att jag inte var säker på billiga hotellet: De där svinen kan hitta på vad som helst!, sa hon.

Jag har tre nätter kvar där!, sa jag men hon kramade min axel och sa att det är lugnast att jag bor hos henne: Jag har övervakning 24/7! Snäll som hon är sa hon: Jag ersätter dig för hela hotellnotan! Du har varit till stor hjälp! Mer än du kan ana!

Det jag berättar nu är helt sant. Helt sant! Varje bokstav!

Jag drog till mitt sunkiga hotell, packade och mötte Ada utanför höghuset hon bodde i. Hon lät mig vänta. Så kom hon med taxi och ursäktade sig, nånting hade dykt upp som behövde följas upp.

Vi åkte halvvägs upp i 14-vångingarna – jag hade haft god till på mig att räkna – men jag hade fantiserat om hennes flashiga takvåning med megaterrass och bubbelpool.

Två rum och kök hade hon – ja egentligen kök och vardagsrum i ett, ingen balkong. Här såg det likadant ut som i hennes arbetsrum på tidningen. Hon ursäktade sig igen och rafsade ihop så mycket hon orkade och bad mig sitta ner i blommiga soffan, la in en paj i mikron och sa: Den är din! Käka medan jag duschar. Jag hörde duschen gå igång och pling från mikron. Jag trevade mig fram till bestick och tallrik. Pajen var god och jag drack cola till.

Duschen tystande och det gjorde hon också; för hon sjöng, eller lät, jag vet inte vad. Om hon har grannar som undrar vad som försiggår vet jag inte.

Jag hade precis ätit klart när hon kom i morgonrock som var hårt snörad för att – tror jag – visa upp formerna. Jag gillade vad jag såg!

Hon torkade korta, svarta håret i en vit frottéhandduk och jag försäkrade att allt smakade gott.

Leende sa hon att jag kanske behöver duscha också?

Hotellets gemensamma dusch på varje våningsplan var ingen höjdare och Adas var inte det heller, men mycket, mycket bättre.

Hon granskade mig uppifrån och ner när jag kom ut med badlakan om höfterna, ja egentligen började hon mitt i och sa att jag ser trevlig ut – det var i alla fall så jag fattade hennes skotska ord som hon sa med ett leende.

Jag vill inte trötta ut er med att redogöra för hur det ena ledde till andra, fast jag vet att ni gärna vill veta, snuskisar!

Fast hon bäddade åt mig i blommiga soffan sov vi i hennes dubbelsäng. Ni fattar väl att vi inte bara sov!?

Ni fattar väl att hon peddar när hon gjorde Det med mig? Jag hade ju ljugit att jag är 18 – om hon fattade att jag ljög eller inte vet jag inte.

Ni fattar väl att jag är hur jävla glad som helst!?

Hon visade mig – som om hon var värsta pedagog! – hur jag skulle röra vid hennes alla, verkligen alla!, kroppsdelar, där nere också, hur jag skulle använda tungan. Och hon visade mig hur en kvinna ska göra för att det ska bli skönt för mig.

Hon smakade inte tvål eller nåt annat konstlat, inte luktade heller. Bara naturligt. Där nere luktade hon snällt filmjölk – eller säger man doftar om det är gott? Det kändes rätt och naturligt så jag slickade i mig.

Och inte minst visade hon vad jag ska göra med kuken.

Det gick för mig alldeles för fort, för det var oväntat skönt att vara i henne. Hon bara skrattade och pussade mig: Det är bra! Du får vila några minuter och så sätter du igång igen!

Ada såg till att min inte slocknade och så började vi om och jag visade vad jag hade lärt mig. Och det tog längre tid för mig att få utlopp.

Såhär höll vi på mina sista kvällar och emellanåt berättade jag om Bett och ma och I och scamLiam, och lite till.

Men hon är ändå inget för mig. För rörigt! Hon har säkert koll, full koll, i huvet och där nere, men resten!? Nej. Jag tror jag nu fattar hur en tjej vill ha det och hur jag vill ha det med en tjej. I alla fall i sängen.

Om vi ska tala allvar – och det ska vi ju! – så är det klart att I har sina nikotinfula fingrar nersölade av en skum sörja. Jag vet inte vilken men Ada har lovat att höra av sig när det är dags att avslöja BoBSs skumma affärer.

Jag vet att I talar sanning när han sa att han har gjort allt för min och Ionas skull.

Morbror Ischias – 14

Jag kramade ma och Bett när jag kom hem. Det var skönt att vara hemma i Götet igen. Samma vanliga!

Bett reagerade på min kram. Ma kramade jag som jag alltid gjort. Bett fick känna på vad jag hade lärt mig. Jag var lycklig att Bett kände! Hon iakttog mig både överraskad och glad – jag tror totally att hon var glad!

Kanske kan jag omvända henne eller åtminstone få henne att känna lust efter mig. ScamLiam kan gå och gömma sig!

Jag har ju faktiskt lärt mig vad som gör kvinnor nöjda! Och som alla vet är jag smart! Eller hur?! Jag är uppmärksam på väsentligheter och har lärt mig handlag och tunglag, alltså hur jag ska använda händerna och tungan. Varför finns inte tunglag i vår äktsvenska vokabulär? Som om ingen bryr sig om hur viktigt det är att använda tungan?!

Tunglag är viktigt!

Jag vet att jag kan få Bett att bli lika glad som Ada. Jag vet det. Och Bett är dessutom för ordning och reda. Inga stinkande askkoppar! Eller skum andedräkt.

Bett är dessutom rundare och roligare än Ada. Ada var slank, tror jag man säger, med bröst som är mindre än Betts med märktes mer just därför. Ada lärde mig hur handlaget måste vara för att jag ska kunna njuta av dem och hon samtidigt njuta av mitt handlag.

Bara Bett ger mig chansen!

Hon har förstått vad jag har lärt mig, det vet jag!

Jag ska omvända henne! Bota henne!

Ada gillade min kuk och visade hur mycket hon gillade den. Ingen hade rört Honom utom jag i mina ensamma ceremonier. Hon hade mycket bättre handlag än jag! Det är sant! Och tunglag.

Tre kvällar och nätter! Min intensivaste och roligaste och skönaste kurs nånsin!

Jag vill visa Bett allt, allt! som jag har lärt mig.

Hon kommer älska det, det vet jag! Jag vet att hon kommer göra allt för mig. Till slut gör hon det. Jag vet det. Handlag och tunglag är allt.

Medan jag duschade bort resdamm lät jag tvättmaskinen vaska alla skitiga reskläder inklusive de underkläder – vuxna! underkläder, sa hon – som Ada köpte åt mig. Okej, mina är grå och billiga men gör sitt jobb att hålla grejerna på plats och dessutom inte låta lukter migrera till jeansen. Röda och blå Calvin Klein kallingar, vita och röda T shirts och vita och svarta sockor utan skaft köpte hon en hel kasse full. Hon gillade min typ jeanskostym men sa att jag så snart som möjligt måste skaffa mig en riktig kostym i ull – kostym är också vuxet. Ja ja, hon tror att jag är 18.

Jag har legat lågt efter alla välkomstkramar.

ScamLiam bor kvar hos oss fast hans jesusfans till päron är hemma igen och gör så gott de kan efter covidvården.

I har jag inte sett till alls. Ma säger att han är tillbaka i Umeå på byggjobb i fem veckor till. Vafan ska jag tro?! Ska jag åka dit och spionera? Klä ut mig som värsta spion, agent, deckare? Jag längtar efter Ada som fattar!

Ma sa att han oväntat fick order om att ge sig iväg.

Lite skumt, så jag ringde Ada och berättade. Hon blev shit happy och swishade bokningspengar på SJ och hotell i mitt namn. Hon blev upset, sa hon, när hon fick mina personuppgifter som visade att jag inte är 18. Shit upset!

Javafan ska hon säga?!

Shitsamma! Tidigt på morgonen två dagar senare satt jag på tåg till Stockholm. Därifrån efter lunchpaus vidare till Umeå. Nästan 12 timmar på tåg! Men jag gillade det! Fönsterplats! Spanade hela vägen! Inte hela, jag somnade strax norr om Uppsala och vaknade i Sundsvall. Sverige är vackert, olika hela vägen men ändå så bekant.

Jag sa bara kort till ma och Bett att jag blir borta några dagar. Ma gnällde om att jag har alldeles för många hemligheter. Men jag sa inte att jag ville se hur Iain har det. Bett försökte ge mig en moderlig avskedskram men jag gav henne en Ada-kram. Hon iakttog mig!

Snart är hon min! Jag vet det.

ScamLiam mår bra och jag har inte avslöjat nånting alls för honom! Jag är glad att han har det bra med oss. Det kommer göra honom gott, det vet jag. Han är bara glad att jag drar, tror jag, så han får ha Bett för sig själv. Jag vill att han stannar hos oss! Hans jesusfans skadar honom, jag vet det. Och jag vet att han inte har mitt handlag och tunglag. Bett är absolut min!

Ada hade messat och textat instruktioner om vad jag behövde köpa och installera och implementera för att min mission ska bli framgångsrik. Hon, eller tidningen, stod för alla kostnader, och hon swishade mig pengar i omgångar så jag kunde göra nödvändiga inköp på Kjell&Company på Linnégatan.

Jag gjorde allt det där. För Ada var min, och jag var hennes.

Nån som aldrig har varit kär, kär på riktigt förstår inte.

Allt gick bra med den biten! Det är sant. Seriöst! Jag är med om något stort, det vet jag. Större än jag anar. Det är jag glad för! Jag vill vara med. Jag behöver inte veta allt, jag behöver bara luta mig mot Ada som inte är scam.

Jag fick instruktioner att inte, INTE, kontakta Iain Criatharach. De gav mig fortlöpande koordinater för hans positioner. De hade hackat hans mobil? Så måste det vara, men jag ställde inga frågor.

Mina uppdrag rörde tullen och hamnen och logi för truckers. Umeå har båtförbindelse med Vasa i Finland. Jag fattad inte varför jag skulle göra det och det, men jag fattade att Ada och tidningen har full koll. Finns ingen anledning att gå in på detaljer men godstransporterna var viktigast och vilka namn truckers har.

Minderårig som jag är i lagens och anständighetens och PKhetens mening, hindrar mig inte och hindrade mig inte från att fucka alla försök att förminska mig och alla andra lika vakna medborgare oavsett kön och ålder och blekhet. Ada hade lärt mig hur jag ska agera i varje ”mission situation” i Glasgow, och även i Umeå hade vi direktkontakt under mina missioner.

Hon hade bokat ett Deluxe dubbelrum åt mig med hur mycket frukost som helst och hur mycket middag som helst! Badkar! Kaffemaskin! VIP! Jag är VIP! Fast jag såg på vitingarna att de var osäkra på mig. Jag säger osäkra för jag vill inte tro det värsta. Som vaken läsare förstår du att jag inte bara tror det värsta, utan vet.

Shit samma! Jag applicerade all utrustning som jag köpt för deras pengar (det blev en hel del över, nästan 1 500 kr, som Ada sa att jag fick behålla) och som gjorde det och det, som till slut visade det och det, utan att jag begrep exakt vad/varför/hur.

Det här pågick i tre intensiva dagar och den fjärde sista dagen sökte jag upp I. Jag hade inga extragrejer på mig när jag hittade honom i hamnen. I blev shit glad och vi käftade på om allt möjligt som vi brukar, och han hostade och tände Signature åt sig och mig.

På ett ögonblick, faktiskt en dramatisk vändning från kaffeautomaten till mig, sa han ganska trött att han hade fått nog.

I såg väldigt trött ut, faktiskt. Han hostade skrälligare än vanligt och räckte mig muggen kaffe med vitt.

Han läppjade på sitt kaffe och grimaserade: Smakar shit! Som vanligt! Men kaffe är kaffe, eller hur Ian?!

Jag nickade och ryckte på axlarna och ser på skitiga betonggolvet i vad som skulle vara fikarummet. Ett skitigt litet bord och några skitiga stolar och en stor avfallsbehållare som bara flugorna älskade, och så den helt moderna skinande, sumrande kaffeautomaten med hur många val som helst.

I satte sig men jag föredrog att stå. Jag fimpade efter några bloss i överfulla askkoppen, harklade mig: Jag har varit i Glasgow.

I såg ner i bordet, hostade och sa trött: Jag vet. Varför tror du jag är här?

Jag såg på medan han petade i askkoppen med sin Signature och undvek att se på mig. Jag vill inte veta! Inte nånting!, sa jag bestämt.

Han såg hastigt på mig och skakade på huvet och hostade. I pustade och rätade på ryggen: Jag kan berätta, om du vill. Han såg på mig och drog ett sista bloss och fimpade.

Jag skakade på huvet och la handen på hjärtat: Nej! Jag vill inte veta. Egentligen. Jag vet varför du gör det. Vad det nu är så gör du det för oss. Det är jag övertygad om, tror jag. Jag är bara orolig.

I fnös och tände en till: Fjortis ska inte oroa sig! Det är vuxnas uppdrag att oroa sig för sina barn. Du begriper väl att det du gör är farligt?! Är du smart, eller? Du fattar väl att basically är du min unge? Har jag inte sett dig växa upp kanske? Han pekade på mig med cigarretthanden, hostade och ruskade på hela sig som han ville göra sig av med nåt.

Iain! Jag sa hans namn så skotskt jag bara orkar och han rätade överraskad på ryggen och såg uppmärksamt på mig med Signature som om det gällde en jävla advertisment.

I love you! sa jag allvarligt för det låter ju inte lika sjukt som att säga det på svenska.

I stönade och drog ett jättebloss, hostade och krökte sig så tårarna rann och han rätade på ryggen och såg ingenstans, drog djupa andetag och sa ansträngt: I love you too.

Vi stod tysta en lång stund dömda att lyssna till allt hamnslammer, och sagt och outsagt.

I slängde ner sin blott halvrökta Signature i skitiga betonggolvet och mosade den aggressivt med slitna jobbarkängor: Du måste gå nu!
Han undvek att se på mig.

Jag går! sa jag och drog snabbt iväg efter att ha gett honom en snabb kram, som han inte besvarade.

För jag fattade nånstans att både han och jag var i fara.

Vad har jag gjort?!

Morbror Ischias – 15

Ada sa igen att jag gjorde allt rätt, när jag ringde samma eftermiddag efter laddade mötet med I.

Jag berättade också att jag träffade Iain utanför schemat, sista missionsdagen.

Hon sa att det var crap men egentligen inte betydde nånting. De hade allt nu. Ada sa att jag måste vara försiktig: Jag tror inte att de är att leka med.

Det sa Iain också, sa jag, att jag ska vara försiktig.

Ada tröstade mig och sa att hon skiter i vad Iain gjort: Det här är mycket större än så!

Hon sa inte hur mycket större och jag frågade inte. För jag vill egentligen inte veta vad I är insyltad i.

Jag sa att jag gärna kommer till Glasgow och ser hur det går. Ada tvekade lite men var artig och sa att hon hör av sig.

Fan jag reser dit! Snart! Fyra kontroller dit och fyra kontroller tillbaka bara för att jag snyggare solbränna än alla vitingar, men det skiter jag i! Uniformerna får rota hur mycket som helst i mina kläder och väskor bara jag får träffa henne ingen. Vita sviningar kan inte stoppa mig!

Jag tror – nej jag vet! – att hon vill se mig igen! Inte bara se – hon vill ha fysik! Det vill jag också. Jag har pengar så det räcker och blir över. Och det är kvar sommarlov!

Vad var det I sa? Att snorisar, nej fjortisar alltid ger sig in i hopplösa kärlekshistorier. Det kanske är mitt öde! Det är så det är, kanske, och ska så förbli i evigheters evighet. Jag får göra det bästa av det. Bara är så!

Morgonen efter i Umeå höll jag på att försova mig. Ingen ma som ruskade i mig! Morgontåget går shit tidigt så jag rafsade ner allt i bagen, gav fan i att duscha, vinkade Hejdå! i receptionen, Tack så mycket! la låsbrickan med en smäll och hann med några minuters marginal. Svettigt! För solen sken och det var redan varmt.

Första klass! Frukost ingår! Jag slapp svälta hela vägen till Stockholm. Frukosten krångligt inpackad i plast och allt möjligt. Men helt okej! Klagar inte! Sov efter frukost hela vägen till Gävle där en gaphals med pluggade öron klev på.

Nästan hel timme i Stockholm. Det regnade. Blev kvar på C och köpte wraps och Loka på Coop under jord. Ma skaffade Coop Matkonto åt mig för länge sedan. Ada hade swishat matpengar åt mig, sjukt mycket på mitt Swedbankkort. Som tack för hjälpen. Hade kunnat köpa hummer och oxfilé hur mycket som helst. Fast jag vet inte hur hummer smakar. Eller oxfilé. Wraps och Loka! Coop Matkonto! Käkade på SJs Lounge som finns för oss 1:a-klassare! Första klass till Götet också! Gratis fika, godisbitar och frukt. Sov efter Södertälje men vaknade i Skövde när några gapiga klev av. Sova är ett underskattat njutningsmedel! Jag vill berätta det för alla och nu har jag gjort det!

Var hemma i Götet halv fem. Blåsigt och skurigt och kyligt. Varför är vädret uppåner?! Hade fattat om det snöade i Umeå i morse och gassade i Götet. Sommaren är grisig i år!

Kom hem dyngsur till tomt hem. På sätt och vis skönt. Köket var prydligt som vanligt och allt annat prydligare än vanligt eftersom I inte var här. Inga spår av scamLiam heller. Duschade länge. Jag sjunger inte så inget försiggår för grannen. La in sunkiga kläder i tvättmaskinen, hittade en matlåda märkt Välkommen hem älskling! som jag mikrade, käkade och städade undan och la mig i I:s favvosoffa och sov. Igen! Det har varit jobbiga dagar! Det har det! Och jag gillar Sova! Sova!

Morbror Ischias – 16

Igår väckte ma och Bett mig efter bara dryg timmes sömn efter min hemkomst från Umeå. Ma kramade mig såklart, men Bett var lite avvaktande och klappade mig bara på kinden och sa att det var kul att se mig igen.

Betts reaktion gjorde mig inte besviken! Den kändes som att hon såg mig som vuxen, mogen, inte fjortis, som I skulle ha sagt, utan som man och kåt. Vad är hon rädd för?! Egentligen? Upptäcka hur skönt det är med en hård kropp – överallt hård kropp! – som vet vad en kvinna njuter av? Handlag och tunglag? Handlag och tunglag är allt!

Jag berättade för dem att I gör sitt jobb men att han har tröttnat. Inte minst att hans hosta har blivit värre: Vi måste få honom till läkare som undersöker honom ordentligt.

Ma suckade: Han vill inte! Tror du inte att jag har sagt det?

Jag vände mig till Bett: Du kan väl lova honom en maxad kram, massa maxade kramar om han går med mig till läkarn – jag ska se till nu genast att han får en husläkare. Om du ma får gräla på honom igen, som du brukar.

Jag grälar inte! Ma ser strängt på mig.

Jag suckar: Du begriper vad jag menar!

ScamLiam bor inte här längre men hälsar på. Bett gullar med honom som vanligt! Shit!

