Inga murar begränsar oss – bara tankar som binder,
Gamla berättelser viskade in i nyfött ljus.
Vi lär oss att frukta sinnets skuggor,
och kalla dem sanning, eftersom de låter så rätt.

Men när en fråga darrar i luften,
står världen stilla; kartan inom oss brister.
Ett djupare jag vaknar ur sin lya,
och varje lånad säkerhet rubbas.

Arkonerna, Matrisen – symboler, inte befallningar:
de tysta kedjorna av lära, rädsla, kontroll,
De milda ljusen vi följer utan att stanna.

Friheten börjar när ingen ny mästare står
Över himlen, jorden eller i själen.
Kliv ut ur spelet – avbryt dess sista klausul.