han kom som en jämtleman
tyckte han var för bra för att vara san

självklart så var han ett svin
hans vardag var bara fylld av vodka, öl och vin

han söp sig redlös varje kväll
ringde sedan vid 2 och skällde ut mig
då märkte jag att han inte var snäll

men jag älskade ju honom så det vart svårt att se det
jag märkte inte att han var galen och krimenell
trode han ar klok och professionell

när jag märkte hans verklighet blev allt skit
lådsades fortafarande som ingeting och försökte få i mig själv att han bara betde sig sådär för att han druckigt

ensam sitter jag igen med kniven
känner mig lika liten och övergiven

jag är dödens brud
drar sakta ner kniven ner för min hud

jag vill inte leva
sticka kniven i bröstet och komma bort från det hela