de ville inte se henne
sakta blev hon allt osynligare
hennes röst var heller inte välkommen
hon blev bara tystare och tystare
de höll sig noga på avstånd
andras närhet började skrämma henne
de gav henne sårande blickar
hon blev vaksam och lite överkänslig
enligt dem kunde hon lika gärna gå därifrån
hon stannade aldrig längre än nödvändigt

hon kunde inte lämna dem fullständigt
det var ju hennes så kallade klasskamrater

det är över men vissa känslor suddades aldrig ut