Det var i förrgår det!

Shit tidigt idag också – för ma körde upp mig som vanligt – satt ma och Bett mitt emot mig på frukosten.

Ma sa efter en stund gravt allvarligt att vi behövde prata med varann. Bett nickade.

Jag väntade värsta vuxengnäll eftersom jag reser hit och dit och är på tok för ung och allt det där. Ma sa Sluta sucka och lyssna på mig.

Jag suckade igen.

Ma la ifrån sig skeden och gav Bett ett glatt ögonkast: Bett och jag har bestämt oss för partnerskap!

De iakttog mig uppmärksamt. Jag såg förvånad från mörka ma till ljusa Bett och tillbaka, och tillbaka igen: Jaha! Kul! Bästa ursäkten för partaj! Flyttar du hit, Bett? Eller flyttar vi till dig?

Har ingen aning om var hon bor, jag har inte brytt mig. Såklart att jag är glad att hon kommer finnas nära mig för alltid!

Bett skrattade härligt: Jag kommer hit! Ma log som hon brukar när hon är nöjd och rufsade mig i håret: Om fyra veckor har vi ordnat alla papper och allt det där, och möblerat om här hemma. Självklart ska vi ha fest! Fattar du väl!

Och jag som väntat mig värsta vuxengnäll! Är jag stolt eller besviken att de inte gnäller på mig? Men de vet inte än att jag igår köpte resa till Glasgow och tillbaka, bokat in mig på sunkiga hotellet i tre nätter, och reser i morgon.

Jag måste träffa Ada igen!  Bara måste! Jag skiter i allt annat. Fjortis är vad jag är! Det är jag stolt över! Vill Ada ha mig så får hon mig! Så enkelt är det! Jag blir hennes gosenånting, toyboy och samtidigt hennes ögon och öron när allt shit ska tvättas rent. Och är jag inte highlander i botten? Hör jag inte hemma där borta mer än här hemma? Vad skulle I ha sagt?

I morgon reser jag. Fyra grisiga koller dit och fyra lika grisiga tillbaka för jag är ju inte blek, och jag får alla möjliga löjliga frågor och jag måste fatta att hålla mig lugn och saklig och ljuga lagom.

I morgon bevisar jag att liv är att resa!

Morbror Ischias – 17

Ada mötte mig på gla men ville inte krama mig. Jag såg att hon var glad att se mig och körde mig till sunkiga hotellet. Hon sa att det är lugnast att jag checkar in här men tryggast att jag bor hos henne de tre dagarna.

Jag checkade in och fick frågor om min ålder och annat sånt shit från henne som var blonderad men jag betalade och då var allt lugnt och hon var sjukt flörtig och mycket, mycket för sliten och bjöd på två egenrullade cigg som jag leende lovade spara till kvällen. Snabbt som fan ställde jag bagen med ombyten i rummet och drog.

Ada som väntat på mig i sin Toyota fick veta vad jag varit med om och jag gav henne ciggen. Hon log glatt och sa att det här blir en ny bra artikel, kanske. Jag klappade på axelremsväskan: Här har jag all elektronik. Hon log och nickade, fokuserade på trafiken och körde till sig medan jag berättade om I, parkerade snyggt på sin egen ficka och rörde sig lockande hela vägen till porten och hissarna. Kanske inbillar jag mig när jag säger lockande – jag är förfan fjortis! – men hon gick före mig!

Hon hade köpt kallingar, sockor och tshirts åt mig igen så att jag inte skulle behöva oroa mig. Hon ville fortfarande inte krama mig och vi drog iväg till tidningen och vi bockade av all elektronik – som jag fick sjukt mycket frågor om överallt och lät alla grisigt vita och nitiska kolla med Ada att de var tidningens egendom och Ada ljög varje gång trovärdigt att jag var tidningens nordiska kontakt.

Jag var såklart ganska seg efter allt resande och all misstänksamhet och Ada såg och fattade. Hon gav mig reservnyckeln och beställde taxi – Åk hem och käka och duscha, sa hon. Jag gjorde det. Hon väckte mig sjukt sent där jag låg naken i hennes dubbelsäng. Kom! sa hon, och jag drog på mig kallingar och jeans och gick ut i stökiga vardagsrummet.

Hon log uppskattande när jag satte mig intill henne i blommiga soffan. Ada var shit pigg och visade mig hur byggimperiet BoSB både arbetar vitt, anständigt och samtidigt smugglar vapen och slavar från östeuropa och Ryssland via svenska hamnar till eu. Lönsam omväg, sa hon. På min fråga sa hon att självklart stannar massa olagliga vapen i Sverige. Och slavar. BoSB använder flera svenska hamnar.

När jag frågad om Iain blev hon besvärad. Ada betraktade mig och sa att det är troligt att han vet vad han är inblandad i. Han har ansvar.

Jag vet inte vad jag ska tro.
Tänja! Det är vad han gör. Tänjer för att leva.

Ada försäkrade att I inte har med hennes reportage att göra. Det här är mycket större än så. Hon la till att om han vill ställa upp på intervju så är det sjukt (fri översättning av hennes skotska slang som jag lär mig mer och mer) bra och kan kanske bidra till kostnaderna för hans tillfrisknande. Jag hade berättat om hans värre hosta och hon sa att det finns fler som har farit illa av BoSB som skiter i sina lågavlönade sanerare av sjuka fastigheter.

I gjorde bara det han blivit tillsagd att göra. Så är det! Jag vet att det är så. Visserligen har han ansvar, kanske stort ansvar, genom att han ansvarar för in- och uttransporter. BoSB låter inte vem som helst göra det.

Jag snusade på hennes blus och kände doft och kropp. Lugnt, och hon lät mig göra det. Hon sa att hon ska gå och duscha, rena sig från jobbet (åter fri översättning). Jag pussade henne på kinden och blev lite hårdare för jag vet vad hon vill. Och jag vill också! Vill och vill och vill!

Hon log ovanligt rart (säger man så?) och reste sig, typ strippade framför teven som visade senaste nytt.

Efter duschen la hon sig slarvigt i soffan jämte mig och sa bara kort: tongue. Jag gjorde det så klart och kramade hennes mjuka skinkor medan jag smakade på allt syrligt och salt och mystiskt. Och det var gott. Osv. Ni får inte några detaljer, snuskisar!

Morgonen därpå vaknade jag i hennes säng av att hon puttade mig och doftade tvål och fimp när hon pussade mig på kinden. Hon sa piggt att jag måste komma till redaktionen efter tolv. Fräscha till dig! sa hon och pussande mig på trötta mun. Klockan var bara åtta, ja inte ens det. Ma är likadan! Är alla lass helt inriktade på att aldrig låta sina karlar sova ut? Upp! Bara upp! Måste och måste! Jag stönade och sträckte på mig och hörde ytterdörren. Försökte somna om men det gick inte.

Allt doftade eget. Bländvita lakan med fläckar, bländvita kuddvar med fläckar men allt kändes ändå rent. För att det var vi, tror jag. Eget! Jag luktade på mina händer och allt var gott – och skolan var bara 7 dagar bort.

Det kändes dumt att duscha för jag ville spara allt, men det är klart att jag fräschade till mig. Jag lever inte i en kokong. Hon hade allt till en brittisk frukost och medan jag åt planerade jag för höstlovet med henne. I övermorgon reser jag hem och jag har övat in alla lagom elaka kommentarer till alla tänkbara idiotiska frågor som vakthundarna kan tänkas ha på varenda jävla kontroll på varenda jävla gräns. Bara för att jag är mer solbränd än andra!

Jag diskade och städande undan mer än jag behövde, tror jag, men hon är sjukt slarvig. Messade Liam, ma, Bett och I. I var tillbaka hos oss och sa att han gjort sitt nu och ”var försiktig”. Jag skrev tillbaka Jag är fjortis! Liams jesusfans mår bra och ma oroar sig som alla mammor. Bett skrev Vad heter hon? med en smiley. Hon fick ett frågetecken och två smiley tillbaka.

Har ingen aning om vad jag håller på med, men jag har sjukt roligt. I hade sagt för länge sedan att det här är mina bästa tid: Gör den bra! sa han.

Morbror Ischias – 18

Sista natten med Ada! Hon kom sent och kastade sig ner jämte mig i soffan och kramade och pussade, luktade ansträngt och sa att nu gör tidningen sista koll och sedan går vi ut med allt. Allt! Beda som jobbar på en högertidning fick alla bevis för att jätteföretaget BoSB anlitade svart arbetskraft. Tidningen kunde inte neka publicering efter att ledningen fått bevis för grav smuggling (jag kan inte översätta det bättre) av vapen och trafficking som Ada med min hjälp fått bevis för. Men Beda fick enligt ledningen hålla sig till det svarta.

Ada sa att det blir nog ett sjuhelvetes liv (jag har ingen bättre översättning) i Sverige också. Jag blev orolig men hon sa att jag som källa och hjälpreda förblir anonym: hederskodex.

Hon ville tacka mig och gjorde mirakel med tungan och munnen där nere, båda fram och bak. Till slut stod jag inte ut längre och la mig bryskt på rygg och sa att hon får göra vad hon vill med mig. Ada skrattade vackert med nikotingula tänder och satts sig på min pappakuk (bästa översättning) eftersom den var för stor för mig, sa hon.

Ada har lärt mig hur jag ska hålla ut och jag blev tvungen att ta i allt vad ja orkade och tog tag i hennes gymskinkor och lyften henne för paus. Hon bara skrattade och lutade sig på armbågarna och jag kände hennes hårda vårtor mot bröstet när hon kysste mig.

Så här höll vi på och jag höll på att försova mig avresedagen. Tog taxi till hotellet och bad pakistaniern – nästan lika solbränd som jag – vänta medan jag hämtade min trunk och checkade ut.

Kontroller och kontroller och till slut var jag hemma hos en sjukt nyfiken familj. Kramar och pussar och misstänksamma sniffar för jag hann inte duscha i morse. I kom hem senare och såg mer sliten ut än vanligt. ScamLiam var på fotbollsträning. Ma och Bett var lugna och trygga. Jag fick shitgod ugnskyckling efter att jag sorterat tvätt och snyggat till mig under duschen.

La mig tidigt och funderade på vad jag ska göra inför skolval och riksdagsval. Vitingarna kommer låta piskan vina, det vet jag.

Ada väntade och väntade med publiceringen för det fattas viktiga pusselbitar, sa hon. Hon sa inte vilka men allt hänger på svensk polis som måste identifiera beslagtagna automatvapen. Jag behövde inte vara orolig, sa hon.

Bedas högertidning slog upp stort att BoSB utnyttjade svart arbetskraft. Hon skickade länk och jag läste med sv.bab.la/lexikon flikad. Jag fick 500£ som tack! Hon skriver att jag kan behövas i framtiden.

Vafan! Jag kan väl bli journalist?! Fast det verkar inte okomplicerat. Jag har tid att tänka. Vitingarna hatar journalister. Iaf de journalister som säger sanningen. Bara det lockar ju! Att avslöja allt skumt t ex som deras fina familjer håller på med.

ScamLiam hälsade på och han såg med en gång att jag var annorlunda men jag sa ingenting. Han skulle ändå inte tro mig. Bett dunkar mig i ryggen i stället för att krama. Ma kramar försiktigare och I ser – tror jag – att jag inte är fjortis längre. Han går med på att låta undersöka lungorna, men bara om jag följer med.

Jag fick ledigt från skolan – exemplarisk elev som jag är – för att göra sällskap med I till Sahlgrenska. Han ville ha mig med överallt för det visade sig vara en grundlig genomgång inte bara av lungorna.

Vi måste vänta två veckor på återbesök, veckan efter valet.

Tjejerna är trevligare än vanligt och jag vill tro att det är för att de ser att jag är mognare än vitingarna. Jag ÄR ju det också! Trashet hatar mig bara mer för det. Liam har mognat som forward och är biffigare men alldeles för kaxig för min typ av tjejer. ScamLiam tror fortfarande att Bett är hans! Min typ av tjejer? Ada är min typ! Fast ändå inte. Går det att få kropp och personlighet i samma tjej? Ada är sjukt slarvig, sjukt skön, sjukt proffsig. Och sjukt för gammal. Eller inte. Jag vet fan inte.

Höstlovet börjar 29 oktober. Jag måste se henne då! Känna henne! Jag vet att hon vill! Bara vet.

Hon log, tände en cigg och sa att Vi får se. Då, sista kvällen. Jag kommer! sa jag. Hon ryckte på axlarna och såg både glad och bekymrad på mig sista morgonen när jag nästan försov mig. Jag fick samma kyss som hon brukar ge mig när hon är nöjd.

Allt är så rörigt!

Och vitingarna vet, dom bara vet, att de vinner skolvalet i morgon. Jag sa till Enok, den värsta av dom, att såna som jag vinner i längden. Han vågade inte ge sig på mig för vi var precis på väg in till NOlektion med tuffa Nora som ibland är med på tjejkvällarna med Gosa hos oss. Nora är gift med en arkitekt, en skäggig glasögontyp med svarta bågar och kulmage som hon har två barn med, så det är inte bara läbbor som träffas hos oss. Ja, jag vet att de inte är läbbor på rikssvenska, men vi är i Götet! Ärligt talat vet jag inte om ma och Bett gillar läbba. Vad ska jag säga då? Ni som vet? Lesbiskor går ju bara inte.

Vitingarna vann skolvalet. Shit! Och shit igen!

Måndan efter riktiga valet blev det shit igen! Vitingarna var råare än vanligt och hade dagen till ära en tunn, blågul armbindel. Jag vet ju hur jag ska reta dem så jag skaffade en likadan till eftermiddagslektionerna. Enok blev skitförbannad för jag hade inte rätt att ha något blått och gult på mig. Han och vitsvansen skulle se till att jag förpassades – han sa faktiskt förpassades – till Kairo. Flinande sa han Eller är det Tunis gator farsan din sopar? Eller Khartoum. Enok är faktiskt bra på geografi. Vitsvansen är ibland dum som Trump. Runar, t ex – klassens snygging och blond – trodde att Afghanistan är en storstad i Egypten. Han är också klassens simmaress och jag sa en gång att han måste ha varit en guldfisk i sitt tidigare liv. Runar blev smickrad, men Enok som fattade blev shit förbannad och drog mig omilt avsides och sa att Runar har bättre minne än jag: Han minns åtminstone vem hans farsa är. Han gav mig en saftig näve i magen så att jag inte glömmer det.

Såna är de – Sveriges framtid.

Morbror Ischias – 19

I är körd!

Hans lungor är crap! Hans lever lever på nåder. Allt hans är bara shit! Läkarn, ung och snygg och vaken sa rakt på sak Du har fem år kvar!

Lungorna är märkta av stendamm och asbest och Signature. Levern ett vrak i livets vatten. Fem år kvar!

Han är Ionas yngre bror! Några och trettio år! Ändå är kroppen slut som människa. Jag sa åt honom på vägen hem att han måste förfan hålla sig i liv tills jag tagit studenten. Du måste vara med!, sa jag, För du har gjort det möjligt.

I bara hostade och stönade och sa att han skiter i unga doktorn: Inget biter på en highlander!

I har slavat för BoSB och utan särskild omsorg sanerat asbestproperties. Dessutom har han fått uselt betalt för jobb som hade kostat BoSB shit mycket om saneringen gjorts efter boken.

Allt det här berättade jag för Ada på första lördagskvällen på höstlovet i hennes skräpiga våning i Glasgow. Hon förstod med en gång och nickade nära, nära mig i soffan. Det gav nytt perspektiv på hur BoSB utnyttjar billig arbetskraft och får enorma ersättningar för riskfyllda arbeten som företaget bagatelliserar inför sina anställda. I fick inte 180 000 kr i lön som BoSB påstår. Men I var svartjobbare och bråkade inte. Ingen svartjobbare bråkar.

Ada sa att det kan vara nåt för Beda och visade dessutom att hon är lika bekymrad om I som jag.

Som ni förstår blev jag kollad och kollad igen på vägen dit, och en fet fan i Holland uppmärksammade att jag rest rutten flera gånger. Det var misstänkt, sa han typ. Kanske var jag kurir? Jag ringde Ada och sa att det är kört för mig. Hon sa att hon och tidningen hör av sig – och det löste sig smidigt.

Ada gjorde nåt helt nytt och la sig i soffan med huvudet i mitt knä. Hon såg upp i mitt vakna och undrande ansikte och sa helt kort att jag har rätt anda (bästa översättning, men kanske är inställning bättre?) och det är precis det som en bra reporter behöver för att inte slira (bästa översättning).

Om två veckor kommer scoopet publiceras.

Ada vände sig försiktigt så att hon såg min jeansbula och sa att jag har för mycket kläder på mig. Jag flinade och sa att det har hon också. Resten få ni fantisera, snuskisar!

Morbror Ischias – 20

Har jag sagt nåt om hur vi hade det när ma och Bett officiellt blev partners? Nej! För det var det har varit både kul och dystert.

Bett och ma slet stenhårt för att få allt på plats medan den jobbade med sina behövande. Sjuka chefen gick motvilligt med på att de ge dem ledigt den stora dagen. Bett sa att han vet hur bra vi är och han är sjukt rädd att vi byter företag och avslöjar hans scam – och därmed alla andra ”vård”profitörers och ”omsorgs”profitörer scam!

Vi som är längst ner? Vad kan vi göra? Vi kan hota med AVSLÖJA! Men bara om vi vet, har fakta på vår sida, äger avslöjande dokument. Mot alla dom son har bullies och advokater och hållhakar.

Jag hatar och hatar att I är vrak! Jag hatar och hatar dom som behandlar folk som shit, som mjölkkossor och mjölkpigor!

Nånting i mig säger att jag inte ska behandla rikingarna som shit, jag ska behandla dem rättvist.

Detsamma gäller trollet som av nån anledning postade shit om ma och Bett på youtube. Jag trashade honom för jag upptäckte att han är Enok. Han är usel på att dölja sin id. Ja, jag trashade honom! Går det att vara rättvis och förbannad samtidigt? Ada och Beda är både förbannade och rättvisa, det vet jag. Det kräver så, så mycket arbete! Att behandla folk som shit är så lätt! Kostymerna berättar inte att deras slavar kommer dö av alla gifter de får i sig, vitingarna trashar och älskar att placera saftiga nävar i magen på alla de hatar istället för att sakligt ge goda argument.

Det roliga var bröllopet! Inget krimskrams eller halleluja; bara lugnt, raskt och värdigt i rådhuset på Gustaf Adolfs torg. Snällt och milt höstregn när vi kom och snällt och milt höstregn när vi åkte i flera hyrbilar hem till oss för fest!

Till och med slitna I hade vit skjorta, men vägrade slips, och hade nyinköpta Levis’s som var rena och svarta snygga läderskor. Jag hade kostym! Och slips! Pengarna jag fått av Ada och Beda för väl utfört arbete räckte till shit snygg rigg. Och jag har pengar över!

Bett var klädd helt i rött, till och med röda skor, och ma i lin; Bett i kjol och blus med vit krage; ma i linnebyxor och linnekavaj med rödkragad vit blus under. Båda hade varit hos frissan! Shit dyrt!

