Jag sitter på mitt kalla golv och tittar ut genom fönstret.
Alla har en sådan tur.
jag reser mig upp och faller sakta ner i min säng.
jag gråter ju.
Jag gråter för en saknad,
jag gråter för ett svek.
Det jag kunde hoppats på var att allting bara var en grym lek.
Jag försökte att slå mig ur den hemska dröm jag haft, men jag kan inte längre känna mig stark.
Jag har förlorat någonting som nästan betydde allt.