Talar ur tungans djup om befrielsen som väver sina andetag
i slingrande längder av skakande sanning.
I tystnadens ljud, vibrerar tankars kraft och innerlighet.
Livet är givet oss att famna med öppen hals och blottat hjärta.



Vrid mina tankar vill och slumra min lilla humla...
rulta över vingens yta, se så, rysta, låt vingen fladdra


vinge sväva i högan sky
låt tankar flyktas
och dagen randas ny


så var de tänkta att leka
i vårens hägn
i skymd av trädets stam och längd,
utsträckta i all sin prakt, klädda
i lövsalars heta omfamnande ljus,
vi till vilande lekar gå


så tager vi sats och river den mur
som skalats fram ur luftens ljud och larm
se där flämtar flickan med kraftig barm
och murarens kraftiga underarm den vanligt jobbar

världen stannar i sin rundade gång
vänder åter till dagens början
giver nya andetag och suckar ljudligt
inför ungdomens villiga sång

raska timmar slå an sina strängar
och lämnar hettande pulsar att bränna
märken fast i hud och skinn
lyss till, fräsande, spottande - brinn!

och sedan rulla i famnen av din fulla brud
må ock du främja
din yppighets lockande fåglaläten
och låt dem ljuda i sinnlig skrud