Både ma och Bett var shit glada över att I och jag hade visat hur mycket vi tycker om att de är ett par och respekterar ceremonin.

Betts runda och behärskat glada föräldrar var där och hennes yngre buttre bror i röd t tröja och blåjeans och svart kavaj pillade på handdatorn hela tiden.

Och så blev det fest!

Jag hade bjudit ScamLiam såklart + Linnéa, hon den smarta med Beethoven som idol. Jag hade läst på om hunden och kompositören så att jag inte svamlar för mycket. Kompositören hade jag lyssnat på och sett videor om. Vet inte hur intresserad hon är. Vet inte heller hur intresserad jag är. För säkerhets skull bjöd jag in hennes entourage också, två ganska tråkiga chicks som jag inte vet vad de heter, men jag vet ju att de skvallrar överallt där det går att skvallra – jag vill visa att jag inte mörkar vem min mor är.

Ali bjöd jag också. Hans pa är turk och hans ma är finsk. Han har en sorts crush på mig, men jag har gjort klart vem jag är. Han får stryk han också trots att han är mjuk i jämförelse med mig. Dom är såna, vitingarna: på bara på!

Ali är smart! Jag vill visa honom min nisch i gayvärlden och att han kan lita på mig trots allt.

Jag var noga med att Linnéa med entourage såg på när jag överlämnade min bröllopspresent. Ali fanns där såklart. Jag tog tag i ma och Bett efter en dans och gav dem hastigt puss på kinden och överräckte presenten värd tre tusen kronor på straightvänliga Bee Kök Och Bar.

Tre tusen! Ma stirrade på mig. Jag ryckte på axlarna och sa att Ni två behöver lite lyx! För er själva! Eller bjud in fler! Tjejkväll kanske? Ha kul!

Nora, min NOlärare som självklart kände igen Liam, Ali och Linnéa med entorage, avslöjade hur hon vet att ma och Bett är perfekta för varann. Astrologi! Men det är hennes sätt att säga Ingenvet! Ändå kul för hon säger att det blir bra! Hon sa typ: ma har solen i Fiskarna, månen i Lejonet - Bett har solen i Vågen och månen i Kräftan. Plus och minus tar ut varann, feminint och maskulint tar ut varann.

Jag gillar Nora som är ärligt vetenskaplig till den mildra grad (jag har nyss lärt mig vad milda grad betyder) att hon kan kosta på sig en godmodig, varm humor och kan säga lycka till på så roligt vis.

Ali som hade hängt mig i hälarna hela kvällen var shit glad men festen var över för hans del och sa att han måste gå. Klockan närmade sig nio. Jag tog i hand och kramade honom: Du är alltid välkommen här. Men tro ingenting! sa jag och log.

Ali klängde kvar lite för länge och drog sig generat undan: Jag menade inte …

ScamLiam tror fortfarande att Betts är hans och såg till att alltid finnas nära henne. ScamLiam!

I märkt av dödsdomen var låg med sin Glenlivet 21.

Ma och Bett hade ögon bara för varann men var perfekta värdar.

Linnéa med svans pillade mest med mobiler och brydde sig inte så mycket om resten av oss. Hela skolan vet väl redan allt och lite till om festen!

När klockan närmade sig halv tolv ströp jag musiken och sa att alla måste börja tänka på att ta sig hem.

Liam erbjöd sig hjälpa till med att röja upp. Bett gav honom en kram! ScamLiam! Han ska sova över! Han hittar på alla möjliga ursäkter för att få klänga på henne! Både ma och Bett kramade mig och tackade för att jag uppträtt så moget och fint hela dagen, ma sa så: moget och fint. Bett flinade och sa med sitt härliga skratt att Hon där borta har gjort karl av dig, Jan!

Morbror Ischias – 21

Måndan och tisdan var lovdagar.

Ingen tog lov från allt mediashit! Samma bröllopskväll visste hela skolan allt! Och lite till! Som vanligt.

Mesta likes och delningar nånsin fick min bild på ma, Bett och mig! Jag bad nyktra Ali ta några bilder. Jag står i kostym, huvudet högre, mellan ma i svart och Bett i rött hand i hand och med texten Min älskade ma Iona och min älskade ma Bett! Äntligen gifta!

ScamLiam! Såklart han postade en selfie på han och Bett! Han lycklig med armen om hennes axlar och hon! hon står leende nästan i givakt som om hon tar avstånd. ScamLiam!

Linnéa var saklig och tråkiga chicksen kommenterade allas kläder och de hade roligt alla tre. ”Positivt” var ett ord de använde ofta.

Ali har bara epost och tackade för en fin, mycket fin fest. Han skrev mycket mer. Bland annat att han förstår att vi inte kan bli ett par, men kanske vänner.

Vi är vänner! + hjärtan!

Svarade jag. Plus vad jag hade varit med om i Glasgow med Ada och att detta måste stanna mellan oss. Ada är sjukt mycket äldre än jag, så det får inte komma ut.

Jag kanske litar tokförmycket på Ali?

Men om han har crush så tiger han, tror jag.

Det jag ville ha sagt är att han måste hitta nån som Ada, inte precis äldre, men en man som kan och vill visa hur män gör skönt för varann. Han fattade det och fattade att jag litar på honom. Det är så vänner gör! Samtidigt sa jag att han alltid är välkommen hit och det är bra om vi kan plugga ihop då och då för det blir svårare och svårare. Han vet att jag är smart och inte som usla vitingen som bara utnyttjar honom. Vi kan göra nåt för varann!

Enok och svansen var inte glada. Vi var hot mot svenska värderingar och annat sånt shit.”Vad skulle hända om alla?!” gapade han. Människan skulle bli utrotad om män gifte sig med män och kvinnor med kvinnor.

Jag lolade såklart och sa att om mänskligheten är utrotningshotad så beror det inte på gay marriage. Men om hotet om utrotning blir verklighet vet jag, vet, att både bögar och lesbiskor (heter det lesbiskor?) ställer upp för att återställa ordningen.

Alla vet ju att det dessutom finns andra sätt att göra kvinnor havande än med sex!

Vitingarna är så jerky!

Nora, min NOlärare, skrev bara kort JA! som kommentar till min fina bild på ma och Bett och mig.

Skära grisarna babblade om pk, och shit om skolans pkagenda som kommer bidra till Sveriges förfall.

Jag är shit glad! Får se Bett varje morgon! Mjukis! Kurvig! Hela resten av dan blir bara lycka för jag vet att hon finns där när jag kommer hem!

Ada har en sorts crush. Hon är sjukt slarvig i vardagen men har full koll i huvudet. Hon är smärt – tror jag man säger – röker, men inte lika mycket som I. Men ändå! Kan jag få nån som är perfekt? Kan jag?

Samtidigt vet jag, känner jag att jag älskar ma, Bett, I, ScamLiam, Ali och vet, vet att de inte är perfekta.

Ada är ändå annorlunda. Varför är det så? Kan jag inte bara shita i hennes brister och bara bejaka hennes allt annat? Hon är tio (10!) år äldre än jag. Ändå ser hon mig som vuxen, tror jag. Eller som pappakuk med läcker häck (min översättning).

Kanske får jag hållas så länge hon njuter av mig?

Kanske är hon överdrivet snäll för hon vet att jag är minderårig i lagens namn?

Allt med Ada älskar jag!

Vrede, rättvisa, tunga och mod.

Jag vet att hon älskar allt vad jag står för. Det har hon visat. Ålder betyder inget för mig. För Ada – i hennes position – betyder ålder allt.

Vad ska jag göra!?

Alla ni präktiga som vet!

Vad ska jag göra?

Morbror Ischias – 22

I skolan fick jag mycket cred för ma + Bett och lite shit från vitingarna.

Linnéa var mera på liksom hennes entourage och jag gillade såklart alla lajks jag fick från alla andra.

Mest av allt! Mest av allt gillar jag Ada.

Jag skolkade några dagar och drog till Glasgow med tröttsamma kontroller här och där och överraskade henne i min kostym. Jag har ingenstans att bo!, sa jag när jag mötte henne i lobbyn i komplexet där hon och tidningen hör hemma. Ingen slipper förbi vakthundarna, men hon tog sig tid att ta emot mig.

Ada gratulerade till två mammor, för jag hade självklart postat bilder och text.

Hon luktade jobb när jag kramade henne, inte hennes nakna och lustfyllda doft.

I hissen stod jag tätt bakom Ada så att hon kände mitt varma. I redaktionen markerade hon avstånd men jag fattade att alla fattade så det var cool. Jag fick reservnycklarna och hon mer eller mindre körde iväg mig.

Jag tog alla elva trappor ner till fots hur lycklig som helst. Vad är en hiss?!

Jag duschade utan att använda tvål och ansträngde mig så mycket jag kunde för att locka fram feromoner som jag vet att hon äskar.

Några timmar sov jag innan hon väckte mig sent på kvällen. Jag sov naken med avslöjande sidenlakan om mig och jag sträckte på mig och drog ner henne intill mig.

Jag måste duscha! sa hon som om det var viktigast av allt.

Jag grabbade tag om hennes slankhet och la henne platt och sniffade och sniffade till hennes förtjusning överallt och sammanfattade min forskning med Du behöver inte duscha!

Lukt!

Eller doft!

Kroppar luktar eller doftar. Ada och jag har setts och klämt och känt och luktat på varann. Hon fiser, och jag också; hon skiter och jag också – både hon och jag har inte smugit med våra kroppars avigsidor.

Det var nytt för mig! Adas lirkande har fått mig att begripa.

Ada har trots engagemang en sorts distans.

Hon vill typ lotsa mig in i vuxenvärlden, eller kanske hur viktigt det är att älska en vacker själ men kanske också hennes banala pruttar.

Kärlek är att bejaka allt?

Eller?

Jag var svettig när vi var klara för kvällen som övergått till natt. Ada var glad på sitt coola vis, smakade mig med sina kyssar överallt och jag lät henne hållas för jag älskar när hon gör såhär.

Morbror Ischias – 23

Det blev shit sjukt liv när Adas grej publicerades! Hur cool som helst!

Beda la nyktert och klokt fram bevis för att BoSB anlitar svart arbetskraft, tvärt emot deras förnekande. Bevisen var bl a länkar i nätupplagan till mina videoupptagningar och ljudfiler. Jag hade bett om att få vara anonym och både Ada och Beda respekterade det. Min röst var t ex förvrängd.

Adas avslöjande skakade inte bara Skottland utan också mitt hemland. Adas avslöjanden om smuggling och trafficking ackompanjerades av mina röst- och videoupptagningar. Både Ada och Beda swishade mer GBP till mig.

Sökte på alla tidningar i Umeåtrakten och läste ” Vasa – Umeå: Illegala vapens största färdväg!”, ”Här smugglas illegal arbetskraft in i landet!”, och annat sånt. Tjocka rubriker och bilder på politiker som inte fattar nånting och genast ska utreda och åtgärda. Bilder på hamnen och stackars hamndirektören, långtradare och containrar – och ingenstans hänvisade de till Adas och Bedas jobb eller BoSB.

Ada var shit upptagen men Beda hörde av sig och ville med sin magra röst vädja, jag tror vädja är bästa ord, om intervju med I. Hon var saklig och svor på (min översättning) att jag och I fortsatt får vara anonyma.

Beda är noggrann och jag vädjade till I i min lur att han måste lyssna på henne, och han gick på det. Skotska! De bröt och bröt och jag fattade typ tio procent. Men Beda var glad och I sa och hostade att Beda är ljuset (bästa översättning).

Vi klev av hemma hos henne: det var bäst så på grund av anonymitet, sa hon.

Beda har ett enkelt och prydligt hem men det visade sig att hon inte bäddar efter sig. Jag bryr mig inte, men på nåt sätt visar det hennes prioriteringar. Så tänker jag! Och hon var nöjd med mig! Hon har ingen dubbelsäng.

Hon pussade mig på morgonen och jag drog för det var näst sista dan i Glasgow.

Vad skulle jag göra utan Ada? Jag ringde: telefonsvarare!

I hade förvarnat mig! Ibland vill lass låtsas o – och han letade efter svenska ord, och jag sa oåtkomliga. Han ryckte på axlarna, hon vill verka det. Honor är såna, sa han och ryckte på axlarna, Alla vet det! Hostade och såg på mig med rinnande ögon: Fatta det!

Ada är svåråtkomlig, hon har sitt liv!

Kanske bossar hon mig men jag står ut med det! Jag gör det. För jag vet att vi älskar varann!

Till slut kom Ada hem och väckte mig med handen i svanken och längre ner där jag låg i breda sängen under avslöjande sidenlakan. Hon hade strippat allt och jag drog ner henne under lakanet och kände hennes jobblukt och hennes lustlukt och lust.

Hennes lust är min lust och det var bara vi för stunden, denna underbara stund!

Efteråt krängde jag henne på mig så att jag kunde känna hennes bröst mot min bringa. Hon nästan stönade och lät mig hållas. Hon undvek min blick – hon ville bara att hon var bara hon för en gångs skull (har jag lärt mig att det heter) och hon vill vara det med mig!

Så tänkte och kände jag. Hon somnade på mig.

Jag låg en stund med Adas slappa, varma sömnkropp på mig och välte sedan försiktigt kollit – det kändes så! – försiktigt på rygg jämte mig där hon normalt hör hemma i vår dubbelsäng. Ja! Det är vår, vår! dubbelsäng!

Morbror Ischias – 24

I har varit och är mannen i mitt liv.

Iain Criatharach har fem år kvar sa unga läkaren som I avfärdade.

Han var alltid busiga alternativet till präktiga ma. Jag fick se och känns både irl och i relation till andra två världar i två personer som jag älskar för alltid. Ma är ordning och reda, I tänjer och tänjer, och jonglerar med rätt och fel för att allt ska bli så bra som möjligt.

Jag vet inte vad han och storasystern Iona, min mamma, har gjort med mig. Det verkar som det är bra. Kärlek och tillit – så tänker jag! Kärlek och tillit har gjort mig.

För Ada bevisar tror jag att grunden, alltså min grund är solid. Hur det gick till vet jag inte. Så tänker jag.

I är dyster. Som om han har gett upp. Mitt fel! Jag plockade ner honom, typ, från hans tron som ansvariga mellanhand. Han tänjer och tänjer för han tänkte och tänker på oss! Och känner för oss!

Så tänker jag. Eller grubblar? I har iaf gått med på att träffa Beda och tidningen betalar resa och uppehälle.

I har inte haft all insyn i BoSB:s skumma affärer. Han har fokuserat på vi!

Samtidigt – det är vad jag tror – har han förstått vad BoSB kräver av honom. Tänja! Allt handlar om tänja!

För Beda är det här inte i fokus.

I har förstört sina lungor. Inte bara på grund av Signature utan också av asbestsanering utan självklart skydd.

Beda fokuserar på mänskligt lidande på grund av profitörers cynism – bästa översättning av det hon sa.

Jag vet att Beda tänker såhär: fokus på individ! Och för fokus behövs en individ som har råkar illa ut. Jag har berättat om I och hans alla möjliga överdrifter: han är inget helgon! Beda sa att det är bra, mycket bra. När hon såg min förvånade min skrattade hon kort och sa att hon skiter (min översättning) i helgon. Hon älskar riktiga människor sa hon och kramade mig hastigt efter att sett sig omkring på redaktionen. Ingen såg.

Hon såg ner på mina jeans och log. Hormonerna kan inte ljuga! Jag satte mig snabbt på närmaste stol och Beda andades ut och fortsatte jobba på skärmen.

Jag skolkar igen! Jag gör det för jag vill Beda och jag vill Ada, just nu är det Beda och jag är i Glasgow. Men jag har full koll! Alltså full koll på skola! Ali skickar till min padda allt jag behöver veta + lite skvaller och det gillar jag.

Hos Beda, sa jag i luren när Ada ringde mig. På redaktionen, förtydligade jag för säkerhets skull. Hon frågade Var bor du? och jag sa att jag inte vet än.

Ada och Beda jobbar på olika tidningar med olika kulör. Men de är proffs och delar och fördelar. Jag tror att jag har hamnat i deras fördelningspolitik. Hur det blir för mig blir hur bra som helst vad det än blir!

Beda är typ kär i vad jag har visat. Jag har visat vad jag har lärt av Ada. Ada eller Beda? Praktisera eller lära? Ada visar, Beda frågar och får svar som hon gillar, kanske älskar. Beda är mer som ma och Ada är mer som I.

Kan vi ha en 3some? De är proffs i roll men de har lust. Att jag får vara deras lust är guld!

Beda var helt upptagen med sitt när Ada ringde.

Hon sa att hon inte hann duscha i morse och Du behöver duscha bort resdamm!

Ada är så mycket mer!

Jag sa Jag kommer!

Morbror Ischias – 25

Såklart det blev himla liv igen!

Beda gjorde allt rätt. Inget sentimentalt, bara fakta men alla som har nåt i huvudet både fattar och känner. Hon gjorde mig till hemlighet också. Det gillar jag. Typ att vara osynliga, anonyma, gåtfulla hjälten.

Jag skedade Ada när jag läste Beda. Det är nog bara hormoner, men Ada gillade att jag kändes hård mot hennes bak. Hon frågade vad jag hade för planer, men jag kramade lite till och sa på låtsas Vaddå?!

Hon skrattade och vred sig om i min famn och lotsade min pappakuk in på rätt destination. Förlåt att jag låter så svulstig eller bara banal. Hur ska man annars beskriva kroppars naturliga förening?

Jag vet att ingen vet och vet att det gör att jag har rätt!

Med allt i Ada textade jag behärskat Beda och hon svarade tryggt och jag tackade och älskade.

Hon frågade om jag kunde slita mig (min översättning) och träffa henne senare i kväll.

Vaddå slita mig?! Är jag så lättläst? Textade OK och klockslag. Hon vet att då står jag där utanför hennes tidnings skrytbyggnad.

Ada stönade och sa Vad är det med er grabbar?! (min översättning).

Jag sträckte mig överdrivet över henne för att lägga ifrån mig min Galaxy och la mig överdrivet stönande på henne. Hon skrattade och vi älskade intensivt och jag drog med henne till duschen och vi tvålade och hade kul.

Hon kände att jag hade bråttom och sa Gå du!

Beda stod där och väntade när jag andfådd och nyduschad hastigt kramade om henne. Jag blev lite sen! ursäktade jag mig men hon bara flinade och sa att jag får anstränga mig lite extra – igen.

Vad är det med tjejer som gör att de fattar utan att nån behöver berätta?!

Fast varken Ada eller Beda är tjejer. Kvinnor är en annan sak. Som ma och Bett. Tjejerna i skolan hanterar jag. Lätt. Kvinnor sliter i en annan liga om jag talar i ScamLiams slitna fotbollsmetaforer.

Iain!

Han har fått upprättelse!

Inget religiöst trams utan i lagens mening.

Hans välputsade, feta advokater betalade av Bedas och Adas mediamoguler jobbar stenhårt på att ge honom fett skadestånd.

Hemma i götet är I dämpad, pimplar och röker som vanlig men är äkta stolt att han är en sorts kändis. Han har fått fett arvode för intervjun med Beda. Ändå är han inte samma uppkäftiga I som jag älskar.

