Då dikten din bedöms som låst och bunden
och anses omodern och obsolet,
då visar den, att du är den poet,
som gjort dig fri från trenderna för stunden.

Bespottelsen för gammalmodighet
är lik det lyfta bakbenet hos hunden,
det tvång som verkar råda för sekunden;
att pinka på den gamles dignitet.

Är du poet med självaktning, en sund en,
författar du de dikter som du vet
är uttryck för ditt språks personlighet.

Anpassningsdikten, en amorf och rund en,
blir sällan hågkommen i allmänhet.
Den omoderna dikten minns man - bunden.