Det är kallt ute, känseln i mina fingrar är borta.
Vinden blåser kraftigt.
Håret bara flyger omkring, I mina ögon, I ansiktet.
Jag känner mej ensam,
Det finns ingen här ute som vill lyssna.
Eller?
Jag vill bara veta om han känner så för mej.
Gör han det?
Älskar han verkligen mej?
Jag vill slänga min kalla kropp i marken.
Jag vill slänga mej ner i asfalten.
Jag vill gråta.
Varför får ja aldrig några svar?

Jag gömmer mitt ansikte i mina händer.
Dom värmer.
Så gör även mina tårar.
Dom faller häftigt, jag får svårt att andas.
Allt bara vill ut.
Jag släpper ut allt jag har.

Jag är kär!