Med sommarknäna vi springer
Mellan ockupationens väggar
Dunkar våra snoriga näsor mot
Frihetens gräns
Vi leker våra dagar
På skrothögens topp

Sådana är spår av vår tid

Fullheten är full av sig själv
Full av den mörkbelysta parken
Av stjärnor i vårt vindkyssta hår
Musiken fortsätter
Trumpeter i luften stampar
Fötter mot golvet
Händer som spinner min
Byst bedövar mig i
Skrattets tillåtande närvaro

Sådana är spår av vår tid

Körsbärsblommor slår ut
Alla fönster i mitt hus
Vägen jag är på är
Oförutsägbar i nuet
Den växer i mitt bröst
Nyheterna varnar
Kungen ska falla
Måndag den 23 maj
Jag flyger över stan
Med utsvängda armar

Sådana är spår av vår tid

Ansiktena på väggar
Ropar, historien ropar
Livet förblir
Pröva koden igen, heja dig
Från taket reser sig Riga
Från hörnet kryper graffitikonstnären fram

Sådana är spår av vår tid

Märket på sängen, orken
Som inte finns jag letar
Efter dig i dina ögon
Tröskeln, tröskeln, tystnad
I drömmar flyger jag över
En stad vid en flod
Jag har lärt mig
Att rymma från tomhetens
Avgrundslösa blick
Över staden där
Körsbärsblommorna stod

Sådana är spår av vår tid

Glasen klingar vid midnatt
Utanför centrum
Observatören, örnen med
Den brutna vingen
Möter ett iskallt hav
Tänder en cigarett
Ett nyårsbloss
Ett existentiellt tvång

Sådana är spår av vår tid

Nakenhet säljer sin musik
Alla sjunger i kör om sina
Genitalier de livlösa genierna
Dansar med demoner på
Midsommaraftons bal
En hednisk praktik

Sådana är spår av vår tid

Avkoda tecknen på
Den nya sidan, det
Blanka pappret sipprar
Tårar suger ljuset
Ur barnsängens gungande kant

Sådana är spår av vår tid

Vi trampar vidare
På maximalismens pedaler
Staden med körsbärsblommorna
Drunknar i sommarens
Vissnande skugga
Vi trampar vidare
Vi vandrar tillbaka till havet
Vi är fiskar i
Abstraktionens grepp

Sådana är spår av vår tid

Våra trådar en gång i tiden
Av guld gjorda
Utlöser sig, blir jord igen
Alkemisten förvånar sig
Var är den röda tråden?
I var och en ett eget system

Sådana är spår av vår tid