man behöver komma bort
för att kunna längta hem
det är lika härligt varje gång
alla minnen som jag har
strömmar mot mig som en flod
och jag hör en vacker gammal sång
det finns ingenstans som stan
ingen plats är jämförbar
här kämpar vi dagligen vår kamp
jag är barn av denna stad
jag är barn av tid som var
här finner man min avfyrningsramp

här har det varit ävenryr
i stort och smått
på ont och gott
i vått och torrt
här finns folk som jag träffat
och människor jag mött
några lever vidare
andra har dött
stan jag älskar
hett och rött

här går spåren kors och tvärs
från krusader vi har haft
sköna minnesbilder träder fram
all den prosa, all den vers
som vi skrivit år från år
varje surfingtur på vågens kam
staden är en målarbok
och vi fyller den med färg
och historia skrivs här år från år
trots att löven faller av
kylan isar ben och märg
lever ännu sången från i går

ser man stan med mina ögon
och det gör jag varje dag
kan man se allt det som timat
som har gjort att jag blev jag
mitt privata mikrokosmos
införlivades med stan
som jag kysst och gjort till min stad
där jag möter morgondan

LARZ GUSTAFSSON 991026-27