Dödsdomen har klubbat honom.

Han fattar vad jag har varit med om i Glasgow och sa att kvinnor förstår! Alltså med ett utropstecken. Jag vet att han har träffat Beda mer än en gång, för intervjuer måste kollas och följas upp. Han gillar Beda, det vet jag.

Skolan känns så banal. Vitingarna känns så banala.

Verkligheten är allt!

Morbror Ischias – 26

Verkligheten är skolan – för mig! Bara är så. Inget att göra åt. Men jag kan ju inte berätta! Inget om Ada och Beda eller nåt. Inte skryta med det! Men Ali vet och var glad att se mig och tackade irl för alla bilder och text. Jag gav honom en grabbig kram när jag såg att några värsting Vitingar iakttog oss.

Dom hatar kramar! Det är liksom bögigt och hotar deras manlighet fast de är barnsligare än jag, inga män. Hormoner gör konstiga saker med oss.

Tur igen! NOlektionen avstyrde alla attacker. Vitingarna backade på väg in och Ali och jag samarbetade fokuserat på vår kemiuppgift som egentligen var designad för gymnasiet. Ni klarar det!, sa hon. Och det gjorde vi, fast vi drog lite över tiden.

Ali var fokuserad och jag också men det fanns en spänning. Hur skulle det vara annars! Kan man älska flera? Kan man älska både kvinna och man? Hur kan jag, Jan, älska? Ali ser helt okej ut, klär sig tråkigt för hans pama är tråkiga. Vi har pluggat hemma hos oss med ma och Bett som gosar och I som hostar och gormar. Vi har pluggat hos honom med pama som bara är knutar av allt möjligt konstigt.

Jag älskar ScamLiam men han är typ brorsan. ScamLiam ser mig som brorsa, det vet jag. Han har bara fotboll i huvet och hjärta. Och det är ScamLiam! Det ska vara så.

Jag älskar Ali också men jag vet inte hur. Jag vet inte hur! Det är därför jag frågar om vem man kan älska! Och hur? Inte minst hur! Alis crush är lika smickrande som en del tjejers crush. Det är hanterbart men Ali är nåt nytt.

Ada har visat hur man gör skönt för en man. Tekniskt kan jag visa hur jag kan göra skönt för Ali. Frågan är bara om jag vill.

Jag har skådat pornhub och kan alla varianter. Vad Ali vet har jag ingen aning om, men jag vet att familjen inte har dator – Ali sa trött att Jesus inte hade internet – så jag anar det värsta.

Vad kan man göra för den man älskar? Och ska?

Vet nån?!

Morbror Ischias – 27

I och jag stod på balkongen i snålblåsten. Han rökte och gav mig stumpen, hostade och nästan vek sig.

Med fimpen i gipan klappade jag I ömsom på hårda bröstet och beniga ryggen och skällde: Se förfan till att du lever när jag tar examen! Jag har flera år kvar som inte kan skyndas på.

Han rätade stönande på sig, vilade och såg upp i grå himmel: Jag är alltid med dig!

Vi bondar på självklart vis och I är inte dum: han fattar vad Ada och Beda är för mig – särskilt Beda som han tjatar med om och om igen online – och jag vet att de har haft ihop det analogt också.

Han la armen om axlarna, hostade och sa att jag är man nu och att det är kvinna som gör oss till man. I andades ut och tände ny Signature, drog mäktigt bloss och gav mig resten, hostade och vek sig. Han kramade mig extra hårt: vafan kan jag göra?!

Vi vet att Bedas advokater jobbar stenhårt på att ge I upprättelse. Ändå hjälper det inte oss. Jag vill ha I hos oss, alltid. I vill alltid ta hand om oss. På nåt vis är jag enda man i hans liv. Kanske har jag fel? Vet inte. Hans liv är krångligare än jag anat, men han har mer och mer sett mig som jämlike. Det är vad jag tror. Samtidigt är det som om han söker tröst hos mig. Som om jag är hans bästa vän, mannen som förstår i en värld där kvinnor är lust. Men jag vet inte! Han säger att kvinnor gör oss till män, men samtidigt att man och kvinna är olika.

Som sagt: jag vet inte.

Snart är det jullov 2022!

Vitingarna är inte lika kaxiga nu. Månader av regeringstrams har gjort dem förvirrade. Guldfisken undrade vem som har makten. Enok är fortfarande övertygad om jag ska få skjuts till Afrika, ”där jag hör hemma”.

Skolarbetet är jobbigt och jag tacksam för all hjälp jag får av Ali. Ali säger att jag är till stor hjälp så vi har det bra ihop.

Hittills har vi fått cred och mera cred för våra ansträngningar.

Ali är inte enkel!

Hans crush blundar jag inte för, absolut inte. Samtidigt tror jag att jag gillar att han ser upp till mig på alla plan. Och jag har faktiskt gett honom intima beskrivningar av hur jag har tillfredsställt Ada och Beda. Vi har verkligen bondat på ett sätt som jag inte kan med ScamLiam eller I. Varför vet jag inte. Bara är så.

Ali är inte enkel.

När jag intensivt beskrev hur Ada, särskilt Ada, gjorde det skönt för mig sa han efter en kort stund: Då kan du visa på mig hur hon gjorde det skönt för dig.

Rent logiskt kan jag väl det.

Vafan betyder det att umgås?!

Vi umgås via kropp och känslor och tanke, och annat som jag inte vet vad det är.

Jag gillar Ali, jag gör det och ger honom förtroenden. Dessutom är Ali snygg som en förening av nordiskt och afrikanskt kan vara. Vi har duschat ihop efter gympa så jag vet, och han har alltid varit behärskad.

Kan man älska både man och kvinna? Med kropp och själ? Kan jag älska och älska med Ada samtidigt som jag gör det med Ali?

Kärlek? Är det bara Romeo och Julia?

Kan man visa kärlek på flera sätt?

Jag vet att jag älskar Ali för att han är smart. Jag vet att han älskar mig för att jag är smart. Han älskar mig dessutom för min kropp. Han åtrår den, som jag har förstått. Ali ser på nåt vis mig som smart och åtråvärd. Ingen annan har gjort det! Möjligen Ada, men hon är extremt slarvig.

Vem ska man älska?

Hen som har kropp men inte ordning? Eller hen som inte har kropp men ordning?

Ordning eller kropp? Jag vet inte vad jag pratar om och jag vet att ingen kan hjälpa mig.

Ta Ada! Hon luktar fimp och arbete men hon kan det där med kropp och är proffsig på jobbet, men gravt slarvig hemma. Det är som om jag bara hittar fel hos alla – alltså, nej jag hittar delen också.

Till slut avgör vilka fel, konstigheter, ovanor jag är beredd att stå ut med för att få allt det där fina.

Så tänker jag, men jag vet egentligen inte vad jag pratar om.

Det är så mitt jullov 2022 börjar!

Morbror Ischias – 28

Sjukt, helt sjukt!

Fast lite kul också. I morse var vi fem till frukost. Igen! Vi hade kunnat vara sex men I sover som vanligt så här tidigt. ScamLiam och Ali sov över på luftmadrasser i mitt rum, Liam för att han vill vara nära Bett så mycket som möjligt och Ali för att vi har pluggat – men han vill nog dessutom vara nära mig så mycket som möjligt, tror jag. ScamLiam gäspar mest när Ali och jag skolarbetar. Matvraken äter kväll med oss också.

I dag är det tisdag och igår hade vi sista pluggkväll för året. Vi har gått igenom nästa termins NO med Nora.  På lördag är det julafton. Vi sitter runt frukostbordet. Ma fokuserad på att alla ska få sitt, ScamLiam och jag fokuserade på Bett, Ali bara sömning men försöker hitta mig. Bett ler och sätter sig bak i stolen och öppnar mun så både ScamLiam och jag slutar äta och bara glor.

Jag och Iona tänkte såhär att du Liam och du Ali kommer hit på julafton och har kul med oss!

Hon ser glad och förväntansfull på dem. Båda två bara gapar och tittar på henne och tittar på mig och tillbaka igen.

Både Liam och Ali har familjer som tillhör sjuka kristna sekter som ger fan i att fira jul, så jag hade frågat ma och Bett om de kunde tänka sig att de kommer hit och har kul med oss. Ma kramade mig och sa att jag är en fin pojke – mammor! Bett nickade leende gillande och gav mig hastigt en puss på kind.

Online köpte jag snabbt fyra svarta Highlander Caber Toss Classic T-Shirt – åt I, Liam, Ali och mig som jag snyggt packade i juligt papper med texten Från Tomten till – och så namnet.

Ma och Bett fick en ny fest på Bee Kök Och Bar.

Till I köpte jag dessutom nikotintuggummin och slog in dem mycket vackert papper med avsändare Tomten.

Ma, Bett och I hade gått ihop till min 10 000 kr Galaxy som ersättning för min gamla Samsungtraktor. Dom är inte riktigt kloka!

Liam och Ali var lite låga för de hade inte julklapp till mig. Jag ryckte på axlarna och sa att jag har tjänat pengar! De vet vad jag har gjort och jag sagt åt dem att inte föra nåt vidare med mitt hårda pekfinger på deras respektive hjärta – fyfan så jag pratar, men ni förstår, eller?

I skrattade och tog mig hårt i nacken för nikotintuggummi och gnuggade näven mot min fjuniga haka men kramade mig för highlanderbomullen.

Ma himlade med ögonen och Bett gav mig skönaste kram nånsin för fleratusenkronors festen.

Vi åt och drack och pratade och log och skrattade efter vi sett Kalla Anka som var nytt för Liam och Ali.

I gav mig högtidligt en skvätt av hans finaste whisky medan ScamLiam och Ali uppmärksamt såg på. De iakttog hur han fokuserat försiktigt hällde i en liten skvätt vatten och långsamt förenade kultur med renhet med ett nikotingult omrörande finger.

Ma grälade på honom som vanligt: Du borde veta bättre!

Som om ScamLiam och Ali kunde ta skada. Hon har nog gett upp om mig …

Tillsammans såg vi Karl-Bertil Jonssons julafton, som var helt nytt för Liam och Ali.

Jag förklarade att de hade sett de två mest populära julprogrammen nånsin! Liam ryckte på axlarna. Ali var bara glad och sa att gåvor kan var så mycket!

Ibland blir jag rädd för honom – gåvor kan vara så mycket?!

Morbror Ischias – 29

Allt är bara shit! Det regnar, det blåser, det regnar – allt är bara shit.

Kul är att vitingarna är låga. Jag är ju kvar! Här hemma. Inte hemma i Afrika.

Alla längtar till februarilov.

Alla bara hatar allt.

I och jag väntar och väntar på hur I ska få sin rättmätiga del av alla vinster som BoBS gjort på honom och alla andra anonyma och kanske redan döda asbestsanerare som inte visste vad de gjorde.

Skiftet 22 till 23 var blött och blåsigt men det var bara vi – I, ma, Bett och jag. Fast ma och Bett jobbade om varann så I och jag hade lugn och ro. Jag fick mer single malt än vanligt under hans vakande blick. Han sa att jag är man nu. Han hade fått veta allt från Beda. Han sa det: Hon berättade allt som om det var vilken dag som helst.

Han fattade att jag hade ljugit om min ålder, men han sa det som var självklart (i alla fall i I:s värld) att kvinnor vet. De vet!

Visste de att jag var fjortis eller visste de att jag var man?

Inte bryr jag mig!

På nyårsdan fyllde jag sjutton. Mina inte riktigt kloka vuxna hade gått ihop om en snygg svart kostym som sitter perfekt. Jag ser faktiskt vuxen ut i den! Vuxnare än i min egenköpta. 20 minst! Fram i maj 2023 ska I vittna i Glasgow och han vill att jag följer med. Perfekt tillfälle att ha min vuxna kostym!

Jag skällde på I – fast inte på allvar – att han förfan får se till att vara vid liv då! Han inser allvaret, det vet jag, men han bråkar tillbaks med näven på min fjuniga haka: Inget biter på en highlander!

Hur fan ska jag klara mig utan I?!

Tanken att vara utan honom plågar mig. Han är mannen i mitt liv! Hans galenskap, kärlek, omsorg, uppkäft och humor – allt det där vill jag också vara. Ma skulle säga att jag borde veta bättre, men det finns ingen bättre.

Jag sörjer väl redan nu? Eller?

Fjortisar ska inte behöva tänka på döden, var det nån som sa typ. Om jag försöker vänja mig redan nu med att vara utan honom, då står jag väl inte där när det sker och tänker Vanu?!

Nån sa att om vi är medvetna om döden så blir glädjen över livet vi har desto större.

Morbror Ischias – 30

ScamLiam och Ali och jag kom till skolan idag i highlander tshirt.

Alla har varit snällare mot mig efter tjejernas alla utlägg och inlägg i alla möjliga appar.

Vitingarna är bara låga. Jåkesson är i skuggorna, typ vampyr som inte visar sig i dagens ljus. Vi som har sett filmerna vet ju vad som händer!

Två dar kvar! Sen februarilov.

Ali och jag har jobbat hårt hemma hos mig med NO och matte. Han säger att vi människor är del av naturen, Bara om vi förstår naturen förstår vi oss själva. Jag nickade som om jag fattade.

Jag undrade hur han kunde säga så där. Han har ju förfan föräldrar som tror. Han ryckte på axlarna och sa bara Javadå?

Ali verkar så gammal, nej vuxen, som om han sett genom allt och ändå är lugn och vänlig – om det är nån som begriper vad jag menar.

Som om han inte ser sina päron som päron, utan mer som vuxna som har till uppgift att se till att han Ali som är deras deras barn ska ha det som barn ska ha. Inget mer än så: han har ingen känsla för dem. Ibland tror jag det, särskilt när han berättar om dem. Finska mamman, berättade han, har sagt till besökare att hon aldrig tyckt om barn men alltid sett till att Ali har fått mat och rena kläder. Turkiska pappan har jobbat och jobbat och inte lagt sig i hemmet. Sonen är viktig för honom, säger Ali. Bara som hans son, hans, inte Ali som person.

Jag vet inte om jag fattat rätt, men så här tror jag: Ali fattade att han måste klara sig själv, vara sig själv men tills vidare vara familjens enda barn.

Hans skräms! Om det här är sant alltså. Eller så handlar det bara om överlevnad och då är det som han har åstadkommit beundransvärt.

Och samtidigt skrämmande. Allt är så genomtänkt, som om i biffiga Ali bara finns hjärna, inget hjärta.

Hur hamnade jag i hans schema?

Eller är hans crush äkta?

Jag gillar Ali. Ändå. När I är borta? Ali? Fast I och Ali är som eld och vatten. Jag är nog bara förvirrad.

Orkar inte tänka på att I är borta!

Jag längtar efter Ada och Beda. Det är som om mina hormoner riktar sig till skrevet och inte till huvudet som hos Ali – för han har ju också hormoner. Varför pekar dem in i hans pannben och inte ner mellan benen?

Jag googlar och hittar ingenting! Nada! Noll! Vart tar hormonerna vägen?

Ali är hårigare än jag! Han måste ha mer av alla möjliga hormoner. Kantigare och biffigare än jag fast han inte tränar, kortare och bredare med händer och fötter som är för stora. Vi och vitingarna byter om tillsammans i idrotten så jag vet hur alla ser ut. Alla spanar in varann. Så är det. Jag är inte bögigare än nån annan!

I sa att vi män tror att mannen finns mellan benen. Han trummade mig på pannan med båda fingrar som höll i Signature på blåsiga balkongen och sa Här! Här har du mannen! Med andra handen pekade han ner och sa Inte där!

Vad ska jag tro?

Jag vet vad Ada och Beda gillar med mig.

Och jag vet vad jag gillar med dem!

Och vet att de är proffs på det dom gör på sina jobb. Precis som jag gillar vad ma och Bett och Nora gör på sina jobb.

Manlighet bakom pannbenet?

Min pappakuk har inget med manlighet att göra?

Jag har gjort som Ada och Beda har bett mig, både i och utanför sängen. Har jag gjort nåt som bevisar att jag har gjort det utifrån pannbenet och inte utifrån stenhårda?

Ingen vet! Jag vet att ingen vet!

Ma och Bett har det bra ihop. Ma är coolare och till och med rör sig mjukare, tar mig inte i örat och är coolare med I. Hon sliter av bara fan på jobbet men med Bett orkar hon vad som helst verkar det.

Bett strålar! Tror jag man säger, jag läste det nånstans att de som mår bra strålar. Fast det har alltid lyst om henne. Som vanligt är hon mjukare än mjuk på frukosten. Varför kan inte Ada och Beda vara det?!

Bett gör mig lugn. Mera lugn numera än kåt. Har jag kanske vant mig att se henne som min andra ma? Jag vill fortfarande se henne naken! Jag vill det! Men hon kan inte ställa upp i Naked Attraction!

Jag måste hitta ett sätt att överraska henne. Som om det var slump.

Jag har inte berättat vad I berättade för inte så länge sedan.

Ma mer eller mindre flydde från Skottland.

Föräldrarna var stränga katoliker och inte förtjusta i utomäktenskap och absolut inte i svartingar.

När hon fattade vad som var på gång ljög hon ihop historien om jobbet i Sverige. Hon har typ ett altare på rummet med madonnan och ett ljus. Nånstans i henne finns tron om jag kommer leda henne till helvetet. Eller?

Iaf så tror I att ma vet vem som är min far.

Ska jag fråga? Och hur ska jag fråga? Vill jag ens veta? I har varit mannen i mitt liv och är det nu också. Spelar det roll vem som var spermadonator?

Nyfiken får man väl vara och jag är nyfiken men inte mer än det. Tror jag iaf.

Jag ställer inte till med nånting nu. Kanske till sommaren. Eller aldrig.

Morbror Ischias – 31

Påsk!

Ma och Bett jobbar stenhårt. Helgersättning och de tar pass åt andra som vill vara lediga – mot ersättning såklart.

I har fått instruktioner inför majbesöket i Glasgow. Bett som hållit i det juridiska har pratat en gång, två och tre gånger med I. Han har förklarat för mig vad som har sagts, för trots att jag också har lyssnat så har jag bara hjälpligt hängt med i deras skotska rotvälska. I petade mig nikotingult i bröstet: Om du är äkta scotsman så lär du dig!

Sammanfattningen var att I bara ska svara ja eller nej eller vet inte på frågor som han förväntas svara så, inte försöka förklara eller ursäkta eller utveckla.

Om advokat eller åklagare vill att I förklarar eller utvecklar så ska han svara sig så kortfattat som möjligt. Så tror jag att bästa sammanfattningen av instruktionerna låter.

I var bekymrad: Det klarar jag aldrig! Jag gör fan inte det!

Jag tänkte efter och sa utifrån vad jag sett i teveserier att advokaten vill att visar att du blev lurad in i nåt som du absolut inte ville. Åklagaren vill visa att du hela tiden förstod vad du gett sig in på.

I suckade och drog ut mig på balkongen, tände proffsigt en Signature i blåsten, drog ett djupt bloss och kröp nästan ihop i hostan och gav mig resten Jag hoppas jag är död innan dess!

Jag stirrade kort på hopkrupna honom och tog för första gången ett hårt grepp om hans nacke: Du ger fan i tänka så! Hör du det!? Jag skakade lite. Han krängde sig loss, reste sig och såg utmattad på mig Du är förfan inte riktigt klok! och kramade om mig Du är en sann vän!

Han brukar inte krama! Det kändes bra! Ett erkännande: Du är vuxen och en god vän. Jag klappade om honom och kände att ryggen hans bara är revben.

Som om han vill dö. Som om han inte vill svika lojaliteten med BoBS. Som om han till slut vill visa vem jag är för honom. Jag vet inte. Jag vet att han skiter i sin läkares rekommendationer. Inte för att han inte tror på dem, utan för att han vill få slut på allt.

I är Iain! Master över sitt eget öde! Ingen ska tala om för honom!

Jag hade köpt en fin lammstek med ben till påskmiddag som ma gillar. I sa att steken är perfekt. Ma och Bett gjorde i ordning, gav mig instruktioner, drog iväg och jag gjorde mitt bästa. Det blev bra och jag fick godkänt av ma och av Bett som gav mig en kort och mjuk och varm kram. Varför gör hon så där?!

Att bara dö och att bara leva! Så lever jag. Är jag tonår eller är jag vuxen?

Morbror Ischias – 32

Jag är i Glasgow med I.

Vi är inbokade 5 dagar på Hotel Hilton i en tjusig eller prålig svit som varken I eller jag känner oss hemma i. Bedas bokning. Det här är hennes och tidningens scoop (sa hon att det heter) detta mörka år 2023, tidningens hittills största avslöjande. Scoopet att BoBS tar fullt betalt för riskfylld sanering utan att iaktta erforderliga säkerhetsrutiner – inte min formulering utan runda advokatens i min översättning.

Jag måste ansöka om fem dagar ledigt. Nora stöttade mig och hennes man som är jurist visade att jag kunde göra de tre prov jag ska skulle missa på annat vis. Jag gjorde dem muntligt och jag vet att jag missade ett och annat, men jag tror att jag blir godkänd.

I morse messade Nora med hjärtan att jag fått högsta betyg i NO och engelska och godkänt på svenskan.

Bara godkänt i svenska?!

Är det nån som har anmärkningar på hur jag skriver? Bara säg i så fall! Bara gör det!

I fick ha sviten ifred eftersom Ada ville se hur jag ser ut irl för hon gillade kostymbilden jag messade. I suckade och skakade ut en Sígnature och jag följde med ut på vår egen terrass i Glasgows eftermiddagssol. Du måste gå, sa han efter ett bloss och hostningar, Hon vet bäst Ian, än så länge vet hon bäst. Lär och lyd och till slut är du dig själv.

Jag puffade på ciggen och fimpade den demonstrativt och kramade hans magra nacke: Jag visste att du skulle förstå!

Prydlig väntade jag under paraply utanför hennes höghus.

Hon gav mig en varm nikotinkram i hissen och berättade att tack vare mig har tidningen fått bevis för att BoBS smugglar in vapen och ägnar sig åt trafficking med män och kvinnor, pojkar och flickor.

Rättegången handlar om hur företaget BoBS tagit fullt pris för trygg asbestsanering som till slut visade sig vara rena bedrägeriet.

Åklagaren hade sökte efter fler vittnen än I – för han visste att I hade mer med BoBS att göra än bara vara offer.

Hans trumfkort var två ukrainare som han ska visa tvingades göra vad skit som helst för att rädda sina familjer i krigshärjade Ukraina, ovetande om vilka faror de utsatte sig för.

Ada sa att snart kan tidningen till slut för gott avslöja BoBSs smutsiga verksamhet.

Glad och svettig vid henne sida i stökiga sängen undrade jag om jag kan göra något.

Jag har fått nya uppdrag! Jag har det! Det är så sjukt kul!

Ada kör inte upp mig på morgonen innan hon ger sig i väg. När jag vaknade var det tyst och luktade fimp och sopor – och doftade oss.

Som om hon litar på att jag löser allt! Förmodligen är jag inte riktigt klok som gör det.

Jag går ut i trapphuset i morgonchinos och dumpar ihopsamlad snusk.

I köket diskar jag ingrodd skit och kastar skräpmatbehållare, glasspaket och papperstussar med mystiska fläckar. Och går ny vända till sopnedkastet i frukostoutfit. Självklart möter jag storögda grannar! En snygg tjej som luktar gott, väldigt mycket gott, väldigt vit, fnyser.

Jag minns vad I sa att de som öser doft över sig antingen är sjukt ofräscha eller sjukt osäkra. Dom ska jag hålla mig borta från.

Kaffevattnet kokar och jag kan till slut njuta frukost med mina insmugglade Änglamarks pepparkakor till Adas goda kaffebönor som jag har malt till att passa hennes kaffepress.

I ringde och frågade var fan är du?!

Jag ljög och sa att jag är på väg.

I dag 19 maj är första rättegångsdag som börjar 10:00.

Jag kommer till lyxhotellet utvilad och nöjd nästan i god tid nyduschad i snygga kostymen och vit skjorta, möter I som är nervös i sin nya billiga jeanskavaj och inte så ofräscha jeans. Förutom kavajen köpte jag fräscha sneakers åt honom.

Han har krympt. Inte på höjden utan typ på bredden och tjockleken. Hans magra ansikte är ännu magrare men ögonen är pigga och vaksamma som vanligt, och läpparna fylliga som hos sister.

Hostar gör han såklart och har till slut gått med på att ha syrgasgrimma under rättegången. Den fungerar bra säger han för på hotellet han sover lugnare förklarar han. Han har testat den tre nätter.

Faktiskt ser han nästa frisk ut! Men är rädd att han ska se ut som en fjolla inför hela världspressen.

Beda messar honom Time!

Djupa andetag! säger jag och han lossar hotellets syrgasgrimma och vi tar egna hissen ner till den väntande bilen.

Morbror Ischias – 33

Äntligen!

Tre dagar inför domstolen då I med grimma visade att han har gjort sin läxa. Han var fuck bra!

Beda sa till slut att Nu kan vi bara vänta på domen.

Sista natt i Glasgow dagen efter sista domedag! I fick ha sviten och jag drog till Ada som hade messat om och om igen denna sista rättegångsdag. Hon har mer tonårshormoner än jag! Jag gillar det! Sista natt. Och jag vaknar sist – jag vet! – och jag snyggar till Adas snusk, drar till I i hans kungliga svit och messar Ada att I love! och I kramar om mig med magra armar och säger Det gjorde du bra!

Jag gjorde ingenting men jag kramar hans beniga kropp och säger Allt för dig! Det vet du!

25 maj är vi tillbaka i Götet i strålande sol.

Vi vinner! tänker jag och I hostar hela vägen hem från flyget och är trött. Som om han har gjort allt – och nu är det dags!

Domen meddelas inom en månad. Till dess kan vi bara vänta.

Kan han få en lunga av mig? Vi är ändå nära släkt och jag klarar mig med en lunga. Jag är nog bara vimsig för jag vet inte om det går att transplantera lungor. Transplantera hjärta går ju. Fast han kan inte sluta Signature! Hans lever är slut och njurar.

Jag vet att han har gjort allt för att han älskar oss.

Han är bara några och trettio år!

Det finns miljoner som I. Och som ma – som gör allt för sin familj och framtid. Kan man annat än älska dom?

Ska inte jag göra allt för dom som har gjort allt för mig kanske?

Ali och jag har frågat om sista läsårets matte och NO för vi tänker vara förberedda. Vi vill båda fortsätta till nåt bra gymnasium som tar ämnena på allvar.

Samtidigt! Samtidigt är Ada lockade, inte bara fysiskt utan professionellt också. Grävande journalist, under cover, avslöja ljugarna och dom som skor sig på utsatta. Därför är SO så viktigt! Så Ali och jag har jobbat gravt stenhårt.

Jag har några år att fundera.

Blir jag läkare kan jag stötta ma och Bett – och Ali och ScamLiam. Och inte minst I, om han lever så länge tills jag är läkare.

Varför måste man tänka på så förbannat mycket?!

I, ma, Bett, Ada, Ali, SO och spanska, nu och framtid – var finns jag i allt det här?

Fyfan! Det här låter som värsta tonåriga dagbok.

PS

Vitingarna är likgiltiga! Fegisarna har fattat vad jag har bidragit med i avslöjandet av trafficking och ett storföretags bedrägeri. Likgiltighet är det, inte respekt. Och rädsla! Kan jag avslöja nåt som väcker internationell uppmärksamhet, så kan jag kanske avslöja nåt närmare dom! Så tänker dom! Fegisar!

Jag slipper iaf en fet en i magen …

Morbror Ischias – 34

Domen dröjer!

19 juni och jag messar Beda.

Hon svarar att BoBS har listiga (min översättning) advokater. Must wait! Next week!

Slottsskogen – där firar vi midsommar. Jag frågade om det är okej att ScamLiam och Ali är med. Det var det. Dom blev glada.

I är stillsam, röker mindre, har sin syregrimma och hostar faktiskt mindre. Jag ville vara optimist och sa Det är väl bra!

Han sa surt Jag har väl inte så mycket lunga att hosta med. Och så hostade han.

Han tynar!

Jag lärde mig nyss tyna. Ordet smakar så gammalt, inte som nya jag lärt mig om Is vilda tungomål.

Adas språk måste bli mitt! Talar hormoner eller vett när jag tänker så? Att prata om ma om det här går inte! Bett? Hon skvallrar nog. I? Jag har bara I!

Han hostade och skakade på huvudet Jag vet vad Ada och Beda har sagt! Pappakuk! Att du är duktig! Du krånglar inte! Men var på din vakt! Lasses smickrar, särskilt om kukar. Dom säger samma sak till alla! Vi är så lättlurade! tror dom – kanske är vi det, jag vet inte. Han hostade, hämtade andan och drog djupa näsinandningar: Vi har bara dom Ian!

I hostade och tog mig om hakan och försäkrade sig om att jag såg in i hans stränga blick De begriper att du är ung! Dom begriper att du har huvud, också! Dom begriper att du är i en fas!

Du är kul och du är smart! För dom!

Han klämde till om hakan Dom begriper att du växer till dig och dom vet inte vad det blir av dig.

Han klämde till igen Och det vet inte du heller!

Fyfan! Igen Fyfan! Och igen Fyfan!

När jag vill ha svar får jag bara nya frågor! Fyfan!

Allt är bara hormoner? Inget vett alls?

Vi hade lite kvällssol kvar på balkongen och allt var milt och trasten vingliga sång var lugnande.

I böjde sig ner och tog fram ett glas åt mig som han resolut ställde jämte hans och hostande, fyllde på åt sig själv och gav mig en liten skvätt, hällde koncentrerat en liten, liten skvätt vatten från bringaren i min skvätt och en lite större i hans glas med en rejäl dos av favvowhiskyn.

Jag ville säga att han förfan måste se till att hålla sig i liv tills jag har tagit studenten, men jag vet ju han bara säger att Inget biter på en highlander.

Han såg allvarligt på mig och höjde glaset. Jag suckade och log och vi tömde livets vatten i ett enda svep.

Morbror Ischias – 35

Sjukt varm midsommar!

I flämtade men var glad att Bett strängt, väldigt strängt sa åt honom att hitta lika bra plats som förra året. Han stod hostande med den sjukt röda campingfilten och log fånigt in i Betts blanka glada blick. Akta påsen! sa hon sedan, för I hade såklart en 21 årig Glenlivet med sig + friskt vatten. Hon skrattade så där härligt som sänder vågor över brösten och ScamLiam kunde inte ta ögonen från henne.

I fann tror jag samma plats som förra året, nu precis som då badande i sol men snart fick skugga av skonsamma lövverk från eken.

Ma och Bett strålade och gav order. ScamLiam stod på tå och dansade glad efter deras pipa, särskilt Betts. Han totally glömde mig.

Ali höll sig till mig. Han verkade helt uppslukad av att ta in allt nytt som han var med om – eller kastades in i – jag vet inte vilket. Jag var hans ankare. Så kände jag.

Till mina älsklingar i Skottland skickade jag bilder från vårt firande. Sista bilden var på I och mig med var sin whisky – hans rejäla och min ynkliga.

Harissakryddade sjukt goda kycklingdelar såklart och vi hade tre engångsgrillar med oss, och Loka och tjejerna hade vin. Jag hade bidragit med matpengar för mina vänner Liam och Ali som var sjukt glada åt allt. ScamLiam låtsades svettas och tog av sig på överkroppen. Han gör det bara föra att visa att han är vältränad. Bett bara skrattade gulligt och sa snällt att han inte behöver anstränga sig.

Jag hade mina asigt snygga Levi’s Premium blå shorts och vit skjorta som hängde utanpå och nya ECCOs svartvita Biom 2.o M sneakers. Jag vet, inte coolt märke men kostade 1500 kr. Jag vet också att det retar vitingarna som följer mig på mina coola konton. Dom hatar att jag inte är som dom – och inte vill vara som dom. Alla har dom flock sneakers!

Bett och ma var klädda i rött och vitt, I i sin vanliga lite sunkiga outfit som retar ma, Liam helt i Adidas och Ali prydlig i beige chinos och piké i marin och tråkiga bruna skinnskor som han försökte hålla utanför den för oss fem lite för trånga röda filten.

Självklart hade jag nålen med svenska flaggan fullt synlig på alla mina bilder. Bara för att reta vitingarna. Kanske lever jag farlig, jag vet inte. Kanske måste jag lära mig självförsvar? Jag vet inte.

Ali la ifrån sig sista kycklingbenet och sa välartikulerat med flottiga läppar Godaste kyckling jag nånsin ätit! Nånsin! Ärligt.

Ma skrattade belåtet och la en klubba åt honom Det finns mer, ät så mycket du orkar.

ScamLiam skyndade sig att hålla med och Bett skrattade lågt och ma gav också honom en klubba.

Ja, allt var shit gott. En svalkande sallad var pricken över i.

Och solen sken, men inte på oss för vi satt glada i den svalare skuggan.

Morbror Ischias – 36

Idag läser jag igen vad jag skrev då, för tre veckor sedan. Det är så jag vill minnas midsommar 2023.

Men det går ju inte. Jag kan inte det. Det går bara inte. Inte bara minnas det här, bara det här.

För sista bilden på I och mig med whiskyglasen som jag skickade till mina älsklingar i Skottland blev sista bilden på I.

Han hade hostande och flämtande högtidligt proklamerat att nu var det dags igen för Livet Vatten usquebae fast denna midsommar inte inföll på äkta midsommar. Han hade två äkta whiskyglas och hällde en rejäl 21åring åt sig själv och en ynklig åt mig, skruvade försiktigt av korken från vattenflaskan och fyllde fokuserat i tillräckligt åt oss så att alla ljuvliga aromer skulle blomma ut i våra gommar och näsor, och han rörde försiktigt om med sitt nikotinfinger i sitt välfyllda och jag lika försiktigt med mitt fjortisfinger i min lilla skvätt (men jag tror inte att jag är fjortis längre i Is ögon). Liam och Ali var uppmärksamma och fascinerade och ma sa varnande åt dem med ett harissakryddat kycklinglår som pekpinne Det där är inget ni ska ta efter pojkar!

Jag har bearbetat allt nu, men jag saknar honom sjukt mycket! Sjukt!

Manliga förebilder är viktiga för såna som jag har jag läst. För ma är han katastrof. Ingen att ta efter. Det jag älskar med honom är kaxigheten. Älskar att han har offrat sig för oss. Hatar att han gjort allt det som jag inte vill veta nåt om.

Vi hade skålat. Jag doppade näsan i glaset och drog in bekanta aromer och svepte allt och lät Livets Vatten skölja över tungan och svalde. Starkt! Jag pustade ut och I var nöjd: Du blir mer och mer äkta scotsman! och gav mig en näve på axeln.

Han drog i sig sin rejäla dos usquebae och slappnade av, hostade och tog ett bröst med gaffeln och sa lågt till Bett: Iona är bäst på kyckling! Men säg inget! Du vet hur hon är.

Ma hörde såklart och log och skakade på huvudet. Till Bett sa hon lågt: Min älsklingsbror blir aldrig vuxen. Säg det inte till honom - du vet ju hurdan han är.

Bett skrattade härligt och alla var glada.

I hade ätit klart och lutade sig bakåt på armbågarna och hostade. Hostan blev värre och han flämtade och föll baklänges med huvudet i Slottsskogens frodiga gräs. Han flämtade och stönade och försökte sätta sig upp. Det gick inte. Jag fick panik. Ambulans! Ring för fan! I föll på rygg och blev alldeles tyst. Ring! skrek jag. Jag ställde mig på knä och kom ihåg hur HLR ska gå till.

Ali som bara stirrade vaknade till då jag skrek Hjärtat för fan! Hjärtat! För jag vet att han kan HLR. Han ryckte till och kröp snabbt över till andra sidan och jobbade fokuserat precis som jag. Ma eller Bett ringde och var förvånansvärt lugna och lät oss hålla på. Liam var storögd som om han inte förstod vad som hände; som om han såg nåt på youtube.

I svarade inte! Jag satte mig på hälarna och skrek åt jättegamla eken: För helvete! Ali satte sig också på hälarna och iakttog mig storögt.

Jag bankande I hårt på bröstet igen och igen: Vakna för fan din jävel! Vakna för fan!

Ma drog omilt iväg mig och räddningsteamet anlände och ma kramade som bara hon kan och jag bölade. Det gjorde hon också medan proffsen gjorde vad de kunde. De gav också upp. De satte sig på hälarna och såg upp i eviga eken.

I ögonvrån såg jag en kille med mobilen i filmläge och jag slet mig loss från ma. Svinet blev shit skraj när jag slet den ur hans hand Ska du dansa på hans grav också ditt äckel?! Jag krossade iphonen med Is urdruckna livets vatten whiskyglas, glaset som också gick i bitar.

Han fattade ingenting.

Ma drog mig tillbaka och jag bölade igen.

Svinet sände live visade det sig och hans svingubbe såg till att snabbt radera. Såklart hade tillräckligt många sett och sparat och delat och jag blev viral, för hans sista bilder var mitt gråtna fejs och mitt raseri i ord och dåd.

Iain dödförklarades strax efter fyra. Under tiden hade Bett ömt tagit hand om skräckslagna Liam och Ali som med ens förstod vad som hade hänt.

Morbror Ischias – 37

Idag är det en månad sen.

När det blev känt att Iain dött skyndade BoBSs advokater att kräva obduktion för att fastställa förekomsten av asbest i Is lungor.

Domen dröjer alltså.

En annan dom kom snabbt.

Från Iains föräldrar.

Viral som jag är hade de sett mig och dessutom fått skvaller av Iains alla brudar som han hade knullat i Skottland.

Han var en skam. Det var deras dotter Iona också! Varken hon eller han eller jag var välkomna.

Du är helsvensk nu! sa jag för att försöka trösta min bedrövade älskade ma. Hon skrattade till och skojnöp mig i örat, för i allt bedrövligt så stod allt klart: vi har bara varandra och behöver bara varandra – och Bett.

Jag hade trott att ma också liksom Iain skulle begravas i Skottland i nån avlägsen framtid. Äkta scotsman Iain var portad!

