samtalen vi hade
långt innan tystnaden tog vid
när vi tänjde oss
närmare varandra
än nu?

hur vi skrattade och log
fyllda av förväntan nog
att flytta alla berg
in i en liten ask
och skramla omkring
allt det där som skakade inom


minns du


hur dagarna blev nätter
och månader till
timmarna som blev sekunden
innan vi sågs


den där dagen

minns du

hur livet aldrig sedan dess
återtagit sin natur

ur våra händer

där allting samlas