Redan medlem?
Logga in
Sommarens rus och sorgernas brusSolen klättrar högt och värmer hud och jord
sommaren är äntligen här med allt sitt guld
Varje stund är fylld av liv, av doft, av ord
och hjärtat slår så varmt, så nyfiket, så huld
Det pockar, lockar, sjunger i det stora ljuset
ett ögonblick av skugga, nästa stund av glans
Jag dricker in det hela, kyssen från det blå
och dansar med i tidens eviga lätta dans
Men djupt i sommarvärmen bor en tystare sång
en sorg för det som aldrig riktigt blev mitt eget
Hur längtar man efter något man ej haft en gång?
Ändå gör det ont
Det känsliga, det heliga, det sanna
Så lever jag med båda
glädjen och den stilla tvekan
för livet ger oss sällan allt vi önskat oss i drömmen
Men sommaren är skön
och hjärtat läker
pekar mot allt det underbara som fortfarande väntar
bortom strömmen
Fri vers
av
Måsliv 2.0
Läst 38 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2026-05-28 20:13 
|
Nästa text
Föregående
Måsliv 2.0
|