Ma kramade om mig Han var äkta, på sitt sätt, han var det. Och så la hon till som hon bara måste göra Men inget att ta efter! och skojnöp mig i örat igen för jag hann inte parera, igen.

Virala jag blev sjukt uppvaktad. Jag avstod från att kommentera och uttala mig i alla möjliga online forum som ställde frågor. Några tidningar skrev artiklar om online kulturens bristande respekt för personlig integritet.

Äcklet fick mycket skit och avslutade sina konton. Han kommer såklart tillbaka med ny avatar!

Vitingarna hatar att jag är viral. Ingen av mina vitingar är viral!

De skrev och hatade att jag våldför mig på yttrandefriheten och anklagar mig till och med för att utnyttja min älskade Iains död för mina egna syften.

Svinen hatar också att brudarna skickar mig hjärtan och rosar mig.

Sjukt! Bara sjukt!

Mitt i allt är Iain!

Min morbror. Min älskade I!

Från början till slut:

Mitt första minne är att han kastade upp mig, fångade mig, kastade upp mig – och ma avbröt bryskt och kramad mig försiktigt.

Mina sista att han älskade oss.

Allting privat har med ens blivit allas.

Överallt ser jag mig, ma, Bett, Iain, rättegången, Adas och Bedas artiklar.

ScamLiam har varit här flera gånger för att få gullligull av Bett. Hans ”trauma” och sånt shit. Hon sköter det proffsigt för jag vet att hon genomskådar honom.

Ada och Beda har också hört av sig och sagt fina saker för de vet hur mycket han betydde för mig.

Ali messade i dag och ville träffas på Espresso House i Göteborgs centralstation.

Första gång han hörde av sig sen midsommar. Han reste sig snabbt när han såg mig och vi hälsade med en snabb kram.

Han var inte sitt vanliga jag. Jag vet att han inte har full koll på vad som händer viralt så hans mer än udda jag gjorde mig osäker.

Hade jag kunnat rädda honom? sa han efter att ha suttit med blicken i kaffemuggen en stund och rätade upp sig och allvarligt sett in i min uppmärksamma blick.

Jag slog ut med armarna och skrattade in i taket Hade jag kunnat rädda honom!?

Ma och Bett har gjort att jag begriper varför jag bankade sjukt på Iains bröst. Det var sjukt! Ali såg ner i skvätten han hade kvar och ryckte på axlarna. Och de försäkrade – för de vet! – att du och jag gjorde precis vad vi skulle. Ingen hade kunnat göra det bättre.

Jag samlade mig och kramade hans hand Vi gjorde precis vad vi ska göra varje gång det här händer.

Hans tid var nu! Det var bara så.

Jag är glad för vad du gjorde! Vi gjorde vårt bästa – vi stod inte på sidan och filmade.

Ali log och nickade ner i muggen.

Jag visade virala videon och han kramade varmt min hand.

Ali frågade försiktigt Han var stor för dig?

Jag vill vara som honom men ändå inte.

Han var kaxigheten och han var omtanke, alltså kärlek.

Ena sidan!

Ali såg uppmärksamt på mig Andra sidan? Det där – olagliga?

Jag såg efter en stund in i hans undrande: I är den man jag vill vara! Både laglig och tänjare. Det är så jag tänker.

Ali famlade efter mening Tänjare?

Jag suckade, tog sista munnen trist kaffe och slog ut med armarna Han utnyttjade lagarna till bristningsgränsen! Nu vet vi att han kanske, kanske gick för långt.

Jamen vad ska vi som inte har nåt kunnat hävda oss mot de som har allt?

Tänja, bara tänja!

Ali som bara är sans och vett sa, trodde jag Hur villig är du att tänja?

Hans mjukbruna ögon såg in i mig och igenom mig och jag begrep vad han menade.

Inte som Iain! sa jag hårt.

Vi satt tysta en stund med blickarna överallt och händerna nära varann utan beröring.

Jag har några veckor kvar på lovet och måste se Glasgow igen!

Ada och Beda messade mig välkommen. De vet hur viral jag är och jag vet att de vill trösta mig.

Morbror Ischias – 38

Jag är hemma hos Ada.

Grå och glåmig Glasgow men jag är nyduschad och lagom gymmad för att ge min, just min doftkontur åt hennes lust.

Hon tog emot mig i tidningshusets svala foajé. Kramar varma och pussar snälla och jag fick reservnycklar och jag drog.

Vädrade, diskade och städade – hon är slappare än I! Pallar jag det i längden? Jag vet inte.

Ligger näck i sängen som jag har gett nya fräscha blommiga lakan och örngott.

Väntar och väntar och tänker att jag fuckar skolan, vill bara vara nu. För studenten och läsa vidare är dömt nu när I inte är med.

Allt tar ju slut! Det gör ju det: tar slut!

Ligger och vrider mig och ser till att jag åtminstone har halvstånd när hon kommer hem.

Jag kan väl börja jobba nu!

Smacka alla profitörer!

Skolan bara hämmar. Jag vet ju, vet!, allt det som gäller.

Ilskan gör mig stenhård och Ada himlar med ögonen och ser sig omkring när hon skramlar in.

Hon gör allt det man gör hem från jobbet och lite till, och jag berättar allt sedan om nån bryr sig.

Viktigt är att domen kungjordes och I tillerkändes fett skadestånd. Hans enda lagliga anhöriga var far och mor. Förädlarna som bannade både son och dotter tog glatt emot summan. Men inte son och inte heller dotter. Och inte heller mig.

Jag är hård och väntar på Ada. Måste duscha sa hon.

Hon duschade snabbt. Lika ivrig som jag, hon är det. Varför gör hon såhär? Duschar! Hon vill lukta sådär med kollegor och såhär med mig? Vad är det för fel på tjejer?! Eller fattar jag inte viktiga koder?

Jag fattar ingenting.

Hon är ivrigare än jag. Sant!

Pratar inte mycket men gör allt det som bara är skönt skönt skönt och hon hejdar sig när jag stönar för mycket och grenslar och lägger sig tajt med mig i så jag får känna hennes mjuka bröst varma mot min lagom håriga hårda bringa.

Allt går så fort.

Jag fattar ingenting och jag bryr mig inte.

Ada är allvarlig när hon smeker svetten från min panna Vafan tror du Iain skulle säga om du ger fan i skolan?! (fri översättning)

Jag stönar och vänder oss så jag vilar på henne med hennes nyfikna händer på min lagom håriga häck, och trötta pappakuken som typ smyger ut med en djup suck.

Han vill att jag slåss!, sa jag in i Adas glada ögon.

Ada ler och pussar mig Slåss är bra! Men du måste lära dig hur. Skola! Och kanske lite kampsport, sa hon med ett skratt.

Kampsport? Okej, jag har kanske inte kropp för fysisk slåss. Men jag förstår hur hon tänker.

Tanke och näve!

Hur göra?

Kanske hade I sagt det: Tanke och näve! Hostat och sagt Lär dig! Hostat igen och gett mig sista Signatureblosset på soliga balkongen innan Bett och ma kommer hem.

Ada ser att jag försvinner in i mina funderingar, pussar mig och vill igen.

Morbror Ischias – 39

Första skoldan i sista 9.

Sedan 3 år gymnasium.

Sedan hur många år som helst på nåt universitet – jag är ju gammal och trött när jag till slut ska börja göra nytta och avslöja och sänka all shit.

Jag är galet för dyster för Liam som firat triumfer i somras och är på väg till fotbollsproffs, säger han själv.

Ali är lugn och rycker på axlarna Vänta och se!

Ma kramar och säger att jag inte behöver bestämma nåt nu.

Bett skrattar och kramar och säger att alla unga vill allt och precis nu Var inte så otålig!

När skolan såg mig var alla typ på tårna viral som jag är. Vitingarna avvaktande men hatiska som vanligt. Brudarna nästan tårögda och nördarna – som jag alltid tillhört – positiva.

Lärarna vaknare.

Ja, det var en påfrestande första dag i nian.

Jag messade Ada som jag saknar så sjukt.

Hon sa bara Håll ut! med hjärtan och Vill igen. Vill igen är min begripliga översättning av hennes gutturala nåt som jag inte kan bokstavera. När jag frågade vad hon sa, skrev hon ner några krumelurer och flinade och pussade mig.

Så hon bifogade krumelurerna Vill igen.

Jag kan väl göra skolarbetet på distans? Från hennes sunkiga våning? Vi lever i en ny värld och jag vill vara pionjär och visa att det går att göra allt skolarbete online.

Rektorn sa nej och skrattade bort det Du som har huvud!?

Huvud?

Tänker jag med kuken?

Hormoner?

Liam ryckte på axlarna Fotboll online är en sak, fotboll live en annan.

Ali såg på mig med stora ögon som om jag inte var riktigt klok.

Vad ma och Bett skulle ha sagt vet jag inte. Vågar jag inte veta.

I? Han hade nog bara sagt att jag måste veta vad jag gör, eller nåt sånt.

Vi som är pionjärer möts av misstro, förvåning, floskler, skratt och allt annat shit.

Nora som är ma och Betts vän och min NOlärare sa bara kort att jag inte kan göra laborationer i kemi och fysik online.

1. Då får jag väl göra dem irl och resten online. Det kan jag gå med på.

Jag har inte hört nåt från skolan på flera dagar. Inte ens om skolan låter mig skola online men irl när vi måste göra laborationer. Eftersom jag inte är myndig och dessutom pionjär så ser det shit mörkt ut för mig.

Jag måste väl vänta på höstlovet för att kunna dra till Glasgow.

Morbror Ischias – 40

Allt är som vanligt på nåt konstigt sätt.

ScamLiam fikar efter Betts gulligull och Ali vill alldeles för mycket.

Ma och Bett jobbar och sliter och jag pluggar och håller efter här hemma.

Iains begravning fick vänta tills helt nyligen eftersom typer måste gräva i liket efter allt möjligt.

Ma är inte religiös men allt måste vara katolskt, även slutet. Bett är helt emot alla religioner men respekterar hennes önskan.

Ma har så mycket religiöst trams i sig hemifrån fast Bett förklarat för både henne och mig att förr i tiden var alla kvinnor som inte ville ligga med prästen häxor som torterades och brändes levande.

Iain vill ha det såhär, sa ma kort och då fick det bli så.

Jag sa att han måste ha en Glenlivet 18 i kistan och att jag köper den. Ma rätade dramatiskt på ryggen och såg på mig på samma sätt som hon bara måste när stackars Iain gick för långt. Hon avbröts av Bett som skrattade sitt härliga skratt, kramade om mig och pussade mig på kinden: Ja han har en låg resa framför sig!

Jag drog mig undan från hennes frestelse för mina hormoner är inte att leka med, inte min pappakuk heller, och jag skrattade jag också.

Ma ordnade Iains slut med Kristus Konungens kyrka inför begravningen i enkel kista på Västra kyrkogården och bad om ursäkt och förståelse för whiskyn.

Det är bara vi som saknar I – trodde jag.

Vi har blivit virala på ett otäckt sätt – som om alla vet vilka vi är – och hur. Att så många fanns på plats med mobilkamera kändes bara fel och jag ville röja alla gamar bort från vår sorg och saknad.

Jag hade min svarta kostym som Ada köpte åt mig och vit skjorta utan slips. Ma hade bråkat men jag sa bara självklart att I hatade slips och Bett skrattade och gav mig en kort kram. Ma himlade med ögonen och sa nåt kryptiskt på skotska med ett ilsket ögonkast på Bett. Alltså vit skjorta uppknäppt i halsen under kostymen som börjar kännas lite trång överallt. Jag växer fortfarande och har börjat gymma med mest vitingar som tror de förbereder sig inför det kommande raskriget. Idioter!

Alla ceremonier från morgon till kväll var tråkiga, tråkiga och ännu tråkigare. Men jag tror att I och jag fick våra avslut innan allt dethär.

I morse textade Ada: Must talk!

Det dröjde innan jag svarade för jag städade: OK

Rubinen 705 6pm, skrev hon.

Hon är här! Vill prata, måste prata.

Jag anmäler mig i receptionen klädd i jeans och jeansjacka med färggrann rutig tshirt under.

Typ stressad hälsar hon på mig med ett ovant och kort handslag. Ada var klädd i vacker röd kjol som smiter om midjan synlig under en nästan genomskinlig vit blus.

Vi var behärskade hela hissturen och långa korridoren in i 705.

Jag fattade inte varför hon var så stressad och lotsade mig in i duschen i badkaret, nästan föste mig; hon stängde om mig när vi hörde en diskret knackning på dörren och jag hörde henne ta emot middagen med sin vanliga självsäkerhet.

Hon stökade medan jag torkade mig och klev ut ur badrummet i bara jag.

Ada stönade och fumlade och sa Klä på dig! Vi måste prata!

Hon visade in mig i andra rummet som bara var dubbelsäng, morgonrockar och fönsterdörr ut till soliga terrassen.

Jag kom ut i tråkiga sällskapsrummet i vit morgonrock. Sätt dig! sa hon och jag satte lagom bredbent så hon anade tillräckligt.

Hon stönade och tittade bort Vi måste prata! Jan! Vi måste prata!

Hon vände sig bort och vände sig till mig igen Jag klarar inte det här längre! Saknar dig så sjukt mycket!

Jag reste mig hastigt och bara stod där som idiot och Ada såg upp på mig Ska du säga nåt?!

Jag var bara rädd att hon ville dumpa mig

Känslostormen klubbade mig, nästan.

Jag saknar dig Jan!

Det är hundra år mellan oss men jag saknar allt. Allt! Du gör att jag kan göra mitt jobb så så bra. Du gör mig trygg och tillfredsställd.

Säg nåt!

Jag vände mig bort igen så hon slapp se min hårda under vita morgonrocken.

Jan! Vi måste prata!

Ada! Jag har bara tänkt på mig själv och inte tänkt på hur mycket du har riskerat. Vi är ju inte lagliga! Du kan förlora allt och jag känner sån sjuk skuld att jag bara tänkt på min egen lycka.

Ada stönade Och jag ber om ursäkt för att jag har utnyttjat dig i den sköra position du befinner dig i. Men jag saknar att ha dig i mig och älskar att vakna med dig och älskar att – allt med dig.

Vi älskade igen som vi brukar älska.

Som jag sa, sa Ada allvarligt, så måste vi prata.

Dumpar du mig?!

Idiot! Lyssna nu Vi måste ha en överenskommelse du och jag. Inte förrän du är 18 ska du eller jag ha med varann att göra igen.

Jag var rädd att du skulle säga nåt sånt!

Ada log och lossade morgonrocken igen och vi hade sista kärleksstunder hela kvällen och halva natten – Kom ihåg! sa hon På 18årsdagen är jag här igen om du vill. Jag vill! Du är allt som jag längtar.

Jag låg och log som plattad idiot Som du vill.

Fast jag fyller i januari 2024 – en evighet bort, nästan.

Ada tog mig varligt om nacke och häck Som vi vill!

Jag har ställt till det! Jag vet! Men jag längtar alltid efter dig. Därför måste det bli som du vill. Ingen förstår det bättre, sa jag och slingrade benen om henne.

Ada stönade Varför måste du vara så fuck gullig?!

Allt för dig Ada! Jag klämde till lite till med benen och armarna och hon log så som hon alltid gör när allt är som det ska.

Och vi älskade igen.

Vi tog oss ut ur hotellet tidigt. Vi skildes utanför hissarna. Hon till hotellfrukost och jag till mig och jag hann ge henne en blöt puss i nacken. Ada log och tog farväl med en enkel gest som bara är vår och gör mig trygg.

Ada messade mig medan jag halvsprang hem Du är inte riktigt klok

Och jag:

Det är därför jag älskar dig

Och du älskar mig

Ada svarade med många hjärtan. Som vanligt raderade jag alla mess som kunde peka ut oss. Ada gör det också.

Ma messade sent i går kväll Var är du

Jag svarade hönsmamman Kommer till frukost

Ma och Bett har sena jobb idag men hon kan inte låta bli att köra upp mig tidigt. Fast det är lördag. Jag väntade mig värsta korsförhör.

Där är du ju! sa hon och kramade om mig. Jag är säker på att hon sniffar efter nåt misstänkt men haha jag hade duschat efter mitt morgonsnabbmys med Ada.

Ma tittade upp på mig Du luktar rent!

Det är väl bra! sa jag, sparkade av mig sneakers och gick in i köket, gav Bett en hastig puss på kinden.

Hon såg att jag var både trött och glad Har du haft kul?

Jag fortsatte sleva i mig fil och smulad knäcke med blicken i tallriken, ryckte lite på axlarna Helt okej!

Jag tror vi behöver prata, sa hon lågt efter en stund och jag satte hastigt upp och såg skräckslagen (tror jag) in i hennes vakna blick.

Bett skrattade sitt härliga skratt: Iona ska gå till jobbet snart, nåt akut med arbetsbrist. Jag går om några timmar. Om du vill alltså?

Bett är cool, men jag vet inte: Det är ingenting, sa jag med ögonen på hennes bröst som böljade under velouren. Hon ryckte på axlarna Som jag sa, om du vill. Kanske inte idag, kanske imorgon?

Morbror Ischias – 41

Ma blev ställd när jag berättade att I sa att hon vet, sant vet vem min far är.

Hon krånglade, klagade och slingrade sig men sa till slut att han heter, eller hette, Said och var palestinier som lyckades fly undan israeliska ilska bosättare och till slut hamnade i Glasgow bara tillfälligt som hantlangare på nåt panamaregistrerat skepp i Edinburgh som hon inte minns namnet på.

Hon ryckte urskuldande på axlarna Han var snygg! Han var det! Jag var ung. Han sa han var katolik eftersom det var kyrkan i Gaza som tog hand om honom.

På den tiden, sa hon, vågade inte Israel terrorisera kristna kyrkor i Gaza.

Jag har ägnat veckor åt att läsa på och kolla youtube och aljazeeera. Och så blir det såhär!

Nu ser vi slutet på det långvariga lågskaliga krig som Israel påbörjade redan 1948. Imorgon finns inte Palestina!

Israel har ryckt nagel efter nagel; klippt finger efter finger, tå efter tå; huggit lem efter lem men lämnat sinnen intakta för att stympade måste bara måste bara måste känna smärtan.

Min far!

Min far var är du?

Vad känner du?

Morbror Ischias – 42

Förrgår hade jag studiedag, ma jobbade tidigt och Bett hade ledig dag. Ma pussade mig Hejdå på kinden och kysste Bett.

Trots protester hade jag gjort två äggmackor med ruccola och tabasco på rostat rågbröd. Jag gillar fil men gillar att prova nytt, just det här som Beda skämde bort mig med senast vi sågs hemma i Glasgow.

Bett och jag åt under tystnad ett tag, jag i mina chinos och bar för övrigt och hon sin härliga heltäckande outfit som visade allt på sitt konstiga döljande vis.

Jag kände hennes blick på mig hela tiden och när jag ätit halva andra mackan såg jag tillbaks: Okej!

Bett log: Iain har berättat.

Berättat? sa jag uppriktigt förvånad.

Berättat att han legat med Beda som berättat om dig och din Ada. Iain bad mig att hålla ögonen på dig!

