KRIG

Jag sitter på sängkanten. Fortfarande i landstingets nattröja och väntar, försjunken. Det hörs klapprande, stressade steg. Hon rycker upp dörren så att den slår i väggen med en smäll. Jag rycker till. Ansiktets hennes är ansträngt och utan empati när hon närmar mig med hårda steg, som en reptil. Utan förvarning börjar hon dra i ena ärmen. Jag förstår inte vad hon vill. Gör motstånd. Bort från henne och fäktar febrilt med armar och säger nej. Jag sitter med bara, blottade bröst och det är kallt. Jag förstår inte, men känner mig utan integritet. Det är samma kamp när kläderna ska på. Tar tid. Sitter länge med bara, utblottade bröst. Hon tar tag i min hand, och vill ha med mig till frukost. Jag följer inte med. Sitter ensam och påklädd utan BH, och blottad, kvar på sängkanten. Försjunken. Jag förstår inte, men är rädd.

FRED

Jag sitter på sängkanten. Fortfarande i landstingets nattröja och väntar, försjunken. Det hörs eftertänksamma och lugna steg. Någon knackar på den stängda dörren. Jag lystrar. Den öppnas varligt av henne med ett leende och ett varmt godmorgon. Dörren stängs försiktigt. Hon närmar mig självklart och utan stress. Som om vi vore kära och gamla bekanta. Hon minns mitt namn och talar om att jag ska få hjälp med påklädning. Jag förstår inte. Hon börjar sjunga I natt jag drömde.  Väntar in mig, tills jag är med och börjar nynna med i melodin. Jag finns i känslan av musiken, och tröjan får hon ta av. Sitter med nakna bröst. Men BH:n åker snabbt på. Hon sjunger samma låt på repetition, men det gör inget. Den känns igen. Påklädningen går galant och utan friktion. Hon tar mig i handen, och vill att jag ska följa med på frukost. Jag följer med. Hon sjunger och jag är påklädd, glad och i frid.