Jag reser mig
det har gått år
reser
skalar tapeterna innanför de slutna hörnen
med nagelsplitt
och ser klarsynt skosuleavtrycken i förfäders tiljor
låter doftpilen sticka mig
jag vill inte mer

vill inte längre knytas med andan neråt
och se stockrosor flyga mot taknocken
medan mina rötter förgås i mull varm och len som smör

det är inte roligt längre
det kladdas och skaver
mina ögon har uppnått maxgräns

jag vill vila
sväva
som bollfrö

landa och gro
vandra och vara
grön