Projekt Gemenskaper: Arbetshäfte
1a
Den kulturella konstruktionen av gemenskaper i moderniseringsprocesser:
Sverige och Tyskland i jämförelse.

------------------------------------------------------------------------

Förord

\"Den kulturella konstruktionen av gemenskaper i moderniseringsprocesser:
Sverige och Tyskland i jämförelse\" är titeln på ett forskningsprojekt som
sedan 1996 finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, i en första omgång för
två år. Detta häfte innehåller den aktualiserade och reviderade text som
inlämnades med ansökan 1995. Den beskriver syften och planer för
genomförandet av projektet. En tysk och en engelsk version finns dessutom
av denna text.
Den ursprungliga svenskspråkiga ansökningstexten byggde på arbeten av de
senare projektmedarbetarna. För översättning av bidragen på tyska och för
slut-redaktion hade Bo Stråth huvudansvaret. De svenska och engelska
reviderade versionerna utgår från en revision av den ursprungliga texten
som först gjordes på tyska med översättning av Claudia Beindorf, Ursula
Geisler och Heike Igel och slutredaktion av Stephan Michael Schröder. För
(åter)översättning till svenska har Bo Stråth svarat.

Berlin och Florens i april 1997

------------------------------------------------------------------------

Innehåll

Målsättning 7
Perspektiv och problemställning
1. Bakgrund 9
2. Teoretisk antaganden 10
3. Stat och samhälle 13
4. Gemenskap och samhälle 14
5. Symboler som konstruktion och representation 15
6. Kulturvetenskap och samhällsvetenskap 18
Delprojekt 21
Forskningsorganisation 37
Referenser 39
------------------------------------------------------------------------

Målsättning

Sverige och Tyskland har under det senaste århundradet utvecklat många
likheter vad gäller kultur, politik och ekonomi. Sverige och Tyskland är
båda del i en germansk språk- och symbolvärld med synbara paralleller i
samhällsorganisationen som följd.
Dessa likheter har i stor utsträckning skymts av de uppenbara skillnader
som utvecklingen under mellankrigstiden så tydligt framhävde. Under vissa
perioder har i kultur- och samhällsvetenskaplig forskning och i
samhällsdebatt likheterna betonats, under andra skillnaderna. Under
efterkrigstiden kom den svenska modellen ej sällan att ses som den tyska
katastrofens antipod. En tidigare svensk kulturell, politisk och ekonomisk
orientering mot Tyskland ersattes efter 1945 av en anglo-amerikansk dito
under distansering till det tyska.
Samtidigt började bilden av en svensk modell som eftersträvansvärt föredöme
och vision gradvis att utvecklas i Tyskland, inte utan politisk kontrovers,
utan snarare som ett instrument härför. Det växande omvärldsintresset i sin
tur inkorporerades i svensk självförståelse. Känslan av utvaldhet och
upplevelsen av Sverige som ett modelland förstärktes.
Den överordnade fråga som forskningsprogrammet handlar om är hur
konstruktionen av gemenskap och självförståelse skett med språk och
symboler och under avgränsning i \"vi\"-\"de\"-kategorier i olika historiska
situationer i Sverige (Norden) och Tyskland. Konstruktionen av gemenskap
har i sin tur bildat viktiga utgångspunkter för politiskt handlande och
politiska och ekonomiska institutioner på t ex arbetsmarknaden, ja, för
samhällsorganisationen i stort.
Programdeltagarna representerar inte bara två olika länder och två olika
universitet utan också olika discipliner med olika vetenskapstraditioner.
Detta märks tydligt i synen på symbolbegreppet, som är konstitutivt för
gemenskapsbildning. Två principiella synsätt finns företrädda i den
vetenskapliga debatten: symbolen som konstruktion och symbolen som
representation. Båda synsätten finns företrädda bland deltagarna, vilket
skall ses som en styrka. En målsättning är nämligen att teoretiskt
problematisera och överskrida dikotomin konstruktion-representation. Nedan
under rubriken Perspektiv och problemformuleringar motiveras varför detta
vore en teoretisk landvinning.
Genom en systematisk kulturvetenskaplig jämförelse av svenska (nordiska)
och tyska moderniseringsmönster och samhällsorganisatoriska lösningar under
de gångna två hundra åren skall ökad förståelse vinnas för hur i grunden
likartade problem kan leda till mycket olika lösningar. Empiriska
landvinningar skall kombineras med teoretisk och metodisk innovation i
synen på modernisering genom ett perspektiv som i analysen utgår från
språk- och symbolvärld, från kultur som en arena för produktion av
sammanhang. Inte minst en jämförelse av de diskursivt konstruerade
identitetsskapande storheterna folk och nation skulle ur ett jämförande
kulturvetenskapligt analysperspektiv öppna nya förståelsehorisonter.1
Andra fruktbara frågor handlar om hur bilden av det svenska genom
kontrastverkande självspegling inkorporerats i tyska moderniseringssyner
och vice versa. Ökad förståelse skall vinnas för hur visioner av det
svenska (nordiska) utvecklats under byggande av samhällsgemenskap och
identitet i tysk debatt och vice versa. Därvid skall uppmärksammas hur i
sådana processer av heterostereotypisering intresset för andra kulturer
under konstruktion av gemenskap och självförståelse sker under debatt och
kontrovers. Samtidigt påverkas den kultur som är föremål för visionerna
genom att omvärldsintresset inte bara noteras utan också inkorporeras och
transformerar självförståelsen.

