jag lyssnar återigen
till de tystnande stegen
bara fötter mot marmorplattor

det bortdöende ekot av våra andetag
till toner vi vävt samman i slingrande harmonier
längs rämnade väggar som lämnat oss övergivna

intill varandra

i hänsynslös närhet
i blottade strupar
i blodfyllnadshunger

återkommande smygande
i alla lätta steg

tyngden av marmor i mina händer
doften av arabisk jasmin i ditt hår
dina höftben lockar

Jupiters blixtar över himmelen
vätan som sköljer över oss
våra brinnande kroppar mot jorden
som viskningar i öronsnäckor

din skarpa tunga är
fylld av färska dadlar och honung



vem öppnade portarna?