Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ja, vi skall alla den vägen vandra ... .


Kulturvågor

Kulturerna rullar som vågor
mot Tidens klapperstensstrand.
Stora dånande bränningar
tysta små krusningar:
alla splittras de
upplöses i skum,
i vittrande ruttnande strandgods.

Den kosmiske vandraren
sitter på stranden och ser:
där flyter ett mayanskt alfabet
här babylonisk geometri.
Rostig i sanden: en spansk huggare.
Bruten: en polynesisk paddel.

Gistnar bland stenarna
gör en kungamask från Dahomey,
och där ligger ett lik:
de magra resterna av den siste nordbon på Grönland.

Vandraren går längs stranden
i den salta vinden,
petar förstrött bland tångruskor
ser ut över havet
och försvinner i tallskogen.




Fri vers av Björn Nilsson VIP
Läst 482 gånger
Publicerad 2007-09-10 10:57



Bookmark and Share


    *Zenobia*
vandraren....gör bara strandhugg då och då....färdas sedan vidare...
2007-09-11
  > Nästa text
< Föregående

Björn Nilsson
Björn Nilsson VIP