Den bundna versen är en gammal eka.
Den framförs bakåt men går ändå fram.
Den går sin trogna rutt men utan skam
och utan att om färdriktningen tveka.

Den fria versen saknar ett program.
Den föredrar att rumla runt och leka.
Den väljer att ett båtmanskap förneka
och ändrar riktning jämt för bog och stam.

En båt är poesin. Den vill beveka
en både gammal och modern madame.
Kaptenen saknas som kan traden peka.

Den gamla båten går med stadig ramm.
Den nya vinglar, låter masten gneka.
De möts ibland på djupa vågors kam.