13.

Vi är vi igen. På det dåliga viset.

Till en början var allt som vanlig vardag förr i tiden. Fast Petrus och jag har fullt upp på dagarna numera. Då vältrade vi på ön under dagar och kvällar och lördagar med varann framför teven. Nu tänker vi mer på sömn för att greja morgondagen. Men gamla känslan fanns kvar, i alla fall lite. Vi försökte. Lena försökte mest återskapa förr.

Hon lärde känna Junior igen och sa att hon älskar oss för att vi gjort honom så fin. Jag har inte frågat vem som är far. Hon har inte berättat.

Vi ligger med varann som förr. Hon vill inte suga eller ha min kuk i sig. Som förr. Det är okey. Både Petrus och jag säger att hon doftar annorlunda. Hon säger att vi är knäppa. Som förr gillar hon att vara med när Petrus och jag älskar.

Jag upptäckte att jag inte är lika tänd på henne längre. Hon verkar missnöjd med att Petrus är mullig och att jag visar att jag gillar hans rundare jag.

Petrus är nöjd för han känner också av hennes svartsjuka.

Det dåliga är att hon går utan att berätta och kommer hem dan därpå eller nästnästa.

Petrus frågar inte var hon har varit och inte jag heller. Hon berättar inget och packar som vanligt sakligt upp kassarna som hon har med sig från Willy's.

Jag är inte nöjd.

Jag är inte det.

Hon finns inte i våra liv längre. Typ.