I tröstande gråt
hörde natten
ödets vågor,
utan spår
rann livsgnistan
ut.

Tunn av
räfflor
efter nattens vågor
binder isen
under dess
tunna yta,
död är död
ingen återvänder.

Nyfiken på livets
oändlighet
simmar jag
i universums
mörkar hål.