Hon gjorde en avvärjande gest: Jag har inte sagt något, ingenting till Iona! Hon la handen bekräftande på sitt vänstra mjuka bröst.

Jag visste inte vad jag skulle tro och mumsade i mig sista hälften av frukosten.

När jag lutade mig tillbaka efter att han torkat fingrarna såg jag att hon förstod.

Okej, sa jag Han sa inget till mig om att han anförtrott sig till dig.

Han brydde sig om dig!

Jag hängde med huvudet en stund, reste mig och fyllde på mer kaffe åt mig, Bett sa att hon var nöjd.

Okej, sa jag irriterad och tog en munfull kaffe med kaffegrädde.

Ada messade Vi måste prata. Hon var här! I Götet. Och du sa Vi måste prata. Såklart jag blev skärrad! Båda gångerna.

Kom hon hit bara för det!?

Nej, nejnejnej – hon hade annat också! Hon är väl inte idiot? Inte jag heller. Men hon kanske ville göra slut, tänkte jag.

Jag tog mer av mitt goda kaffe Det var tvärtom!

Tvärtom?

Hon sa att hon var hundra år äldre än jag – 10 år såklart! – men kan inte vara utan mig. Allvarligt sa hon att vi måste göra paus tills jag fyller 18. Hon sa en massa snälla saker som jag tror på, att hon menar allvar med.

Du förstår väl att vi inte bara resonerade?

Bett skrattade härligt Jag begriper!

Hon blev allvarlig igen Du är fortfarande ung!

Ung och dum?! Är det så du menar?

Hon skrattade igen Avbryt mig inte Jan! Det jag ville säga är att första förälskelsen och första sex vara för evigt – alltså att vi minns allt för evigt. Du är ung, du är smart, du har gott omdöme. Iain vill att jag har ögonen på dig. Han älskade dig och vill verkligen inte att du Fjortis far illa. Jag sa att jag ska göra vad jag kan. För han vet att känslor kan braka iväg med oss.

Ingenting brakar iväg med mig! Ingenting!

Bett log och dukade av Jag finns här för dig Jan!

Jag fattade med ens hur alla människor, och att alla människor omkring mig, att alla människor omkring mig kan göra mig fri eller fängsla.

Ada?! Hon kanske bara vill ha min lem och min städmani! Så hon kan avslöja och upprätta? I lugn och ro.

Okej, jag går med på det och gör vad hon ber mig om? Är jag då bara självdöd zombie?

Bett satte sig hos mig igen för jag blev kvar med mina underliga funderingar.

Jan! Är du vaken Jan?!

Jag rätade långsamt på mig och såg in i hennes varma blick Hormoner! Jag fattar att det är hormoner! Ingen kan slåss mot hormoner!

Bett log och sa att du vet vad du gör. Jag litar på Iain som sa att du har allt klart för dig. Men att du är fjortis.

Hon skrattade Gör vad du måste, Jan. Iain litade på dig, älskade dig, gjorde honom lycklig. Du var hans grabb, fina son sa han. Jag vet det. Lova mig att du kommer till mig när det behövs!

Jag ryckte på axlarna Okej, Ada är sjukt slarvig och jag brukar städa undan åt henne. Och hon uppmuntrar mig att plugga vidare!

Samtidigt kändes det som om Bett lockade mig – vara nära och tala förtroenden.

Bett lockar! Bett är tabu! I gjorde det klart för mig. Men om hon vill utforska mig? Vad gör jag då? Fogar mig?

Morbror Ischias – 43

Och nu dethär!

Svenska fotbollstokiga mördade!

Han är terrorist, inte förvirrad ensam problematiker.

Men jag har läst på. En ensam stackare som avvisats och utvisats överallt.

Han mördar två i svenska tröjor och han låtsas tillhöra nånting som ska sätta skräck i oss. För han vill inte att vi ska se honom som alltid avvisad och utvisad och ensam.

Därför låtsades han 

TY! Ty han är inte jättevit.

Och nu! Mina svenskstolta vitingar gapar att Lassoued är min far – och att alla patrioter måste vara vaksamma. Jag Jan – sa dom – vill göra som han.

Jag är överallt online och jag vill inte göra nånting! Virala jag har hållit fingrarna i styr och inte flippat, inte flippat ut alls.

Ma och Bett har gjort anmälningar både till skolan och polis bara för säkerhets skull. Vi väntar på reaktioner och jag ser att vitingar landet runt lajkar angreppen, men det finns äkta svenskar som stöder mig.

Jag är stark och jag har knullat en stark och vacker kvinna och en till – jag är mera man än dessa bortskämda snoriga vitingar som bara ser till yta.

Snyggt klädd och stylad stiger jag in i skolan och alla, really alla för jag är viral, ser mig och jag undviker men anar online och fnys och gilla och heta suckar.

Här har ni mitt liv!

Och han vitingen idag i USA som jagas av alla?

Självklart en sjuk stackare, inte terrorist.

Här har ni mitt liv!

Hur fan ska överleva sista året?

Alla ögon på mig, alla ögon på vitingarnas scam om Lassoued som far och medbrottsling.

Vem ska jag prata med?

Bett? Är det så klokt? Är det?!

Är jag sjuk som längtar bara längtar efter Ada som tröst, hennes mjukhårda häck, söta salta fitta, hennes mjuka söta invit och bara nu, bara nu och inte sedan?

Jag plågas av hat och kärlek. Hat från hatare och kärlek från omöjliga.

Hur fan ska jag ha fokus på sista år, året i nian?!

Ali som förstår är stöd. Liam har fotboll och sjuk crush på Bett – ingen hjälp alls.

Iain – alias I var min port in i verkligheten.

Men nätlikes och näthat hade han ingen aning om. Så vafan gör jag?

Online är disgusting!

Ändå räddning.

Jag kan skita i allt och OnlyFans gör mig rik? Eldar med pappakuken och tjänar hundraK i månaden.

Ingen rör mig – alla tittar, bara tittar och jag cashar in. Mer mycket mer än gatans analoga.

Analoga Ada är långt bort.

Så vafan gör jag?!

Morbror Ischias – 44

Ali har jag ju glömt!

Att berätta om.

I oktober kom Betts ma Kerstin och hennes yngre bror Kevin med presenter för Bett fyllde år. Pappan jobbade – och var nog inte så glad över dotterns val.

Iaf så var min nya mormor glad och sa att vårt enkla, fungerande hem var bedårande. Jag drog in i mitt rum och föste undan Ali och googlade bedårande – hon sa helt enkelt att allt var bra.

Föste undan Ali för jag har gett honom fri access till alla gayporrsajter som jag har letat upp. Hemma har han igen access alls. Päronen är galna säger han. Han har Atrix och en toarulle här och får vara ifred.

Han har lärt sig ett och annat säger han, men han saknar berättelsen.

Jag tömmer papperskorgen för jag ser att han har haft kul.

Kevin är 26 och Ali är 17 som jag och Ali kommer ut från mitt rum och de connectar bara sådär. Kevin vaken och smärt, Ali glad och knubbigt muskulär.

Mormor Kerstin ägnar sig åt mig efter att ha kramat och pussat ma och Bett, frågar ut om skolan och framtid och annat shit som gamlingar gör.

Jag är artig och ljuger för jag fattar att hon inte vill ha problem. Inga gamlingar vill ha problem.

Kvällen blir sen. Kevin kommer strålande ut från mitt rum: Mamma! Det börjar bli sent!

Kerstin säger att Min son har full koll och Vi drar! Jag är glad för din skull Beata! Du har en fin familj! Pa kommer förstå! Det ska jag se till, älskade Beata! Det ska jag se till!

Ma och Bett röjer och jag går in till mig.

Ali ligger i min säng och kränger på sig kläder.

Är du okej? frågar jag oroligt.

Ali stönar: Jag vill alltid att det är han!

Bett fyller år och alla är glada.

Men jag då?

Morbror Ischias – 45

ScamLiam och jag och Ali – alla vi runkar vi galet och hoppas på irl med crush. Är allt bara fjortis? Eller grav längtan efter – jag vet inte vad!

Längtan efter annan kropp och annat jag som måste bli vi?

Ada! Jag vet vad hon vill och jag vet vad jag vill – men jag måste vänta. Hon också.

Sa hon allt det hon sa bara för att jag ska hålla mig lugn och inte skvallra om åldersskillnader? Jag tänker en hel del! Jag gör det! Ändå kändes allt så äkta det hon sa.

Fjortis? Är jag fjortis som inte ser hela bilden?

Skit samma! Om Ada vill, när Ada vill, så gör jag!

Kanske vill jag inte se hela bilden?

Hon avbokade mig från billiga hotellet – i alla bemärkelser billigt – skrev in mig och sig på lyxigt rum utan att fråga. Då senast vi sågs och kändes.

ScamLiam var – och är! – fjortis.

Han är min vän.

Han lyssnar inte på mig, han lyssnar bara på killar med mer muskler än han. Gym är värsta håla för alla veka!

Alla veka är alla som låtsas inte billiga. Så ser jag det. Har jag fel? Har jag?

Ada! Hon är sjukt långt bort.

Vi messar inte, vi låtsas inte om varann!

Hur vet jag att hon är seriös?

Hur fan vet jag att hon älskar mig?

Hur fanochfan vet jag att hon inte bara tänker på karriär utan på mig också?!

Ja ja jag runkar och runkar för Ada finns i mig och vill mig, vill mig alltid och jag kan inget annat än vill henne, igen och igen.

Skolan är galen, online är sjuk, vitingar galna, Ali sjukt drabbad av Betts bror ljusa Kevin – och ma och Bett som i kärlek låter alla vara.

Ada! Ada!! Mitt golv är kladdigt av mina fantasier.

Fantasier? För jag vet inte om hon älskar eller bara är rädd att jag sänker hennes karriär.

Fast allt kändes äkta! För att jag är fjortis?! Eller för att jag är mogen att känna igen kärlek?

Varför sliter Bett och Ada och Beda sönder mig?

Som om allt jag gör inte har nån riktning – annat än min hungriga hands?

Morbror Ischias – 46

Ma bara stönade och fumlade när jag undrade om min far, biologiska far, är okej.

Jag vet bara det som jag har sagt till dig, älskling. Jag vet inget mer om Abed sa han att han hette.

Jag begriper ingenting.

Ville ma, min enda mor, bara ha barn med vem som helst – helst nån som försvinner ur hennes liv. Men inte i mitt!

Men inte i mitt liv! Jag vill veta. Gravt klart: VILL VETA!

Tänk om han är död, dödad?!

Som I! Tänk om!

Mer än 10 000 döda!

Som hur många kvarter som helst i Götet. Som om ingen bryr sig.

Är jag för ung att begripa eller gammal nog att fatta att alla ljuger?

Jag vet inte vem jag ska hata, vem jag ska lita på, vem som ska reda ut tankar och känslor.

Just nu har jag inget liv.

Bara galna tankar och sjuka känslor.

Och vitingar! Nu hatar dom min solbränna och ännu mer mitt virala jag – för jag får ju inte vara märkvärdig.

Liv är mer liv än så.

Svinkallt är det! Blåsigt! Backigt! Allt är bara shit igen och igen shit!

Blickar och smiles och leenden och nästan stryk – så ser livet ut just nu i nians sista minuter i år.

Jag tror jag har klart för mig och jag ska, ska greja sista termin nästa år och till slut få poäng att välja vad jag vill. Vafan jag vill!

Vafan ska jag välja? Vafan!?

Jag ska hitta Abed! Ska hitta Abed och fråga, eller ställa mot väggen, eller slå på käften. Fast han kanske inte är Abed?! Bara nåt han sa?! Ja, jag kan slå på käften! Jag har gymmat och dessutom lärt mig attack och försvar tillämplig i vardagen, som mina instruktörer beskrev det.

Mitt liv är sånt att jag måste veta och måste slåss.

Ali säger att jag inte är fräsch, Liam att jag måste lära mig chilla – och ma och Bett fattar ingenting.

Jag är bara själv!

Morbror Ischias – 47

Ja ja jag är förvirrad bränd fokuserad kåt.

Vi har nyss gått in i jullov 2023. Det är dan före julafton och solen har nyss gått upp. Allt är bara värsta mess för det blåser och regnar och är varken kallt eller varmt.

Vill bara, vill messa värsta julbanala rosor, eller vad man gör online, till Ada och Beda. Jag gjorde det!

Betts yngre bror Kevin har hälsat på då och då – då och då när Ali har varit här och pluggat med mig. Ali säger att hans hår är så mjukt. Han älskar det. Blont som Betts. Han är ljus där nere också säger Ali som älskar blont och allt annat med Kevin.

De får vara i fred i mitt rum, nästan alltid när ma och Bett jobbar kväll.

Det svider att de har så kul men jag måste vänta.

Ada och jag är två veckor bort. Jag försöker spara mig men det går ju inte, bara går inte. Sista veckan ska jag hålla händerna i styr! Lovar! Ada ska få allt!

När jag känner lusten, då rabblar jag kryddor, rabblar kungar och påvar och andra sjukt viktiga män, och namnen på vitingar som är så avtändande som helst.

Det är ett helvete för jag har usla kunskaper om historia så jag har hittar på namn på kungar och påvar: jag är inte riktigt klok! Jag är inte det – och när jag fattar det så blir jag tillräckligt distraherad för att hålla mina stora händer borta från allt känsligt.

I morse när ma hade hastat iväg med pussar och kramar och jag hade ätit klart fil med brutna knäckebrödsskivor Vi måste prata!

Bett flinade när hon såg mitt spelade allvar och låtsades Vad har du hittat på nu då, Jan?

Kevin!

Vad är det med Kevin? Bett ryckte lite på axlarna och log medan hon satte ner sin älsklingsfrukostkopp med starkt kaffe på underlägget. (Jag tycker att jag behärskar svenska, skriven svenska, men svensklärare Helena har haft synpunkter på mina sär skrivningar. Är älsklingsfrukostkopp ett svenskt ideal?)

Jag stönar Du vet väl att Kevin och Ali har crush på varann!?

Bett lägger huvudet överdrivet ömkande på sne Jag litar på Kevin! Och jag litar på dig, Jan. Ali har – eller hade – crush på dig, det såg ju alla.

När jag tvekade fortsatte hon Bror Kevin är för gammal för Ali, det vet jag väl! Kevin gör inget som skadar Ali! Det vet jag. För: Jan, för vi delar allt. Lagligt är det inte, precis som du med Ada och Beda. Kevin gillar allt lite mörkare och Ali är intelligent och vaken, säger han. Bett biter sig i läppen Men kanske lite hård.

Jag förstår vad hon menar. Alis päron lever i en egen värld nånstans bortom Alis som har fått ta del av allt det där som vi kallar svenska värderingar. ScamLiam har det som Ali på det sättet. Fnattiga kristna och fnattiga muslimer är samma gift för sina barn och alla andra.

Alis hårdhet är för att stå ut; ScamLiams fotboll är för att stå ut. För ingen av dem kan be päronen dra åt helvete. Vem kan det? De kan bara ge dem bra ursäkter för att slippa vara hemma jämt.

Jag lutar armarna på bordet Jag vill inte att Ali blir sårad. Han är sårbar, det begriper du, eller?

Bett nickar allvarlig jakande Du vill inte heller bli sårad.

Vi pratar inte om mig! Vi pratar om din bror Kevin! Jag kan hantera sårad! Jag har haft god grund att utgå ifrån – ma och I! Och så är det så här, Beata!, att jag litar på Ada, litar på att hon menar allvar. Och Beata!, jag vet att jag kan missta mig och om det är så kommer jag känna mig alldeles förbannat låg – men jag kan hantera det! Vi härnere har alltid blivit sårade, det vet du! Men när ens föräldrar sårar – vad fan gör man då?! Man hanterar inte, man håller sig borta!

Bett ser lugnt på mig – men hon reagerade på att jag sa Beata istället för Bett, det såg jag.

Jan! säger hon lugnt Du kan lita på mig: Kevin gör inget dumt och jag tror inte att Ali gör det heller.

Kevin är bra säljare – och framgångsrik! – för Volvo både irl och online. Så det är klart, solklart att han är en flörtare, men jag vet inte vad fjortisar har för ord för det. Men, och det är ett viktigt men: i relationer är han ärlig och jag vet, tror jag att jag vet, att han har gjort klart för Ali att allt bara handlar om sex. Ingen blir sårad!

Vad har Ali sagt?

Sanningen är ju att Ali inte har sagt nåt om crush, bara talat om cool sex, så jag ursäktande på axlarna Han är bombad av det fysiska. Han är det. Och han har inte sagt nåt om evig kärlek så jag antar att du har rätt. Jag ska prata med Ali. Kanske måste jag knocka Kevin – eller inte.

Bett skrattar Du som är så snäll?!

Allt det där underbara som gungar när hon skrattar lugnar mig och jag ler in i hennes varma ögon Snäll för Ali!

Hon ler och skakar på huvudet Du är en fin man, fin ung man, så jag begriper varför Iain älskar dig, älskade.

Hon säger Iain precis så som han vill att hans namn ska uttalas, ville.

Allt är lugnt och i morgon ska vi ha jullunch med supergod laxpudding och klappar till ma och Bett och Liam och Ali och Kevin och mig. Sen drar ma och Bett till jobb och Kevin och Ali försvinner in i mitt rum och Liam och jag spelar Fifa24 och jag kommer förlora som vanligt.

Om tio dagar fyller jag 18 och Ada kommer!

Vi har bokat lunch med ma och Bett här hemma. Sedan drar hon och jag till hennes hotellrum på Radisson Blu, tvårummare faktiskt där vi har ytterligare två dagar och nätter tillsammans.

Imorgon och dagarna och dagarna efter vill jag ska bli såhär.

Goda och väntan på gott och tillfredsställelse.

Morbror Ischias – 48

Julafton blev nästan som jag förutspådde.

Men vemfan vill ha regn och snöglopp och grått?! Men min älskade stad Göteborg är ständiga överraskningar och en är inte God Jul i år 2023, 10 dar innan jag fyller 18.

Såklart att mas boss ringde asigt tidigt och vädja att hon måste jobba redan tidigt. Ma var bestämd och sa att hon har kära förberedelser för sin egen familj och gjorde klart för honom att hon arbetar senare idag och dessutom både juldag och annandag, och han säkert Som amen i kyrkan kommer vädja att hon jobbar mer då också. God Jul sa hon till slut och avslutade abrupt samtalet.

Gubben vet att både ma och Bett är mycket uppskattade.

Men, sa Bett, Så länge gubben inte ger oss extra fet ersättning så gör vi inget extra en så viktig helg för oss som denna. Hon sa ”så viktig helg för oss” på typ hemlighetsfullt vis och ma instämde försiktigt.

Vafan har de hittat på?!

Liam hade slitit sig loss från sina päron med ursäkten fotboll. De är nog gravt hypnotiserade av Jesus och sekten firar inte jul. Jag har som hastigast träffat dom. Ingen real kontakt med irl! Ingen alls.

Han kom såklart i träningskläder och en fifaboll och en kvast tulpaner. Första gången han luktade herrparfym.

