Ett osynligt samtal.
Ledde till ovanligt tankar.

"Åh, min älskade...
Jag är gammal, det är helt okej.
Vi alla måste lämna. Någonstans."

Ett barn.
Ungefär nio.
Frågar sig nu...

Hur ska det känna?
Vad väntar efter?
Ska jag bli ensamt där?
Ska jag träffa alla mina föräldrar?
Vem är den gammalst?
Är vi allt släkt?
Vad skulle man göra i evigheten?
Hur långt skulle det tar pratar med allt?
Och vad händer efter?

För inget existerar förevigat.
Alltså vad händer därefter...