Målet för forskningsprogrammet kan sammanfattas i tre punkter:

* På ett mer övergripande plan skall bidrag lämnas till frågan om
moderna samhällens styrbarhet. Historisk metod kombineras med
kulturvetenskaplig teoribildning på ett sådant sätt att det
tvärvetenskapliga angreppssättet åstadkommes i problemformuleringarna
snarare än såsom så ofta enbart i forskningsorganisationen som sådan.
* Vidare är målsättningen att göra forskningsresultaten inte bara
inomvetenskapligt utan också populärvetenskapligt fortlöpande
tillgängliga. Detta mål synes desto viktigare som ju forskningen
handlar om identitet och självförståelse och därvid bör kunna lämna
omedelbara bidrag till dagens samhällsdebatt.
* Ett tredje mål är förtätade forskarkontakter med tyska (och nordiska)
miljöer för att utarbeta alternativa referenspunkter till de i dag så
dominerande anglo-amerikanska samt att öka den internationella
forskarrörligheten.

Perspektiv och problemställning

1. Bakgrund

1990-talets första hälft har ur svensk synpunkt inneburit att frågan om
relationen till tyska utvecklingsmönster blivit aktuellare än någonsin
under den gångna femtioårsperioden. Under de fem-sex åren sedan
Sovjetväldets sammanbrott, vilket vissa observatörer såg som historiens
slut, har den östeuropeiska ekonomiska och politiska krisen spritt sig till
de västliga demokratierna. Frågor om moderna samhällens styrbarhet och
politikernas förmåga att leverera lösningar på allt svårare samhällsproblem
har lett till kritiska synpunkter på nationalstatens möjligheter samtidigt
som nationen som identitet och nationalismen som ideologi blivit allt
starkare. Den svenska Europadebatten har i det avseendet många paralleller
till den tyska.
I sökandet efter historisk kontinuitet för förståelse av dagens situation
känns en jämförelse mellan svenska och tyska utvecklingsmönster mer
meningsfull än på länge. En jämförelse som problematiserar och historiskt
jämför begrepp som stat, samhälle, nation och folk och därvid beaktar såväl
likheter som skillnader skulle tillhandahålla nya intellektuella verktyg
för en diskussion på temat hot och möjligheter i framtidens Europa.
Hittillsvarande intellektuella verktyg har i stor utsträckning utgått från
en anglo-amerikansk normalväg mot modernisering byggd på industriell
tillverkning och ekonomisk tillväxt. Denna anglo-amerikanska standard har i
dagens transnationella och postindustriella värld givit allt mindre
orientering.
Såväl likheterna som skillnaderna mellan Sverige och Tyskland, såväl hoten
som möjligheterna för samhällsutvecklingen framträder tydligt i en
historisk svensk-tysk jämförelse av tidigare tider av krisupplevelse,
särskilt 1890- och 1930-talen. Jämförelsen kan göras ännu mer intressant
och fördjupad genom att vidgas till övriga nordiska länder. Avsikten är att
göra detta genom en nätverksanknytning av projektet till några nordiska
forskningsmiljöer med liknande infallsvinklar.
Viktiga frågor i ett sådant nordiskt-tyskt perspektiv utgår från det faktum
att de nordiska ländernas demokratisering och modernisering i stort sett
kan ses som en integrativ rörelse underifrån (folkrörelserna), medan
stötriktningen i Tyskland initierades mer von oben.2

