Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Grisen

Jag såg grisens skräck.
Inlåst.
Världen är en grym plats.
Beroende på vem man är.
Stackars älskade lilla du.
Önskar jag kunde ge dig frihet.
Och trygghet.
Jag vågar inte ens tänka tanken på vad du gått igenom.
Det ger mig rysningar längs hela kroppen.
Den blicken.
Så oskyldig.
Så försvarslös.
Det brukar kännas bättre efter jag skrivit.
Men den här dikten etsar sig fast.
Jag träffade dig aldrig.
Men saknar dig redan.
Älskade gris.
Vad har de gjort mot dig?
Jag är på din sida.
Men ingen hör min röst.
Skriver inte mer.
Fastän har så mycket att säga.
Mår dåligt över detta.
Blicken. Blicken. Blicken.




Fri vers av Black raven VIP
Läst 47 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2026-04-26 22:00



Bookmark and Share


  Jacob Sjöstrand VIP
Sorgligt. Väl framfört.

Att vi ömmar just för slaktgrisens (och alla andra grisars blick) beror nog på att deras blick påminner om den mänskliga blicken. Vi kan känna igen oss i dess skräck. Eller får i alla fall för oss att det är så. Det är s.a.s lättare att klubba en ko eller en häst, ty de har inte samma blick som vår. För att inte tala om fiskblicken (som man inte ens säger: "fiskens blick" - aldrig hört...)
2026-04-26
  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP