Jag vill blunda
stå i snötäckt landskap när andra blöder
hålla något älskat hårt i handen, bland snedböjd
månstrålsskärvor och ett förrädisk, bedarrande
lugn i vibrationer, i isiga blåa ögon som fäller
kristaller; rovdjursbyte för oceanvarelserna, monster
som jagar dolda djup och blossande känslosvall

Jag ämnar blunda
och låta mörkerdrömmen fyllas av kvävda löften
om läkta sår och trasigt svarthoptejpade själar
som önskar fästa nidbilder av lyckliga hjärtan
med spik på kors&krucifix, bilda led, bygga värn
mot falska förtrodda, de leende få
med lyckan förringad, fäster ångesten mot
ohyggligheterna i medmänniskors näthinnesreflektioner