Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
no shit, jag kan inte längre. titeln är... yeah... we can actually use LOL.


ge mig en ny hösttragedi och speglar med cancer

det är en tyngd på mina axlar
flera hundra kilo förvirrande ord och
när jag var liten led jag av rädslan för
exakt samma röster som nu är den kvarvarande askan
på mina revben
luften sticker hål i lungorna och
rev ner de akustiska melodierna innanför tinningarna innan
jag ens förstod musikens under
jag skulle vända alla sjöar uppochner och
krossa speglarna
jag skulle verkligen det och
det svaga ljudet från dina tankars verksamhet
i mitt hjärta
lade hela mig i en mörk skugga såsom
novemberkvällen badar i ljuset från ingenting

jag vet att det inte går att gå vidare med
oknutna skor för
man snubblar och livet välter mig i famnarna på dig
alldeles för mycket som det redan är
det var frågor som du redan visste svaret på och
jag kände från allra första början att dina kyssar aldrig
matchade mina läppar
jag slogs om platsen längst in även de
ensamma nätterna då det enda som hördes var
mina knäskålar som slog i varandra gång på gång
beroendet bet sig fast i mig och
ihophäftad med mig själv och mina ingenting
kastades jag in i fel kontrast precis
under dina ögonlock




Fri vers av Aboo
Läst 355 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-11-05 23:14



Bookmark and Share


  eldblomma
Din text är öppen och djup.
Sorgsen ton och också väldigt vackert skriven.
2006-12-02
  > Nästa text
< Föregående

Aboo
Aboo