Den grymma verkligheten slår till när du minst anar det.
Hela din själ dör och med den ditt hjärta,
det slutar slå och du slutar känna.
Ditt inre monster visar sig mer och mer,
folk börjar tycka att du är konstig.
Man strävar efter något,
låt det inte vara att bli \"Normal\".
För en som redan sett saningen
och redan mist allt, kan inte bli \"Normal\".
Du förlorar din glöd och ditt samvete,
allt som var Du går till spillo.
En ödslad gåva från himlen
som hälls ut som gammal mjölk.
Livets gåva var det du fick och nu slutar den fungera.
Som en trasig vas faller den ihop.
Det är nu det händer.
Jag var \"flickan med den dödande blicken\"
men är nu är jag degraderad till \"flickan med den döda blicken\".
Som stirrar ut i verkligheten med suddig blick,
fast inne i sin drömvärld.
Det var verkligheten som släckte mitt livs eldsvåda.
Verkligheten slår till för eller senare, den har redan slagit till mig.