Ali hade bara smitit iväg och hade vit skjorta (första gången jag sett) som stramade lagom om hans manliga knubbighet. För Kevins skull gissar jag.

Kevin var klädd i snygg svart kostym och röd tshirt och gav oss alla en gräddtårta med tomtar i marsipan.

Ma och Bett fick sina julklappar vid frukosten som jag alltid blir uppsparkad till. Ma en snygg blus som hon sneglat på men tyckte var för dyr för henne. Till Bett gav jag en bodysuit.

Bett skrattade på sitt härliga vis och nöp mig i örat.

Ma såg förskräckt på mig. Som om jag fattade hur mycket hon älskar Betts rundningar. Hon fattar nog att jag också gör det. Jag tror – nej jag vet – att både ma och Bett älskar bodysuiten.

De där kostade en hel del, men det är lugnt.

När vi döstädade Is etta i Bergsjön fann vi två bruna, tjocka kuvert med Iona och Ian i Is knöliga bokstäver. Ma fick 50 000 kr och jag 10 000 kr. Svarta pengar. Såklart. Ma som tänker på framtiden gjorde si, och jag som tänker på nu gjorde så. Så kan jag göra eftersom mitt arbete både för Ada och Beda har gjort mig svinigt rik. Iaf för en fjortis som jag, som I kallar mig, skulle kallat mig.

Jag tror att I uppskattar att jag slösar på ma och Bett, hade uppskattat.

Till Kevin gav jag ett tungt paket, 750 g.

Bett nöp mig igen i örat och skrattade när hon såg burken med vaselin.

Kevin rodnade men var samlad och Ali flinade lyckligt och klappade honom på axeln.

Sedan fick Ali Wranglerjeans som smiter åt på rätt ställen och jag bad honom prova dem ”för säkerhets skull”, och de satt perfekt till Kevins stora glädje. Han bytte om inför oss. Jag är så jälva glad att han är trygg med oss!

Liam, ScamLiam! Jag älskar ju honom trots allt och han har förutom på Bett också crush på Häcken. Jag gav honom årskort Långsida Mitt och han trodde inte sina ögon och jag fick en hård kram. Han vill bli Häckens Messi, frälsaren, eftersom Häcken tappar i toppen.

Vad ger två präktiga morsor åt en udda tonåring?

För att präktiga läsare ska slippa bli duktigt besvikna så har de sett till att rusta upp mitt rum inför framtida studier.

I mellandagarna måste jag alltså hålla mig borta, så jag måste sova i Rubinen 705.

Ma kramade mig Jag vet! Jag älskar dig! Var försiktig! Lova det! Hon tog mig med nariga jobbarhänder om kinderna Jag vet att du kan.

Hon gav mig en hastig puss och Bett kramade mig ovanligt varmt.

Idag är det Annandag jul och i morgon äter jag som vanligt uppsparkad frukost och sen drar jag.

Ali vet och Kevin vet: de kan inte älska hos mig längre. Kevin bor kvar i Örgrytes päronvilla och jobbar på ursäkter för Alis ständiga kommande besök. Inte för mammans skull utan för pappans som har svårt att stå ut med dotterns preferenser. Pa har ingen aning alls om Kevins.

Kevin bor billigt hemma, nåt som föräldrarna inte har nåt emot. Inte han heller.

Att Ada hade nåt med julklappen att göra begrep jag. Jag vet inget om Adas familj – det är inte klokt, men vare sig hon eller jag har fört ämnet på tal.

Jag messade om upprustningen och fick hjärtan tillbaks med Jag vet! och fler hjärtan. Egentligen skrev hon Tha fios agam!  som I skulle ha sagt tror jag, och hon översatte till prydlig engelska inom parentes I know!

Det är så hon gör: hyllar Iain och älskar mig.

Jag håller händerna i styr! Jag gör det. Så fort jag ser henne går det för mig! Det är vad jag tror. Förbannade hormoner! Jag får se henne redan i morgon för ma har godkänt.

Morbror Ischias – 49

När jag ätit klart uppsparkad frukost onsdag 27 december 2023 och dukar av och ska börja diska för ma och Bett har dragit till gamlingar som behöver varma händer och hjärtan, ja då ringer det i förkläts ficka och ser att det är Ada.

Jag är här! säger hon kort innan jag hinner säga nåt När kan du komma?

Ge mig en timme! Nu blev jag stenhård!

Hon skrattar sitt låga belåtna skratt som egentligen är mera ett ljudligare fniss. Jag älskar det!

En timme! sa jag och la på snodde runt med ståndet i köket och städade undan diskade torkade såg mig omkring krängde av mig förklät duschade utan tvål men noga drog på mig ny röd tshirt fräscha grå kallingar och vita sockor leejeans och blå varm ulltröja under levisjeansjackan fönade mina svarta lockar drog tandborsten fram och tillbaka på mina sjukt vita tänder smackade kinderna med stora händer med nyklippta och mjukt filade naglar som jag vet att hon älskar såg mig om i köket en sista gång: snyggt! och gav mig av: småsprang i halvgrå morgon med halvstånd som jag fasade att alla jag mötte kunde se och fatta att jag är pervo.

Ada väntade på mig i foajén och reste sig snabbt när jag kom och såg såklart hur det var ställt med mig. Hon skyndade fram och tog mig i hand och hälsade formellt men hon var röd i ansiktet av lust, inte av förlägenhet för mitt tillstånd.

Hon hade vit, vid blus och grå, kort kjol – som om inte ge signaler till andra; hon vet att jag ser igenom outfit. Jag fick känslan av att hon gör det här för mig, av respekt för mig: att jag skiljer på sken och verklighet.

Jag vet väl att det låter sjukt!

Men det är så det kändes, och känns än i dag: kärlek och respekt! Jag var totally klubbad!

I hissen höll jag avstånd och sa lågt Det kommer gå för mig på en gång.

Hon lät belåtet Jag tycker mycket om hur du smakar. Inga problem. Vi har hela veckan på oss. Jag har längtat.

Hon tog tag i min muskelöverarm och drog mig till 705 Klä av dig! sa hon när vi stängt om oss. Hon ändrade sig snabbt Nej jag ska klä av dig!

Ribban var hårdare än nånsin men hon undvek den in i det sista medan hon långsamt tog av sig blus och kjol; hon hade bara blus och kjol.

Hon föste undan trista bordet och vi stod på gråtrista mattan. Jag gav upp när hon ställde sig på knä och tog mig i mun.

Morbror Ischias – 50

Det gick fort.

Ada bara log och slickade sig om munnen Du har längtat efter mig!

Hon tog mig i lemmen och drog mig till sängen Vi vilar en stund.

Jag la mig försiktigt på henne och berättade om hur julen varit hos oss, och om att jag vet vem min far är och all smärta kring ovissheten om hans öde.

Ada ömsom fnissade och tröstande men hon hade inte så mycket att berätta om sin jul: bara jobb Äntligen ledig! Jag har också längtat! Har jag sagt att du luktar så gott? Och smakar?

Jag stönade och vände oss Är jag bara ligg? Eller menade du allvar senast? Jag höll händerna om hennes mjuka lena skinkor.

Hon pussade mig och sa allvarligt Du är världsbästa ligg och jag menade allt jag sa. Du är bra för mig! På alla vis.

Såklart att jag blev sjukt hård igen och hon satte sig försiktigt upp och lirkade in mig Är jag bra för dig? sa hon vekt när hon kände mig i sig.

Jag stönade Jag kan inte sluta tänka på dig. Och känna.

Ada är faktiskt lika slarvig som I och röker gör hon också! Menvafan! Varm och fuktig! Vi vaggade och vaggade och hon simmade med blicken och fann ibland min tills hon försvann in i lustens dimma och försvann in i min kropp som om min lem var sugrör och jag lät lyckligt min lust in i Ada och vi andades in i varann som om vi var en.

Ada lät mig halka ut och hon la sig tung på mig som om jag var varm matta att vila på. Är jag pervo som tyckte att det var cool? Eller mogen nog att fatta att hon är trygg med mig?

Hon vände sig försiktigt ner i sängen och log Jag kniper och kniper så att du inte rinner ut. Hon skrattade och smekte mitt halvstånd Du har inte gjort ditt än!

Taket jag ser upp i har bleka reflexer från Avenyn som jag ger fan i. Allt finns här! Precis allt!

Ada undersökte mina händer Jag vet hur hon vill ha dem. Höger hand kortkortklippt utan vassa naglar. Vänster vackert manikyrerad.

Hon älskar mina fingrar i sig och mitt lillfinger på spot. Jag vill göra allt hon älskar! Är det pervo? Tänker så ibland. Men inget som gör oss glada kan vara pervo? Eller?

Sanningen är att jag inte tänkte så mycket! Allt bara var. I hennes värld är jag kanske bara sidekick, högerhanden?

Ada log vid min sida Bättre och bättre! Du gör allt rätt, Ian!

Jag blev klubbad av Ian, som hon uttalade precis som I! Jag är pervo som tänder på skotska, jag vet.

Så vi gjorde det igen.

Som hon vill ibland: tungan här och där, fingrarna in i det våta, mina muskelarmar och muskelben extra hårda om henne och min hårda extra likgiltig in i henne, som om jag är dildo.

Idag är dan före nyårsafton.

Hon har betalt för två så Scandic är lugn. Vi har duschat oss och ätit frukostbuffé i normal ordning och gått upp till oss och gjort det vi älskar, sovit middag, gjort det vi älskar, promenerat till olika matställen och grälat om vad vi ska äta, promenerat hem och duschat oss, och vi huttrar tillsammans på terrassen högt över Aveny för hon måste ju röka.

Nyårsafton jobbar ma och Bett från 7 på morgonen till timmen före 2024. Med tur så är de hos Ada och mig i 705 inför 12slaget och vi bjuder på bubbel och det som hotellet har försett oss med.

Jag vill att de ska se att jag är lycklig med Ada och att Ada är lycklig med mig. Inget undgår mas blick och intuition så imorgon betyder allt.

Morbror Ischias – 51

Idag 18, ARTON!

3 januari 2024 – allt är grönt!

Fast allt är skitig midvinter i mitt älskade hem Göteborg med minus och byar.

Men vafan: bryr jag om yta?! Är jag viting, eller?

Imorgon försvinner Ada som varnat Måste jobba helg.

Vi hade liten frukostartonårsfest hos oss med Bett och ma. Ma hade bara strålat på nyårsafton för hon fattade – som vanligt: världens bästa ma!

Hon strålade också för att hon kunde tala mad Ada på sitt hemlands vilda språk och Bett himlade med ögonen; hon trodde nog att ma visade lite för stort intresse för Ada.

Jag ryckte försiktigt på axlarna åt Betts ögon: jag vill bara att ma är nöjd med våra val, Adas och mitt val.

Jag vet faninte vad jag ska göra!

Göra klart allt här och bara vänta?

Ta mig igenom fyra sjuka kontroller till Ada? Och bara hoppas.

Liam har självklart besökt mig och träffat Ada. Han är sjukt impad av jag har gjort, säger han. Som om han tror att jag – ja vafan tror han?!

Ali har också träffat Ada och sa uppriktigt, tror jag, till Ada att jag är finaste catch. Ada som vet vad han känner för mig gav Ali en kort mjukkram och tackade honom varmt Jan är bäst! Vem kan inte älska honom?!

Ali bara skrattade och rodnade och jag gav honom en grabbkram Du Ali är alltid min vän! Jag vill ha det så.

Jag tror och hoppas att Kevin är bra för honom. Bett har lovat att allt ser bra ut. Men superbegåvade Ali fyller 18 18 mars 2024. Kevin är värsta peddo enligt lagen och Bett har gjort allt, säger hon, för att hemmaboende Kevin inte ska skandalisera med otillåten relation till minderårig.

Ali ryckte bara på axlarna Inget biter på mig! Inget biter!

Jag sa försiktigt Lagen, men Ali fnyste Kärleken är störst, det har Paulus lärt mig.

Jag har ingen aning vad han pratar om men vad jag minns från SO och från wiki så är Paulus nån sorts profet, typ.

Okej: kärlek går före lagen, eller?

Jag vill bara att Ali är lycklig.

Ma och Bett jobbar och jobbar och jag gör så mycket nyttja jag kan här hemma. Hustomte! När de kommer hem skiner allt. Min ambition.

Precis som hos Ada! Allt ska skina, jag också. Det är väl också en sorts kärlek? Att jag vet hur hon vill ha det och jag gör det? Är jag pervo då, eller?

Vafan är en man egentligen?

I förstod sin syster ma och utnyttjade henne; I dyrkade Bett och kröp för henne; I låg med Ada och Beda för han kunde – det är så män gör?

I var cool!

One Night Stand – inget mer.

Jag vill mer! Ada vet och jag vet att Ada vill: vi är två som vill!

Vad kan gå fel?

Att jag fjortis?

Att Ada är peddo?

Jag är ett jag som jag gillar tillsammans med Ada, både i sängen och på fältet.

Hon är ett jag som älskar mig i sängen och på fältet.

Vad kan gå fel?

Första kärleken! Alla säger Första kärleken! Blindast av alla! Är jag så fucking blind?

Ada så cool. Vet vad hon gör. Med mig! Med jobb.

Jag så ocool! Vet inte vad jag gör. Älskar allt med Ada! Det vet jag. Jag tror på hennes ord Du är bästa sex och du är bra för mig!

Är jag idiot? Är jag?

Bett bara flinade och ryckte på axlarna Vad vet jag? Hur kan jag veta?

Shit! Bara SHIT!

Tvekar jag för att Ada är fel för mig, eller tvekar jag för att jag inte vågar ge mig i hän? Ge sig hän var en ny tanke och känsla som triggade mig. Svenska är ett fantastiskt och uttrycksfullt språk som jag har lärt mig att älska. Cool och ocool är inte svenska! Jagvet! Jag vet!

Ingen är perfekt! Lev med det!

Till saken!: Ada sa till slut lugnt, kramigt, varmt det jag behövde höra (tror jag) att göra fantastisk examen och gå vidare och vidare tills hon och jag möts på samma kompetensnivå (i min fria översättning). Rent yrkesmässigt. För hon tror på mig. För hon älskar mig.

Jag vill tro det!

Första kärleken?!

Kan nån fatta att jag hatar förnuft då och då?

Morbror Ischias – 52

Hur det gick sen?!

Det är svinkall, regnig, blåsig och alldeles förbannat skön februarivinter i Glasgow, för här bor jag nu. Med Ada. Ibland är Beda här och då är vi tre som har kul.

2027!

Det går inte att bo i Sverige längre.

Förra året hade jag gjort klart journalistutbildningen medan jag pendlade mellan Glasgow och Götet, kontroller, kontroller, kontroller, kontroller och Ada pendlade också. Hon bodde på Rubinen för att det är så grått Då kan vi nörda in på varann!

Vi blir inte störda av snygg design eller nåt sånt.

Vi kunde inte lusta oss hemma för Ali bodde hos oss. Han delade rum med mig eftersom hans svin till päron bannade honom för alltid. Ali sa För alltid!, det var gubbens egna ord.

Kevin har numera köpt våning, sa han, inte lägenhet, våning och Ali bor där också. Ali blir mer och mer knubbigt muskulös i kontrast till Kevins smärta gestalt.

Ali går läkarlinjen och ska satsa på katastrofmedicin. Hans dröm är att jobba med Läkare utan gränser.

Ma och Bett saknar mig och jag retades Jag förstår! Nu måste ni städa själva!

Jag jobbar med Ada och tjänar bra och har pengar över som jag swishar ma då och då. Hon messar att jag inte behöver, men jag vill.

De jobbar åt företag som byter ägare och granskas om ägarna har konstigt efternamn, för då kan det finnas ”kopplingar” till organisationer som Jomshof tycker är skumma. Ma och Bett har ingen trygghet i jobbet. Det har inga andra heller, för skyddsombuden är inte längre valda av arbetarna utan av ägarna och Nya Sveriges regering har gjort klart att fackförbunden är intresseorganisationer med egen agenda vilket är oförenligt med korruptionslagarna i Nya Sverige.

Shit, bara shit!

Enda oppositionskanalen analog och digital är Aftonbladet vars medarbetare trakasseras och hotas. Det är väl bara en tidsfråga innan AB utdöms som säkerhetsrisk.

Liam har plats i Häcken! Och har kommit över crushen på Bett. Han har hälsat på hos Ada och mig här i Glasgow och har frågat hur jag har gjort. Som om jag har gjort nåt! Allt bara hände! Typ. Nånting rätt har jag väl gjort, men allt är ju inte bara mig! Liam är övertygad om att bara man vill tillräckligt mycket så blir det som man vill.

Han har lagt på sig mer muskler och bor själv numera för han har råd. Ali har berättat att Liam dejtar en tjej som är Minst 25 år!, sa han.

ScamLiam har inte sagt nåt till mig!

Det går inte att bo i Sverige längre!

Ali och Liam uthärdar – Ali av kärlek och Liam av karriär och kanske lite av kärlek.

2026 vann SD inte med mycket, men tillräckligt för att göra Jimmie Åkesson till statsminister och den där Jomshof till justitieminister. Tant Svantesson har hand om ekonomi och ser som vanligt rädd ut när hon måste ta ansvar.

SD har sitt fotfolk, både irl och online, vitingar som gör livet surt för bruna som jag, svarta, samer och judar som inte är ”riktiga” svenskar. Polisen och Säpo gör godtyckliga räder mot ”misstänkta” enskilda och organisationer.

Sveriges radio är en stiftelse kontrollerad av Åkessons nyttiga idioter. Public service är död.

SVTs uppdrag är att föra ut regimens budskap. Enda granskande journalistik som tillåts är att granska opposition, samer, judar och muslimer som alla är potentiella hot mot Sveriges säkerhet enligt justitieminister Jomshof.

Från Glasgow jobbar jag stenhårt med att gräva i Nya Sveriges sörja – regeringen talar faktiskt om Nya Sverige och att göra Sverige Stort Igen.

Jag har redan publicerat mig i flera oberoende plattformar på engelska – Ada har såklart hjälpt mig med språket, och jag blir bättre och bättre säger hon. Jag jobbar på att tala med skots accent och med skotska uttryck. Ada bara flinar men gör ibland nåt extra i sängen för att jag var särskilt duktig – ibland gör hon såhär, som värsta bitch! Det hon gör extra är värsta extra! Hon kan allt!

Hon skräpar ner och jag städar.

Jag säger Skärp dig! och hon gör lite bättring.

Ada är inget ideal.

Slarvig som fan, för tunn, men så hot, smart och lockande!

Hur ser hon på mig?

Jag kan inte vara perfekt i hennes nyktra blick?!

Är kuken allt, pappakuken allt?

Hon står ut mig för mitt utstående utskott?

Jag vet att det här blev lite billigt, men försök förstå vad jag menar – och känner!

Ada har sagt de snällaste saker, så jag tror och hoppas att allt är okej.

Jag älskar alla som jag älskar fast jag vet att de inte är gudar eller gudinnor. Alla har fel, åtminstone skavank. Det måste jag också ha – i deras ögon.

Det är så här det slutar!

Vitingarna har kört ut mig, in i Adas varma hemligheter.

Jag gör allt jag kan för att visa att vitingarna är bruna.

 ----