När ljuset slocknar
försvinner vägen vi alla vandrar på
då kan vi göra ett val
antingen ger vi upp
eller också
börjar vi sakta och osäkert..
men ändå,
leva,
på riktigt.
Vi trevar i mörkret
och i vår jakt efter lysknappen,
mitt i ett av dessa försiktiga steg
med utsträckta letande armar
upptäcker vi
att vi gjort,
vad vi aldrig någonsin drömt om att göra
funnit vår egen väg.
Och konstigt är det
att vi har ett så ofantligt störande irriterande fenomen
som ett vanligt, kort strömavbrott
att tacka för vår lycka.