Den som är allra mest glad över att jag finns,
är nog jag själv,
sedan kommer alla andra...

som de trängs dessutom,
inte alla kan vara i bild samtidigt...

nu skall jag gå och göra min gröt,
äta den, spå i den och njuta av
vinterns sista dallrande försök
att hänga sig kvar i vårens fönsterbleck...