Solen,
Vinden,
blöta löv och skuggor,
känner mig alla alltför väl nu.

En handfallen tid
rinner ut
över trakten
ljudlöst
som en hemlighet
utan glädje eller tårar.

Riven,
skuren,
bestulen,
snart slaktad
i buren
igen
efter obesvarad kärlek,
straff utan giltig orsak,
svek omvandlat till lek,
lämnad sjuk att dö
och andra roliga historier.

Störst av ALLT
är ändå Livet självt,
om man får ha hälsan,
lite tur här och där,
vara vid sunda vätskor
och vara vid god vigör,
och välja sina resultat...