Det var en solig dag, folk var ute i parken och hade trevligt. Men jag, jag sitter här i mitt fönster och ser alla lyckliga ansikten där utanför.

Plötsligt blev himlen mörkare. Det var som om på film, molnen rullade in och tog över hela himeln. Jag kunde se människorna där ute bli förvånade och lite besvikna för att ha blivit bestulna på allt solsken.

Sedan kom regnet, människorna som inte alls var förberedda på ett oväder, tog upp picnicfiltar och väskor, vad de än hade närnast och sprang. De sprang för att ta skydd, men jag i mitt fängelse önskade inget annat än att få vara ute i det härliga regnet.