Problemet med religiösa
människor som påstår
att de visserligen

'tror', men att
de egentligen vill påstå
att de 'vet',

trots att de
gärna kallar sig
för just troende.

Det mest problematiska,
detta till trots,
är om det

'visar sig' att
det inte existerar
någon tocken gud,

någon som skall
tänkas att som
'hålla sin hand'

över människan och
kallas för att
vara 'vår herre'

eller något liknande.
För var skall
en död människa

leta efter, söka,
en klagomur om
döden inte har

något inträde i
en sådan väntad
dimension som kallas

'himlen' eller 'paradiset'
och så vidare.
Om det å

andra sidan skulle
finnas 'en sorts
oändlig dimension' att

'vandra vidare' till,
efter då döden.
Var skall då

de människor som
inte har en
sådan där övertygelse,

finnas en plats
att klaga på,
för att de

i så fall
'haft som fel'?
Även 'ej troende'

bör väl i
rättvisans namn, ha
en plats att

då 'vistas på'?
Förväntningar tycks ha
sin egen 'verklighet'.