Du ler ditt fåniga leende. Som du alltid gör. Jag kan se din osäkerhet. Din osäkerhet är min säkerhet. Du slet sönder mig, krossade mig. Trodde jag skulle förblöda. Men jag reste mig upp. En gång var du min hjälte, det är du inte längre. Nu är det jag som är hjälten!