Det finns en blogg i mitt armveck
en gud av ordspråk där står upp!
en halvsinnad hero i enkelt skuren novelle-bless

det är nu det händer,
med munnen pressad som en citron
och saften sipprande ur:

\"En dag på slottet.\"
\"En Basketbollmatch.\"

ordklass mot ordklass
invändningens ok: och-dödens rot,

Det finns en blogg i mitt armveck.
där försöker någon berätta sin historia
kan denne någon sjunga himlen?
Är denne någonsin tillräckligt ren?
så då är det en han?

Där är hans hjässa nu! en kulspets är hans glatta panna som efter stans bästa ligg!

Det borde vara oss nog för en stund.

(Ta inte ut dig o hingst i fullmåneskrud!
Det finns kanske ändå ett liv efter orden!)

Som tatuerade primtal i guld är
hans fotspår där han gått på utflykt längs underarmen
dessa spår, och denna utsände,
är vi inte hans enda princip?
vad speglar han oss i - blott till dessa löjen?

fröken Arial, kom och håll hans hand, - Veronika Polonskaja! Dora Diamant! Nora, min Nora!-
hans tårar är mitt blod
och han måste sätta raderna i jordens tandkött innan gryningens ögon
- o tysta blod! jag hör inte din stadiga gång,
se dig om du förlorade - snart har någon dig vunnit
och då är loppet glömt
då måste jag föda honom igen
och det är lång väg till Bethlehem

det finns en slags blogg i mitt armveck ...
\"Mina damer och herrar, jag är förlorad!\"
och den första meningen
dess ord de bultar för första gången
och de kan många människor

En dag på slottet!
En basketbollmatch!

den perfekta stavningen tog bort allt liv och musik sen ...
(var det nu natten till den ... eller den ...)
på andra sidan färglösheten då
där meningslösheten är namn för dålig passning och ensamhet
och där varje ord är intressant
för sig själv, lite knäppt

där - eller - då :
som sockervadd hans vita skägg
som lögner man förlåter fattiga hans fåfånga
han är underskriften
en ändlös diktion skriven mitt i handen

och vi är hans text, hans klocka som stannat.

Det finns en blogg i mitt armveck
där försöker någon berätta sin själs historia: \"Swing Heil!\"
en ociterad skald i hjärtat av det ockulta
en stegräknare om stora kroppspulsådern
och vi är hans text, hans klocka som stannat.

Hallelujah!
\"HERCULES arla stod vpp, en morgon, i första sin vngdom,
Fuller af ångst, och twijk, huru han sitt lefwerne böria
Skulle, dåraf han Prijs kunde winna, medh tijden, och Ähra. [...]\"