Har på senare dagar lagt om till en mer fiberrik kost, detta sägs resultera i fastare avföring. Jag var på en dejt, hon skjutsade runt mig, vi var påväg hem till mig och så kände jag värsta trycket i tarmen. Jag funderade på det här med fastare avföring, jag hade inte tidigare märkt nån skillnad, fast trycket jag kände talade för sitt. Jag kände att jag förmodligen satt inne med en rekord-korv av rang, en sådan som lätt skulle kunna leta sig in i Guinness rekordbok för att jag förmodligen är en av få som skulle fotografera mitt bajs.

Visste att jag inte kunde trycka ut den i toaletten, då går den inte att mäta, utan denna måste man avlägga med röven en kort distans från backen så att inte tyngdlagen(tack för den Newton) sliter den i stycken. Detta fick kosta denna dejt, helt klart, sånna här chanser dyker inte upp varje dag i en mans liv. Hon hade precis parkerat bilen vid parkeringen utanför mitt hus, jag förklarade situationen för henne och hon sa \"Go for it\" och skrattade lite osäkert men ändå med en underton av \"du är galen\" på ett, vad jag tolka de som just då, positivt sätt. Jag visste inte om hon var redo för detta eller inte, förmodligen inte men det fanns ingen tid att spilla. Problemet var bara den att det fanns andra människor på parkeringen.

Jag öppnade bildörren litegranna, drog ner mina nyinköpta jeans och mina boxers lite lagom, inte för mycke och inte för lite utan alldeles lagom för att inge plagg skulle vara \"in the line of fire\" så att säga och för att jag skulle blotta så lite som möjligt av den regionen av min kropp. Jag greppar tag i bildörren och i sätet, glider ner med arslet i dörrspringan ned mot backen och här så skötte min röv resten, det var mest bara att slappna av och så pressades rövpastan ut.

Då hör jag hur ett sällskap som parkerat snett bakom oss börjar närma sig, jag tittade upp på min dejt och den blicken hon hade går inte att beskriva, jag visste inte vad jag skulle ta mig till, men visste att det var rekord på gång så jag kunde inte knippsa av den nu och situationen va redan så illa så de gjorde inte mycket om den blev värre... så jag fortsatte, vid de här laget så var trycket inte lika hårt utan jag fick själv använda den inre muskelaturen för att ändtarmsbetongen skulle fortsätta. Sällskapet går precis bakom bilen och det isar till ut genom min kropp, jag kan inte riktigt vända huvudet så pass så kan se om dem observerat mig, utan jag tar mig istället en blick på min förskräckta dejt för att avläsa den escalerande situationen.

Hur som helst så vart jag klar ungefär då. Jag drar mig upp och drar upp boxers och byxorna. Tar sedan ett kliv ut ur bilen över min bamsekringla, jag står där och funderar på om jag ska springa in och hämta diskhandskarna, ett måttband och min kamera(tyvärr inge recept för en MacGyver-uppfinning) så jag varsamt kan lägga ut \"kotten\" på en lång linje så den går att mäta och fotografera. Men de första jag lägger märke till är att avföringen är ovanligt ljus, och sedan så märker jag att den ser ut att smälta. Det dröjer inte länge innan kringlan blivit mer som ett smältande berg av glass. Vad som händer härnäst är nästan lika svårt att beskriva som ansiktsuttrycket på min dejt. Men jag ska försöka

Avföringen smälte ner till som en pöl, vilket jag vart förvånansvärt glad över, eftersom sällskapet stannat till för att ta del av föreställningen och nu fanns inte längre \"bevismaterialet\" kvar. Men så bubblar det upp som ett ansikte ur pölen, min dejt som precis rundat bilen och står förvånansvärt nära då detta händer var inte alls beredd på att det skulle komma som en arm ur pölen som greppade tag i hennes ben, hon lyckades sparka sig loss efter en stund och alla vi som står där omkring tog några kliv tillbaka. Efter de så tonade händelsen bort, straxt där efteråt så vaknade jag, klockan var 10:30, dags att gå upp.

För er känsliga läsare så vill jag passa på att varna att ovanstående text kan innehålla ord som kan upplevas stötande :)

//Jovan