Här finns dock viktiga skillnader att beakta mellan de nordiska länderna
(och inom Tyskland mellan olika regioner), t ex betydelsen av
självständighetskamp och språkstrid i Norge och Finland eller
grundtvigianismen i Danmark jämfört med med mer puritanska folkrörelser i
Norge och Sverige. Andra frågor handlar om vilken roll den nordiska
ideologin (\"nordismen\") spelat och om i vad mån man kan tala om en specifik
nordisk samhällsmodell. Finns en särskild nordisk variant av protestantism,
ej bara i förhållande till katolicism utan också i förhållande till tysk
(preussisk) protestantism? Hur nära varandra stod egentligen nordisk och
tysk romantik? Vad utmärker det svenska i förhållande till det nordiska?
Vad utmärker det nordiska i förhållande till det tyska?

2. Teoretisk antaganden

Till grund för forskningsprogrammet ligger ett teoretiskt perspektiv som
utgår från att makten över språk och symboler, såsom den kommer till
uttryck i institutioner (d v s ett samhälles normordning och regelverk med
tillhörande organisatoriska uttryck) och politisk kultur, är viktig i varje
samhällsorganisation. I kampen om hur samhällsproblemen skall definieras
och lösas etableras tolkningsföreträden och intellektuella hegemonier.
Ramarna sätts för vilka problem som kan ställas och vilka som förträngs.
Med begrepp, symboler och metaforer skapas identitet och gemenskap, likaväl
som avgränsning och konflikt, samt tolkningsramar för samhällsdebatten.
Moderniseringen av västerländska industrisamhällen de gångna två hundra
åren kan ses som en sammanfattning av ett antal delprocesser såsom
industrialisering och teknologisk utveckling, byråkratisering,
professionalisering och demokratisering. Dessa delprocesser löper ofta i
olika tidsrytmer, vilket utlöser spänningar emellan dem. Spänningarna
upplevs som problem. Perioder av särskilt stor problemanhopning upplevs som
kriser. Då eroderas eller kollapsar etablerade sanningar. Försöken att
skapa nya begrepp och tolkningsramar eller ge nytt innehåll åt gamla
intensifieras.3
I sådana krisfaser kan mycket likartat organiserade samhällen komma att
söka lösningar i mycket olika riktningar. Inom varje samhälle kan en helt
ny orienteringskurs komma att tas ut, varvid utvecklingen kan ledas in på
helt nya vägar. Weber talade i sin bekanta järnvägsmetafor om
Weichensteller, växelkarlar, som ledde in utvecklingen på nya spår. Därvid
spelade nya visioner, Weltbilder, en betydande roll för att orientera
handlandet.
Krisfaser med synnerlig problemanhopning i Norden och Tyskland har varit
1890-talet, 1930-talet och perioden från 1970-talet.4 Avsikten är att inom
forskningsprogrammets ram i ett par av delprojekten närmare belysa dessa
krisfaser i Sverige (Norden) och Tyskland i ett systematiskt jämförande
perspektiv. Dessa i historisk och politologisk forskning empiriskt
fastställda krisfaser bildar utgångspunkten för en kulturvetenskapligt
orienterad tvärvetenskaplig (historia, politologi, litteraturvetenskap,
semiologi, socialantropologi) närmare prövning och precisering. De är
därvid närmast att se som heuristiska antaganden, vilka återstår att fylla
med konkret empiriskt innehåll. En intressant fråga är t ex i vad mån
krisfaserna återspeglas i skönlitteraturen.
Avsikten med dessa krisfaser som heuristisk utgångspunkt är att undvika att
teckna en svart-vit bild av en katastrofal tysk utveckling och en
svensk/nordisk success story, där utvecklingen legat mer eller mindre
förprogrammerad i specifika samhällsförutsättningar. I stället är vi ute
efter att teckna histor>